Exponering för bly kan leda till skador på bland annat nervsystemet, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Under skjutövningar med blyad ammunition förekommer exponering för bly, både från krutröken och under städning av övningsplatser. I rapporten ”Exponering och hälsoriskbedömning för bly i samband med skjutövningar inom Försvarsmakten” från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som Officerstidningen skrev om i nummer 5, 2021, lyfter forskare fram problemen med blyad ammunition vid skjutövningar. Risken för exponering är som störst vid inomhusskytte eller vid övning i strid i bebyggelse (SIB). I rapporten avråds Försvarsmakten från att använda blyad ammunition i den här typen av miljöer med hänvisning till de hälsorisker som kan uppstå. Men enligt förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, är det inte möjligt att följa den rekommendationen.
– Blyexponering är bara en av flera risker som vi har att ta hänsyn till och risken för rikoschetter är betydligt större med stålkärneprojektiler än med blyad ammunition. Vidare är stålkärneprojektiler inte alltid tillgängliga på världsmarknaden eftersom efterfrågan på ammunitionstypen är låg då den har bristande egenskaper avseende lagring, ballistik och smörjning. Tills det finns en ammunition på marknaden som är bättre lämpad måste vi i viss omfattning fortsätta använda blyad ammunition, säger Jonny Lindfors.
Jonny Lindfors
En central fråga i sammanhanget är hur mycket bly som kan tas upp i kroppen vid skjutövningar och om blyhalten riskerar att nå skadliga nivåer. Forskningsrapporten bygger på en teoretisk modellering av hur blyhalt i blodet byggs upp över tid. Modelleringen utgår från en studie om blyexponering som genomfördes under en nio dagar lång skjutövning i Försvarsmakten 2013. Forskarna har räknat fram hur blyhalten skulle förändras om övningen upprepades elva gånger under ett år. Modelleringen visar att blyet i blodet ökar under året, men att halterna inte överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden.
– Jag tvivlar på att någon av våra skjutövningsledare kommer upp i ett sådant stort antal skjutövningsdagar under ett år som forskarna i rapporten räknat på. En marksoldat brukar genomföra nio till tio övningsdagar per år. Den som skjutit riktigt mycket kanske kommer upp i 30 dagar, men det är fortfarande långt under de 90 dagar som modellerades fram i undersökningen, säger Jonny Lindfors.
» Risken för rikoschetter är betydligt större med stålkärneprojektiler än med blyad ammunition. «
Samtidigt framhåller forskarna att det inte finns några säkra nivåer för bly i kroppen. Arbetsmiljöverkets gränsvärden grundar sig på både hälsorisker och på vad som är möjligt ur ett företags- och organisationsperspektiv. Att nivåerna ligger inom gränsvärdet innebär således ingen hälsogaranti.
– Jag är av uppfattningen att vi tar hänsyn till vad som är rimligt ur ett organisationsperspektiv och de risker som ska hanteras. Man måste också beakta varför övningar genomförs och vilka risker som uppstår om de inte kan genomföras. Min uppfattning är att vi utgående från i dag kända fakta ligger på en acceptabel risknivå ur alla aspekter, säger Jonny Lindfors.
Bly finns i krutröken från blyad ammunition, men exponering sker också under städning av övningsplatser och vid vapenvård. Dessa risker, menar Jonny Lindfors, är omhändertagna genom en markorder från 2016 med riktlinjer om hanteringen av blyad ammunition.
– Jag känner mig trygg med att de säkerhetsbestämmelser som vi har är tillräckliga.
FAKTA
Åtgärder för att minska exponeringen för bly
• Planera arbetstid. Undvik att instruktörer följer grupper upprepade gånger under flera timmar.
• Ventilation. Om ventilationssystem saknas bör det finnas rutiner för att ventilera på andra sätt.
• Rengöring. Noggrann och regelbunden rengöring av lokaler och utrymmen.
• Hygienrutiner. Undvik att snusa eller röka under skjutträning och tillämpa strikt handtvätt efteråt. Byt kläder efter skyttepass. Förorenade kläder bör tvättas hemma, inte på jobbet. Använd handskar vid vapenvård.
Källa: Försvarsmakten.
