»Vi ligger på en acceptabel risknivå«

Skjutövningar inomhus eller vid strid i bebyggelse med finkalibrig ammunition bör alltid ske med blyfri ammunition, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. Men enligt förbandsproduktionschef Jonny Lindfors är en sådan åtgärd varken möjlig eller nödvändig att genomföra.

Hantering och skytte med blyad ammunition kan innebära en risk för hälsan. Tillgången på stålkärneprojektiler på världsmarknaden är dock begränsad.

Exponering för bly kan leda till skador på bland annat nervsystemet, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Under skjutövningar med blyad ammunition förekommer exponering för bly, både från krutröken och under städning av övningsplatser. I rapporten ”Exponering och hälsoriskbedömning för bly i samband med skjutövningar inom Försvarsmakten” från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som Officerstidningen skrev om i nummer 5, 2021, lyfter forskare fram problemen med blyad ammunition vid skjutövningar. Risken för exponering är som störst vid inomhusskytte eller vid övning i strid i bebyggelse (SIB). I rapporten avråds Försvarsmakten från att använda blyad ammunition i den här typen av miljöer med hänvisning till de hälsorisker som kan uppstå. Men enligt förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, är det inte möjligt att följa den rekommendationen. 

– Blyexponering är bara en av flera risker som vi har att ta hänsyn till och risken för rikoschetter är betydligt större med stålkärneprojektiler än med blyad ammunition. Vidare är stålkärneprojektiler inte alltid tillgängliga på världsmarknaden eftersom efterfrågan på ammunitionstypen är låg då den har bristande egenskaper avseende lagring, ballistik och smörjning. Tills det finns en ammunition på marknaden som är bättre lämpad måste vi i viss omfattning fortsätta använda blyad ammunition, säger Jonny Lindfors. 

Jonny Lindfors, 2022 kopiera
Jonny Lindfors

En central fråga i sammanhanget är hur mycket bly som kan tas upp i kroppen vid skjutövningar och om blyhalten riskerar att nå skadliga nivåer. Forskningsrapporten bygger på en teoretisk modellering av hur blyhalt i blodet byggs upp över tid. Modelleringen utgår från en studie om blyexponering som genomfördes under en nio dagar lång skjutövning i Försvarsmakten 2013. Forskarna har räknat fram hur blyhalten skulle förändras om övningen upprepades elva gånger under ett år.  Modelleringen visar att blyet i blodet ökar under året, men att halterna inte överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden.  

– Jag tvivlar på att någon av våra skjutövningsledare kommer upp i ett sådant stort antal skjutövningsdagar under ett år som forskarna i rapporten räknat på. En marksoldat brukar genomföra nio till tio övningsdagar per år. Den som skjutit riktigt mycket kanske kommer upp i 30 dagar, men det är fortfarande långt under de 90 dagar som modellerades fram i undersökningen, säger Jonny Lindfors. 

» Risken för riko­schetter är betydligt större med stålkärne­projektiler än med blyad ammunition. «

Samtidigt framhåller forskarna att det inte finns några säkra nivåer för bly i kroppen. Arbetsmiljöverkets gränsvärden grundar sig på både hälsorisker och på vad som är möjligt ur ett företags- och organisationsperspektiv. Att nivåerna ligger inom gränsvärdet innebär således ingen hälsogaranti.   

– Jag är av uppfattningen att vi tar hänsyn till vad som är rimligt ur ett organisationsperspektiv och de risker som ska hanteras. Man måste också beakta varför övningar genomförs och vilka risker som uppstår om de inte kan genomföras. Min uppfattning är att vi utgående från i dag kända fakta ligger på en acceptabel risknivå ur alla aspekter, säger Jonny Lindfors. 

Bly finns i krutröken från blyad ammunition, men exponering sker också under städning av övningsplatser och vid vapenvård. Dessa risker, menar Jonny Lindfors, är omhändertagna genom en markorder från 2016 med riktlinjer om hanteringen av blyad ammunition. 

– Jag känner mig trygg med att de säkerhetsbestämmelser som vi har är tillräckliga. 

FAKTA

Åtgärder för att minska exponeringen för bly

• Planera arbetstid. Undvik att instruktörer följer grupper upprepade gånger under flera timmar. 

• Ventilation. Om ventilationssystem saknas bör det finnas rutiner för att ventilera på andra sätt. 

• Rengöring. Noggrann och regelbunden rengöring av lokaler och utrymmen.

• Hygienrutiner. Undvik att snusa eller röka under skjutträning och tillämpa strikt handtvätt efteråt. Byt kläder efter skyttepass. Förorenade kläder bör tvättas hemma, inte på jobbet. Använd handskar vid vapenvård. 

Källa: Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ordinerar acetylcystein vid akuta bullertrauman, men enligt en utredning saknas påvisbar effekt. Från den 1 december ska brustabletten därför inte längre ges i samband med bullerskador.

Försvarsmakten har sedan 2011 använt acetylcystein vid akuta bullerskador.

Sedan 2011 har Försvarsmakten rutinmässigt delat ut acetylcystein 200 milligram vid akuta bullerskador. Det trots att preparatet inte varit godkänt av Läkemedelsverket för sådan behandling. Nu visar en utredning i Försvarsmakten att det saknas vetenskapligt stöd för positiva effekter av acetylcystein vid bullerskador och den 1 december upphörde därför rutinen att gälla. Beslutet är fattat av Försvarsmaktens chefsläkare Markus Karumo. 

– För drygt tio år sedan kom rapporter som tydde på att acetylcystein kunde ha positiv effekt på bullerskador. Jag tror att Försvarsmakten ville ligga i framkant när de införde den rutinen. Men en genomgång av forskningsstudierna visar att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att fortsätta ordinationen, säger han. 

» Man kan få en kraftig allergisk reaktion som i värsta fall kan orsaka hjärtstopp. «

Utredningen påtalar också att det finns en liten risk för negativa effekter av acetylcystein.

– Man kan få en kraftig allergisk reaktion som i värsta fall kan orsaka hjärtstopp. Men det är ytterst ovanligt och vi känner inte till något fall av allvarlig reaktion av acetylcystein i Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum har saknat full bemanning. Enligt uppgift har vissa förband som sökt stöd från utredningsgruppen inte fått något svar.

Skyddsombud i Försvarsmakten har upplevt att det i perioder har varit svårt att nå stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum.

Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB, är en funktion på Försvarsmaktens HR-centrum med utredare som har i uppdrag att ge vägledning, utredningsstöd och uppföljning. Funktionen ska alltid vara bemannad och marknadsförs på Försvarsmaktens intranät Emilia. Men under sommaren har det varit hög personalomsättning inom utredningsgruppen och enligt uppgifter till Officerstidningen har det sedan dess varit svårt att komma i kontakt med gruppen.

Kapten Stefan Nilsson är skyddsombud på stabsenheten på Militärhögskolan Halmstad och sökte utredningsgruppen upprepade gånger för några veckor sedan.

– Vi hade ett angeläget problem och sökte funktionen både via mejl och telefon, men fick inget svar. Till slut sökte vi kontakt med ett annat förband som hade en utredare som kunde ge oss stöd, säger han.

Enligt källor till Officerstidningen har nyanställda inte fått tillräckligt bra överlämningar från tidigare anställda och inte heller fått nödvändigt stöd eller utrustning för att kunna hålla samma servicegrad som den tidigare upparbetade personalen hade tillgång till. Skyddsombud inom myndigheten beskriver situationen som ohållbar och att det utifrån framstått som att UOB verkar ha varit helt obemannad i perioder.

» Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp. «

Den bilden tillbakavisas av Åsa Sager, chef för arbetsgivarenheten, Försvarsmaktens HR-Centrum. Sager säger först att UOB svarat på samtliga ärenden som inkommit. En dag senare medger hon dock att UOB haft problem under hösten och att en del ärenden har tagit tid, i vissa fall upp till några veckor, samt att det är ett högt tryck på funktionen.

– Det stämmer att några har slutat och några har börjat, så ärenden kan ha fallit mellan stolarna, men det har aldrig saknats bemanning. Nyanställda har fått utbildning och introduktion, säger hon.

På frågan om personalomsättningen inom UOB svarar Åsa Sager att den inte varit högre än någon annanstans inom enheten samt att det generellt är stor rörlighet på HR-funktionen på myndigheten och att den största utmaningen är att hitta rätt kompetens.

– Det är alltid personal som slutar, det är inget konstigt. Om någon kompetens saknas någonstans så får någon annan på enheten gå in och stötta upp. Det har inte varit mer speciellt än så, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver alltid bli snabbare och bättre på att ge stöd. Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

USA:s ställning som militär supermakt blir än tydligare när världens största försvarsindustrinationer jämförs. Men Kina har moderniserat kraftigt de senaste tio åren och fortsätter så. Den ryska produktionen av militärmateriel är alltjämt stark, men kriget i Ukraina har lett till enorma förluster och sanktioner kommer att försvåra en återuppbyggnad.

Dmitry Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet och Rysslands tidigare president, besöker fordonstillverkaren Kurganmashzavod i Kurgan den 11 november 2022. Foto: Yekaterina Shtukina/Getty

I rapporten Defence Industrial Outlook har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, analyserat och jämfört försvarsindustrier hos världens största producenter av krigsmateriel. Den främsta militära stormakten – USA – är också det land med störst produktion av försvarsmateriel. Enligt data från fredsforskningsinstitutet Sipri återfanns 45 av de 100 största försvarsindustrierna i USA och landet sålde försvarsmateriel till ett värde av 306 miljarder dollar år 2020, då främst till den inhemska marknaden. Det kan jämföras med världens näst största försvarsmaterielproducent, Kina, som för två år sedan hade en försäljning motsvarande knappt 67 miljarder dollar. Alltså mindre än en fjärdedel av den amerikanska tillverkningen. Tredjeplatsen innehas av Storbritannien som 2020 sålde för 38,5 miljarder dollar. Samma år sålde Ryssland försvarsmateriel för 26,4 miljarder dollar, vilket gör landet till den fjärde största försvarsindustrinationen. Sverige kommer på en 13:e plats med 3,4 miljarder dollar. I FOI:s rapport förstärks bilden av USA som den dominerande militära supermakten, både utifrån landets gigantiska försvarsbudget och med hänsyn till den samlade försvarsindustrin. Samtidigt fortsätter tvåan Kina sin offensiva satsning på försvarsområdet och gapet till USA krymper stadigt. Om den trenden håller i sig kommer skillnaderna mellan de två giganterna att fortsätta minska under kommande år. 

– Den kinesiska försvarsindustrin har stärkts de senaste tio åren. Om de fortsätter att satsa som hittills, vilket allt tyder på att de tänker göra, kommer de att fortsätta närma sig USA, säger Per Olsson, forskare vid FOI och huvudförfattare till rapporten. 

Per_Olsson_porträtt_urklipp_foto_FOI
Per Olsson, forskare vid FOI.

Redan i dag är den kinesiska flottan numerärt överlägsen den amerikanska. USA är å sin sida angelägen att behålla avståndet till Kina och kommer därför att satsa ännu mer på försvaret framöver, enligt Per Olsson.

– Fast det behöver inte betyda att det amerikanska försvaret kommer att växa i storlek. Tillväxt är ett knepigt begrepp. Pengarna kommer nog snarare att gå till vidmakthållande av volymer och utveckling av tekniskt mer avancerad utrustning.

» Även om både USA och Kina måste anses vara supermakter är det bara USA som känner ett globalt ansvar. «

Per Olsson konstaterar att de militära stormaktsambitionerna är något som vare sig Kina eller USA förnekar, men det finns en tydlig skillnad mellan dem i hur de ser på sin roll på den världspolitiska arenan.

– Även om både USA och Kina måste anses vara supermakter är det bara USA som känner ett globalt ansvar. Kina har inte alls samma ambitioner och har hittills inte varit intresserat av att spela global fredsmäklare. USA måste i sin roll engagera sig i exempelvis kampen mot IS och stöd till Ukraina, Kina fokuserar på sitt närområde, säger han.

Ryssland tillverkar nästan all sin försvarsmateriel själv och 9 av världens 100 största försvarsindustrier ligger i Ryssland. Den ryska försvarsindustrin tillgodoser nästan hela det egna behovet av försvarsmateriel inklusive stridsflyg, stridsvagnar, ytstridsfartyg och atomdrivna ubåtar. Men den ryska produktionen är delvis beroende av komponenter och verktyg utifrån, vilket lett till problem på grund av de sanktioner som riktats mot landet sedan krigsutbrottet.

– Inte heller Kina har hittills varit villigt att sälja militära komponenter till Ryssland eftersom de inte vill ha ytterligare sanktioner mot sig själva. Tidigare har Ryssland också fått problem med motorer till sina fregatter eftersom de tillverkades i Ukraina, säger Per Olsson.

Till skillnad från Kina hade de ryska försvarsutgifterna saktat in redan före invasionen av Ukraina. Efter kriget kommer man att behöva återuppbygga sina materiellager samtidigt som nödvändig import, men också inkomstbringande export, kan komma att påverkas av omvärldens reaktioner på kriget och hur rysk materiel har presterat. Ryssland är världens näst största exportör av vapen och mellan 2017 och 2019 stod landet för 19 procent av den globala vapenexporten. Framför allt är det länder i Asien som köper rysk krigsmateriel med Kina och Indien som de största mottagarna. Men även detta kan vara på väg att förändras. För tio år sedan var Kina den näst största importören av krigsmateriel, i första hand från Ryssland. Efter en kraftig utbyggnad av den inhemska produktionen har Kina minskat sitt beroende av andra länder. Indien, som har världens tredje största militära utgifter, har en liten inhemsk försvarsindustri som är under uppbyggnad. I dag är majoriteten av de vapen och den materiel som används fortfarande importerad. Ryssland har länge varit deras främsta leverantör, men enligt Per Olsson blickar Indien numera allt oftare västerut.

– Indien är nog intresserat av att köpa mer från väst, vilket de redan börjat göra. Men det är inte så enkelt att bara byta leverantör eftersom man sitter fast i ryska vapensystem som har en viss kaliber och vissa reservdelar och indiska soldater är vana vid dessa system. Det tar tid att ställa om.

Föregående
Nästa

Till skillnad från Ryssland har Ukraina inte någon världsledande försvarsindustri. Men landet har ändå skaffat sig fördelar genom att utveckla spetskompetens inom specifika områden.

– De är framstående inom vissa nischer, som exempelvis sjömålsrobotar av typen Neptun. Det var två sådana robotar som sannolikt sänkte robotkryssaren Moskva i våras, säger Per Olsson.   

Det finns en tydlig koppling mellan storleken på ett lands försvarsindustri och försvarsbudget och dess militära förmåga, men sambandet är inte linjärt. Det är långt ifrån säkert att den med mest resurser går vinnande ur en konflikt. Per Olsson lyfter fram Ukraina som på pappret är militärt underlägset Ryssland, men som hittills ändå lyckats slå tillbaks mot den ryska invasionen.

– Oavsett vilket mått man använder så borde Ryssland ha klarat av det här bättre, men framgång beror på hur man använder sina resurser. Exempelvis räknade Ryssland med en enkel seger och satte därför in för lite manskap och gjorde en hel del operativt tveksamma val.

» Viljan hos den som blir angripen att försvara sin familj, by eller stad är förmodligen betydligt starkare. «

Även Rysslands tillgång på försvarsmateriel verkar ha varit överdriven, säger Per Olsson.

– I början av kriget uppgav många medier, även flera seriösa, att Ryssland hade 13.000 stridsvagnar. I själva verket rörde det sig om bara 3.000 i aktiv tjänst. De har ytterligare 6.000 i reserv varav endast 4.000 i hyfsat fungerande skick. Resten är i tveksamt tillstånd, där vissa står utan torn och rostar.

– Sedan handlar det om mjuka frågor, som stridsvilja och stridsmoral. Viljan hos den som blir angripen att försvara sin familj, by eller stad är förmodligen betydligt starkare jämfört med den som blir skickad över gränsen för att bekämpa ett broderfolk.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post