Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank.
– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:
– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden.
Mårten Silvanius
En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska.
– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius.
» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «
Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna.
– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius.
Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering.
– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius.
För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller.
– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius.
Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.
– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom
I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.
– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.
– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.
FAKTA
Utvecklandet av nya dyktabeller
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat.
