Senast publicerat

Senast publicerat:

»Mental resiliens och andlig kraft är avgörande för krigföringsförmågan«

Jenny Ahlén har stor respekt för sina kollegor i Försvarsmakten: ”I Sverige har vi förlorat kontakten med vår känsla för skyldigheter, men jag tycker skyldigheter är något fint. En fråga om solidaritet.”

Svenska kyrkan har bedrivit själavård i Försvarsmakten sedan 1500-talet. Som fältprost är Jenny Ahlén en länk mellan organisationerna – en länk som blir allt viktigare när trossamfundens roll i totalförsvaret betonas.

Emmeli Nilsson

Johan Alp

2022-02-09

Klockan är kvart i åtta på morgonen och det är fortfarande mörkt ute på Livgardet i Kungsängen, strax norr om Stockholm. Marschaller står uppställda i en rektangel och en handfull personer, däribland fältprost Jenny Ahlén och överstelöjtnant Gustav Carlsson, som pratar lågmält i dunklet.

En liten trupp närmar sig på håll. Det är en ny förbandspastor, i sällskap av bland annat en läkare och en sjuksköterska som ska på insats, som nu ska avsluta sin fem veckor långa grundläggande soldatutbildning för internationell tjänstgöring. En ny ordning på initiativ av Jenny Ahlén. Det ljusnar långsamt på himlen medan personalen ställer upp och hälsas god morgon av överstelöjtnant Gustav Carlsson.

Efter att ha läst soldaterinran lämnar han vidare ordet till Jenny Ahlén, som håller korum.

– Er prestation har varit en bedrift som många varken vågar eller klarar att genomföra. Sträck på er, för ni är modiga. Väl genomfört, soldat. Ni får ta emot Guds välsignelse.

Jenny Ahlén håller korum på Livgardet i Kungsängen. Ceremonin är avslutning på den grundläggande soldatutbildningen som alla nya förbandspastorer ska genomföra.

När Jenny Ahlén tillträdde som fältprost sommaren 2019 blev hon den första kvinnan på posten. Tjänsten beskriver hon som ett drömjobb – alldeles för spännande för att låta bli att söka när annonsen kom ut.

– Jag tänkte ”det här är ju precis det jag vill göra, och det är precis den erfarenheten jag har”. Det kändes stort att söka tjänsten och ännu större när jag fick den.

Jenny Ahléns yrkesval har formats av hennes bakgrund. Pappan föddes i Narvik 1937, som son till en svensk pappa och en norsk mamma vars bröder var officerare i den norska armén. Tysklands ockupation av Norge under andra världskriget skapade starka minnen i släkten.

– Jag tror att min familjs starka koppling till andra världskriget har satt spår i min krisberedskapsmedvetenhet. I Narvik var kriget på riktigt, säger Jenny Ahlén.

Pappan blev sjökapten i handelsflottan och hans jobb kom att styra var familjen bodde. På 1970-talet flyttade de till Bahrain i Persiska viken och ett par år senare till Liberia, innan familjen till slut landade på Gotland.

– Jag och mina systrar hade en fantastisk uppväxt där, en riktig Bullerbyuppväxt. Men det som var påtagligt då, under 80-talet, var hotet från öst. Försvarsmakten var extremt stor på Gotland. Många av klasskamraternas pappor var officerare. Det var naturligt att man såg militärer på byn, man hörde alltid skjutningar från övningar, såg Draken och Viggen som flög in och landade.

Precis som Försvarsmakten fanns också den kristna tron närvarande redan från start i Jenny Ahléns liv.

– Jag gick på en del gudstjänster med pappa som liten, men framför allt följde jag med grannbarnen som var starkt troende. Där växte en önskan fram att få vara i kyrkans kontext. I efterhand kan man säga att det var en kallelse som började spira.

Liknande läsning:

Jag ritade Jesus på korset med Maria nedanför, som kokade kaffe och bjöd Gud.

I Liberia hölls söndagsgudstjänsterna nere på stranden, en bit in mot djungeln. Människorna predikade och sjöng. Den då 9-åriga Jenny Ahlén satt en bit bort och tittade på.

– Jag ritade Jesus på korset med Maria nedanför, som kokade kaffe och bjöd Gud. De bodde i en palaverhydda, det var så det såg ut i Liberia. Den teckningen ligger instucken i min Barnens bibel nu, säger hon och skrattar vid minnet.

Under gymnasiet tillbringade hon somrarna i sjövärnskåren på Märsgarn Berga örlogsskolor. Sedan följde några års utbildning, så småningom prästvigning och arbete som präst i olika församlingar. 2010 återvände hon till Berga för tjänsten som marinpastor och förbandspräst vid Amfibieregementet.

– Då var cirkeln sluten. Det var som att komma hem. Jag hade förenat de här två starka kallelserna, att vara i Försvarsmakten och att vara präst. Det bästa av två världar.

Ceremonin på Livgardet är över och Jenny Ahlén kör in till Högkvarteret på Gärdet i Stockholm, där hon har sitt kontor.

Hon försvinner några minuter och kommer tillbaka med en kartong med vinglas, fyndade på nätet och nu upphämtade av en arbetskamrat.

– Min kollega loppislangar åt mig. Jag är ett loppisfreak, avslöjar hon.

Det blir en tidig lunch, som vanligt. ”Ers helighet,” hälsar en kollega i matsalen muntert.

Som fältprost leder Jenny Ahlén den militära själavården i Försvarsmakten, där hon är ÖB:s rådgivare med placering på Insatsstaben. Halva lönen betalas av Svenska kyrkan.

Den militära själavården fick sin roll i Sveriges försvarsmakt redan under Gustav Vasa på 1500-talet, då präster anställdes i krigsmakten. Sedan dess har Svenska kyrkans och Försvarsmaktens relation bestått, trots att kyrkan och staten gick skilda vägar år 2000.

– Gustav Vasa såg prästernas roll som viktig för att ingjuta mod i manskapet inför strid. Närvaron av en gudsman i krigssammanhanget bidrog till att stärka känslan av sammanhang, säger Jenny Ahlén.

FAKTA

5 × Jenny Ahlén

Ålder: 48.
Yrke: Fältprost.
Familj: Man och två barn, plus hund och katt.
Bor: Lägenhet i Vasastan,
Stockholm.
Intressen: Konst, loppisfynd, att måla och skapa. Har drejat mycket keramik tidigare, men nu har det blivit några års uppehåll: ”Jag ska köpa en drejskiva och en liten ugn. Jag måste få utlopp för min kreativitet.”

Den sociologiska teorin Kasam, känsla av sammanhang, säger att människor mår bra om de känner sig delaktiga i ett begripligt och meningsfullt sammanhang. Ett av själavårdens syften i Försvarsmakten är just att stärka Kasam hos personalen, enligt Jenny Ahlén.

– Den bidrar till att stärka individens existentiella hälsa och andliga balans, vilket är viktigt för uthållighetsförmåga och mental motståndskraft. Moraliska faktorer är avgörande för krigföringsförmågan och inom dessa faktorer ligger bland annat mental resiliens och andlig kraft som viktiga faktorer. Det är något som Försvarsmakten har vetat länge.

Det krävs så mycket mer än fysisk styrka för att orka stå upp för Sverige och de värderingar Försvarsmakten vilar på, menar Jenny Ahlén – en djupare mental stimulans.

– Själavården vill stärka möjligheten att i komplexa, skarpa situationer ändå ta beslut som vilar på god etik och moraliska faktorer. De etiska och moraliska lektionspassen som prästerna ofta håller utgår från frågor som varje enskild soldat och sjöman måste ställa sig. ”Var går min gräns? Om jag passerat min gräns, vem är jag då?”

Prästerna i Försvarsmakten samarbetar nära organisationens psykologer.

– Själavården är inte klinisk, till skillnad från det terapeutiska sammanhanget. Men det blir ett fantastiskt komplement. Vi vill alla stärka individen och höja den operativa effekten.

En allt större andel av den svenska befolkningen bekänner sig till någon annan tro än den kristna, eller ingen alls. Det kan väcka frågan om varför inte andra trosinriktningar är representerade i Försvarsmakten på samma sätt som Svenska kyrkan.

Men själavården har varit unik för kristendomen, förklarar Jenny Ahlén. Såväl präster som rabbiner och imamer är texttolkare. Men för präster ingår det även i uppdraget att vara skolade själavårdare, vilket inte de andra per automatik är.

– Det handlar inte om att alla trossamfund ska vara representerade, det är själva själavården som är det primära. Det är därför prästerna är här.

FAKTA

Själavårdare i Försvarsmakten
Fältprosten leder all militär själavård i
Försvarsmakten. Tjänsten är placerad i Försvarsmaktens insatsstab.

I militärregionerna är pastorsfunktionen under uppbyggnad för att samordna den regionala verksamheten. Utöver detta finns det fältpastorer i Hemvärnet, förbands- och flottiljpastorer. Det finns också pastorer vid internationell insats. Totalt finns det omkring 90 själavårdare i Försvarsmakten.

Källa: Försvarsmakten.

På senare år har även vissa muslimska och judiska församlingar börjat bygga upp själavårdsverksamhet. Jenny Ahlén har kontakt med olika trossamfund för att se hur ett eventuellt framtida samarbete med själavårdare som har annan trosinriktning kan se ut. Hon tycker att det skulle kunna finnas själavårdsutbildning även för imamer och rabbiner.

– Försvarsmakten bereder frågan om själavårdare från andra samfund. I dagsläget har prästerna samtal med värnpliktiga och all anställd personal, inklusive personer från andra trosinriktningar, vilket fungerar väldigt bra. Troende har också ofta en fin dialog sinsemellan. Vi tar sällan illa vid oss om det är en annan trosföreträdare som representerar ett sammanhang.

Men just nu uppfattar inte Försvarsmakten att det finns något behov av själavårdare med annan trosinriktning, enligt Jenny Ahlén.

– Vi får inte några sådana signaler. Däremot ser vi behov av en ökad förståelse för andra kulturer och religioner. Det är en roll som prästerna på förbanden har, att undervisa i andra religiösa kontexter och bygga upp relationen med lokala trossamfund.

Representanter för Försvarsmakten och Svenska kyrkan samlas hos biskop Andreas på Östermalm i Stockholm. Mötet är ett sätt för organisationerna att lära känna och dra nytta av varandra.

”När jag jobbade med dödsbud åt Polisen fick jag frågan: vad händer om ni ska lämna bud till en muslimsk familj? Men en troende möter hellre en troende, oavsett religiös bakgrund, än en ateist. En sörjande troende vill inte prata med någon som tror att allt blir svart.”

Jenny Ahlén beskriver en av sina viktigaste uppgifter framöver som att förtydliga definitionen av själavården i Försvarsmakten.

– Vad är det för effekt vi vill få ut? Vad har funkat och vad har inte funkat? Vi behöver optimera och skruva, möta förbandens behov och ge prästerna relevant fortbildning.

Hon ägnar mycket tid åt att planera utbildningar för prästerna, inte minst för att kunna möta totalförsvarsbehovet, där prästerna blir en länk mellan kyrkan och Försvarsmakten på lokal nivå. Tillsammans med försvarspsykologen Marta Gromkowska, även hon vid insatsstaben, har Jenny Ahlén också börjat analysera de moraliska faktorer som beskrivs i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, som mod, vilja och ledarskap.

– Det är intressant att reflektera över hur många som verkligen har möjlighet att inställa sig när beredskapslarmet ljuder. Om båda föräldrarna i en familj är krigsplacerade, vad gör vi då? Det är perspektiv vi måste genomlysa för att bygga upp en mer solid försvarsmakt.

Klockan närmar sig 15 och Jenny Ahlén lämnar Högkvarteret för att ta sig till dagens sista möte. Det äger rum i representationsvåningen som hör till biskopen i Stockholms stift, biskop Andreas, mitt på Östermalm. Totalt fyra biskopar ska tillsammans med sina kyrkliga kollegor träffa Jenny Ahlén och chefen för Mellersta militärregionen, överste Thomas Karlsson, för att diskutera samarbetet mellan Svenska kyrkan och Försvarsmakten. Möteskonstellationen har funnits i snart ett år.

– Det är något jag bidrar till i mitt uppdrag, att bjuda in och bygga upp den här typen av relationer. Det har ökat förståelsen i Försvarsmakten för vilka oerhörda förmågor som finns i Svenska kyrkan, säger hon.

Samtalet börjar med lägesbilden i Europa. Jenny Ahlén beskriver oron hos sina kollegor i Baltikum.

– Gråzonsproblematiken kan pröva vår förmåga. Den vaksamhet Försvarsmakten har nu behövs i Svenska kyrkan också.

Det visar sig att biskoparna har flera exempel på störningar och hotfulla händelser i sina stift. Kyrkoherdar och vigselpar har mordhotats, gudstjänstfiranden har störts av en grupp som tros ha kopplingar till gängkriminalitet och en kyrklig Facebookgrupp har tagits över av en sekt.

Den vaksamhet Försvarsmakten har nu behövs i Svenska kyrkan också.

Under hösten pågick en debatt i den kristna tidningen Dagen om hur förenlig den kristna tron är med en positiv inställning till landets försvarsmakt. Att vara kristen är att vara pacifist, menade vissa.

– Jag upplever att alla i Försvarsmakten strävar efter att verka för fred. Och det är naivt att tro att vi kan vara fredsbevarare utan någon form av skydd som markerar för andra att vi är beredda att ta till vapen, säger Jenny Ahlén.

Det är en solidaritetsfråga, menar hon – alla måste vara med och värna demokratin.

– För mig är det oerhört viktigt att varje dag sträva efter att leva efter Försvarsmaktens värdegrund. Att alltid försöka göra gott och göra sitt yttersta för att välja rätt. Vi är inte felfria, men behöver jobba med de brister vi har. Det tycker jag går hand i hand med det kristna budskapet.

FAKTA

Karriär

2006: Prästvigd. Arbetade därefter som präst i bland annat Norrtälje och Västerhaninge-Muskö församling.
2010: Marinpastor på Amfibieregementet i Berga.
2017: Polispräst region Stockholm och biskopens rådgivare och krisberedskapshandläggare i Stockholms stift. Stöttade församlingar i att bygga upp krisberedskap, utvecklade dödsbudssamverkan mellan kyrka och Polismyndigheten regionalt.
2019: Fältprost i Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Jenny Ahlén

Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Mest läst:

Mötet /

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Aktuellt /

Köldskador

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Debatt /

Utbildning

”Officersprogrammet behöver en repetitionsutbildning”

Reportage

Cybersäkerhet

Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Maria Widehed

2026-04-16

Sergeant David Andersson, cyberförsvarsofficer, står längst fram i lektionssalen.

– Orientering: vi har fått in en usb-sticka från en klient. Den har suttit i en dator i vårt nätverk, säger han.

David Andersson tillhörde den andra årskullen att utbildas inom specialistofficersutbildningens cyberförsvarsinriktning. Idag arbetar han vid Flygstaben med att bygga upp funktionen cyberoperationscenter, en central nod i flygvapnets växande cyberförsvar. Den här veckan leder han en övning som flygvapnet tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har satt samman.

– Under övningen samarbetar våra underrättelsedelar med det säkerhetsoperationscenter, SOC, vi har byggt upp. I det övar soldater och officerare på att analysera loggar i realtid och på incidenthantering, säger han.

Utanför byggnaden är Uppsala garnison grådisigt, men verksamheten är intensiv innanför väggarna. Här i Tunahuset, som tillhör Upplands flygflottilj, F 16, har lektionssalen tillfälligt omvandlats till en operativ miljö. Kablar löper mellan arbetsstationerna, skärmar visar flöden av loggar och bredvid trängs halvdruckna burkar med energidryck.

Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket.

Det är dag tre av övningen och det har skett en tydlig upptrappning. I övningsscenariet råder gråzon och ett medicinföretag som tillverkar botemedel mot ett nytt kemiskt stridsmedel från Ryssland har just angripits. Medicinen är viktig för civilförsvaret och därför har flygvapnets cyberförsvar kopplats in.

– En lärdom vi dragit är vikten av att tidigt få mandat. Vi sitter ju på ett företag och är en hjälpresurs, säger sergeant Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer på F 16.

Första dagen upprättade de sin övervakning. Andra dagen började angreppen. Nu försvarar de systemet under pågående intrång.

– Det misstänks finnas okända aktörer i systemet. Så vi har fått sätta vissa maskiner i karantän, koppla bort alla kopplingar och höja beredskapen på systemet. Vi försöker hitta allt aktören har gjort innan vi gör motåtgärder, för att inte förvarna aktören. Det begränsar deras handlingsfrihet, berättar Alfred Turesson.

Angreppet bedöms ha inletts via ett mejl med skadlig kod.

– Sedan har det spridit sig till fler maskiner.

Arbetet sker metodiskt och under tidspress, med målet att identifiera aktören och begränsa spridningen.

– När en aktör väl är inne kan de blockera datorer och rensa dem från distans. Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket, säger Alfred Turesson och fortsätter:

– Vi prioriterar att kartlägga aktörens infrastruktur, exempelvis servrar som används för att distribuera skadlig kod eller genomföra angrepp. Det möjliggör att vi kan blockera dem i ett tidigt skede för att förhindra att de kommer åt våra system.

Ralf Alvarsson, cybersäkerhetsspecialist vid FOI, arbetar med cyberträning och är på flottiljen för att prata försvarbarhet med övningsdeltagarna.

– För att skydda sig kanske man sätter upp en brandvägg och krypterar förbindelser. Det är en annan sak att kunna försvara sig, då behöver man ha insyn, kunna gå in i ett system och kasta ut motståndaren när man är under attack. Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet, säger han.

•••

– Det Sverige gör i cyberdomänen är något som gör skillnad, sa den franske amiralen Pierre Vandier – en av Natos två högsta chefer med ansvar för utveckling och innovation inom alliansens militära förmåga – vid ett besök i Uppsala i början av mars.

Vad som räknas in i cyberdomänen är brett. Den består av bland annat ledningsstödsystem, stridsledningssystem, intranät, telekommunikationssystem, internet och inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster. Rent fysiskt befinner sig delarna inom övriga försvarsdomäner, vilket innebär att effekterna av ett cyberangrepp kan påverka Försvarsmaktens förmåga i samtliga domäner.

Cyberförsvaret inom flygvapnet byggs upp i allt snabbare takt och har börjat träda in i en ny organisatorisk uniform där förmågan börjat etableras ute på flottiljerna. Förmågemässigt handlar det om att kunna genomföra både offensiva och defensiva cyberoperationer.

– Det är fortfarande väldigt få inom Försvarsmakten som har koll på vad vi egentligen gör, det finns ett arv av att detta ska hållas superhemligt och det gör att kunskapen ibland är låg. Men idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka, säger förvaltare Christoffer Pierrou och fortsätter:

– Allt som är digitalt och går att påverka kan man hacka. Det handlar bara om tid, motivation och resurser.

Sedan 2023 är Christoffer Pierrou flygvapnets cyberförsvarsförvaltare. Han validerades som cyberförsvarsofficer när organisationen var i sin linda och specialistofficersutbildningens cyberinriktning ännu inte fanns. När utbildningen av cybersoldater startade 2020 var belastningen hög för utbildande befäl, berättar han.

– Det var en intensiv period. I pilotomgången av cybersoldatutbildningen låg vi befäl ungefär en vecka före soldaterna. Vi lärde oss någonting, sedan utbildade vi i det.

Samtidigt fanns organisatoriska utmaningar.

– Idag får vi folk att stanna, men i det tidiga skedet tappade vi en del för att det saknades en helhet.

Samma år som cybersoldatutbildningen startade började Försvarsmakten lägga ut resurser på försvarsgrenarna. Christoffer Pierrou beskriver det som att flygvapnet ligger långt fram och gärna visar vägen för övriga försvargrenar.

– Det är olika verksamheter ute hos marinen, armén och inom flygvapnet. Hos oss är det sekundtaktiskt med flygplanen, det gör att vi ser annorlunda på cyberdomänen. Men vi har bra samverkan med övriga försvarsgrenar, liksom regelbundna möten med Operationsledningen och cyberförsvarsledningen, Försvarets materielverk och Saab. Informationsspridning är en viktig del inom cyberförsvaret.

Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt.

Idag består flygvapnets cyberförsvarssektion av cyberförsvarsförvaltare, cyberförsvarschef och cyberoperationsledare, som är en del av ledningssystemavdelningen på Flygstaben. Flygvapenchefen styr resurserna. Merparten av cyberförsvarsofficerarna och cybersoldaterna tillhör F 16, men man har börjat placera ut kompetens på övriga flottiljer också.

Det finns vakanser på sektionen, men Christoffer Pierrou ser generellt inga svårigheter i att attrahera kompetens.

– Cybersoldater är avgörande för att vi ska kunna bygga upp förmåga i den här takten. Utbildningen är attraktiv eftersom man också får högskolepoäng och lönemässigt ligger vi på en bra nivå, säger han.

Verksamheten fokuserar i stort kring att bygga upp ett så kallat cyberoperationscenter där relevanta loggar samlas och vidare analyseras. Inom centret finns en ren operationsdel, en del som arbetar med cyberförsvarslägesbilden samt mobila cyberförsvarsgrupper.

En del av det operativa arbetet går ut på uppsökande verksamhet.

– Det handlar om att man har en hypotes. Man genomför utifrån den tidsbegränsade insatser i utpekade system för att kartlägga, utröna en aktörs handlingsalternativ eller jaga en aktör, säger Christoffer Pierrou.

Han visar en lång lista över internationellt kända APT-grupper, Advanced Persistent Threat, som är välorganiserade, ofta statligt stöttade cyberbrottsorganisationer. På listan finns några av de mer kända, som APT 28 Fancy Bear, en grupp med starka kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst. På listan finns också Lazarus Group, som ofta kopplas till Nordkorea och har varit inblandade i flera stora finansiella cyberbrott och attacker mot underhållningsindustrin.

– De har vissa metoder för att ta sig in i system, det gör det möjligt att leta spår efter dem när man vet hur de brukar gå till väga.

En del av funktionens arbete handlar om att granska flygvapnets system. Det handlar om det som kallas ”etisk hackning” och innebär att man gör en simulerad, auktoriserad cyberattack mot it-system, nätverk eller applikationer för att proaktivt identifiera säkerhetsluckor.

– Det här är en viktig del, säger Christoffer Pierrou.

Den mobila cyberförsvarsgruppen arbetar med incidenthantering.

– De har kommit till eftersom vi tänker lite annorlunda här än ute hos försvarsgrenarna, med det förbandsnära lagret blir det lite skillnad i fokus.

Väskorna till de mobila cyberförsvarsgrupperna står alltid färdigpackade och redo att nyttja.

– Vi har ett arv i Försvarsmakten där mycket förklaras som ”tekniskt fel”. Nu ska man akta sig för att ropa varg, men poängen med de mobila grupperna är att sänka tröskeln för att man ute på flottiljerna hör av sig till oss om system uppträder annorlunda.

Som en del av förmågeuppbyggnaden har flygvapnet byggt ett digitalt övningsfält – eller cyberrange som det kallas. I övningsfältet ”Terra” övas soldater och yrkesofficerare i cyberkrigföring och realistiska scenarier, både som motståndarsida och defensivt. I maj ska Terra återigen användas under Operation Chimera, en cyberförsvarsövning som genomförs inom ramen för de värnpliktiga cybersoldaternas förbandsutbildning.

– Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt, säger Christoffer Pierrou.

•••

Vid en av skärmarna inne i lektionssalen sitter Olle Eriksson. Han gjorde värnplikt som cybersoldat och har i höst sökt sig vidare till specialistofficersutbildningen med inriktning cyberförsvar.

Han liknar sitt arbete med att lägga pussel.

– Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt.

Framme vid whiteboarden ägnar sig sergeant Kristoffer Myrestam åt digital forensik. En komprometterad dator analyseras, efter att en anställd i scenariet har uppmärksammat att någon stoppat in en usb-sticka i den.

– Så vi har tagit ut hårddisken och kopierat den. Man vill aldrig jobba på originalet för att hålla det så forensiskt säkert som möjligt.

Här handlar arbetet om att säkra bevis, förstå angreppets förlopp och dra lärdomar för framtiden.

När jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer.

Kristoffer Myrestam gjorde värnplikten som flygmekaniker vid Norrbottens flygflottilj, F 21.

– Men när jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer. Specialistofficersutbildningen med cybeförsvarsinriktning passade mig bra. Utbildningsmässigt behöver man vara bra på att lära sig snabbt, säger han.

Idag ingår han i en grupp som utvecklar cyberförsvaret på F 16.

Längst bak i lektionssalen arbetar underrättelsefunktionen, som för första gången övas integrerat med ett säkerhetsoperationscenter, SOC.

– Vi försöker attribuera hoten man upptäcker i SOC till en motståndare. Vi kan också ge dem i uppgift att leta efter saker vi har sett i omvärlden, säger sergeant Viktor Lindén, cyberförsvarsofficer på F 16, och fortsätter:

– Det kan också vara att vi ser saker i våra system som behöver spridas till övriga organisationen och då är det vårt jobb att beskriva vad hotet egentligen innebär.

•••

Tio minuters bilfärd bort från Tunahuset kliver Christoffer Pierrou ur bilen i en skogsdunge utanför flottiljområdet och öppnar upp bakluckan på det parkerade fordon han har stannat vid. Inuti finns en laptop och signalutrustning.

Tillsammans med sergeant Jonas Holmberg och sergeant Sigrid Johnsson vill han visa hur det kan se ut när man övar inom cybersoldatutbildningen på att hantera det som kallas ”wardriving” – när en motståndare kör runt i en bil och söker efter öppna eller osäkra trådlösa nätverk med hjälp av en bärbar dator.

Sigrid Johnsson var del av den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbilden.

– Vi samlar in data från hela organisationen för att kunna svara på var vi är svaga, var vi starka och vad vi ska förbättra. Alla system måste in i lägesbilden och det är en stor del av vårt arbete att ha den översikten, det kan ju vara det allra minsta systemet som blir utsatt, säger hon.

Sigrid Johnsson är en av få kvinnor som arbetar med flygvapnets cyberförsvar. Hon vill gärna nyansera bilden av hur en cybersoldat är.

– Jag är inte så mycket ”energidryck och LAN” och vill uppmuntra fler tjejer som kanske inte ser sig själva inom cyber att våga prova, särskilt om man gillar att tänka utanför boxen.

Hon får medhåll från de båda cyberförsvarsofficerarna.

– Så är det, för att bygga cyberförsvar behöver vi dem som är skickliga på att kriga med hjärnan, säger Christoffer Pierrou.

Fakta

Cyberdomänen

Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt den data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.

Specifika områden av cyberdomänen kallas cyberterräng. Terrängen utgörs av hård- och mjukvara och kan spänna över flera sammankopplade system och dela terräng i cyberdomänen.

Källa: Försvarsmakten