Senast publicerat
Senast publicerat:

Högkvarteret förbereder för medlemskap i Nato

Om Sverige blir medlem i Nato kommer det att påverka Försvars­maktens sätt att arbeta. "Det är skillnad på att vara partner till Nato och att vara medlem. Det har Nato varit väldigt tydlig med", säger generalmajor Thomas Nilsson som leder den planeringsgrupp som förbereder inför ett medlemskap.

Linda Sundgren
Istock
Nato består i dag av 30 medlemsländer. Försvarsalliansens högkvarter ligger i Belgiens huvudstad Bryssel, inte långt från EU:s institutioner.

Den 18 maj överlämnade Sverige, samtidigt som Finland, in ansökan om medlemskap i Nato. På Högkvarteret har en planeringsgrupp med ett 20-tal deltagare bildats med uppgift att analysera och förbereda för ett medlemskap. Planeringsgruppen leds av Thomas Nilsson, till vardags CIO i Försvarsmakten där han leder myndighetens strategiska informationshantering och it–verksamhet.  

– Ett Natomedlemskap kommer att påverka Försvarsmakten, vår planering och hur vi arbetar. Vi har under flera år jobbat nära Nato i olika delar, vi har till exempel övat tillsammans och vi har deltagit i Natoledda insatser. Men ett medlemskap kommer även att påverka vår förmågeplanering, ett område där vi inte arbetat lika nära Nato tidigare, säger han.

» Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder. «

Om Sverige går vidare i processen mot ett medlemskap förväntar sig Thomas Nilsson stöd från andra Natoländer för att underlätta inträdet i försvarsalliansen. 

– Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder och har mötts av positiva tongångar. Vi kommer också behöva utbilda en stor del av vår personal om Nato och där utgår jag från att vi får stöd om vi blir ett inbjudet land, säger han. 

Den norska samverkansofficer – överste-löjtnant Asle Strand – som tillfälligt tjänstgör på Högkvarteret kan komma att bli behjälplig i Natofrågor, även om det inte är hans huvudsakliga uppgift.  

– Han ingår i ett bilateralt utbyte mellan Sverige och Norge och hade varit här även utan vår Natoansökan. Men kan vi använda oss av honom i frågor som rör Nato kommer vi att göra det, säger Thomas Nilsson.  

Vad ett medlemskap skulle innebära för det svenska försvaret är under analys, men att det kommer att påverka står klart. I en dagorder som överbefälhavare Micael Bydén utfärdade den 16 maj står det att ”Svenska militärstrategiska intressen och konsekvenser av ett Natomedlemskap kommer att vara en del i mitt militära råd till regeringen den 1 november. Det kommer krävas hårda prioriteringar för balans mellan operationer, tillväxt och Natoanslutning.” I samma dagorder skriver ÖB att han rådde regeringen att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. ”Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt. Utanför Nato skulle Sverige bli en brännpunkt mellan Nato och Ryssland.” 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: