Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB:s militära råd – de konkreta förslagen kring personalen saknades

Mikael Vinde, 1:e vice ordförande
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Den 1 november höll överbefälhavaren och Försvarsmaktens generaldirektör presskonferens angående myndighetens militära råd till regeringen. Anledningen till att Försvarsmakten nu kraftigt ska öka sin förmåga lär inte ha undgått någon – vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Vad avser de föreslagna åtgärderna för organisation av förband, och framför allt för anskaffning av materiel, var råden tydliga och rättframma. Detsamma kan tyvärr inte sägas om de föreslagna åtgärderna inom personalområdet. Efter ÖB dagorder i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades, även om ÖB Micael Bydén nämnde såväl lön som förmåner och villkor. Avsaknad av vision inom personalförsörjningen är tydlig.

»Efter ÖB dagorder i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades.«

Inom ramen för samverkan inför ÖB militära råd lade Officersförbundet i en särskild rapport fram en rad genomförbara förslag som våra medlemmar i allra högsta grad tycker är relevanta och nödvändiga: exempelvis att värdera upp lön för hela den militära kärnkompetensen, att skapa ett lönesystem som omhändertar specialistofficerarnas kompetensdjup samt att skapa rimliga incitament för rörlighet. Men några sådana handfasta skrivningar återfanns alltså inte i det militära rådet. 

Vid presskonferensen medgav myndighetschefen däremot att det är hårt tryck på personalen, mer tryck än han skulle önska. En av anledningarna till det hårda trycket är att Försvarsmakten inte lyckats behålla personalen i tillräcklig omfattning.  Att det finns ett samband med personalpolitiken skulle nog många skriva under på. Våra medlemmar har jobbat hårt – länge. Hårt tryck på personalen måste förvisso funka i perioder, men då krävs att arbetsgivaren visar uppskattning, inte bara i ord utan även i handling. 

När denna ledare skrivs sammanfaller det med en central dag för det slutliga införandet av trebefälssystemet. Många kollegor känner stor irritation över beslutet som berövat dem en viktig del av deras identitet, därtill utan att ha fått en rimlig förklaring till varför. Det slutliga införandet av trebefälsystemet ligger på många förband som en våt filt över hela verksamheten och riskerar göra så en tid framöver. Mest allvarligt är kanske att specialistofficerssystemet blir nedvärderat på kuppen. En kollega beskrev det orimliga i beslutet med orden: ”Ett beslut om att alla rödhåriga ska ta motorsågskörkort hade gett större operativ effekt.” Jag är beredd att hålla med. 

Sedan det förra numret av Officerstidningen gavs ut har den nya regeringen tillträtt. Glädjande nog har vi fått en militärt skolad försvarsminister i Pål Jonson, med god inblick i den militära professionen. Dessutom får han Försvarsmaktens förre generaldirektör Peter Sandwall vid sin sid som statssekreterare. 

Det känns tryggt och stabilt och vi ser fram mot ett bra samarbete framgent med den nya politiska ledningen vid försvarsdepartementet.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

    Cecilia Gustafsson
    Joel Thungren/Försvarsmakten
    20201013_joethu01_SUSA_P18_52

    Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

    – Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

    »Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

    När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

    När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

    – Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

    Ur arkivet: