Senast publicerat
Senast publicerat:

Värnpliktiga tillbaka på Dalregementet

Dalregementet, I 13, i Falun var ett av de förband som förra året åter­etablerades i Försvarsmakten. I somras ryckte de första värnpliktiga in på regementet sedan nedläggningen år 2000. Flera tidigare anställda har återvänt till I 13, men personalförsörjningen är en utmaning.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck
I oktober 2021 återinvigdes Dalregementet i Falun och i somras ryckte den första värnpliktskullen in.

Den 9 augusti i år var en historisk dag på Dalregementet i Falun. För första gången på 22 år var det återigen inryck av värnpliktiga. Än så länge finns 135 rekryter på regementet. 2030 räknar man med att ha utbildningsverksamheten i full gång med 250 värnpliktiga. 

När furir Stefan Nordqvist fick besked om att 1 13 skulle öppna igen hörde han omedelbart av sig. Här gjorde hans far och farfar värnplikt och själv har han varit aktiv i Hemvärnet i 30 år. 

– För mig känns det som att komma hem, säger Stefan Nordqvist, kavlar upp uniformsärmen och avslöjar att han menar det han säger. På armen har han tatuerat in Dalregementets symbol, två korslagda armborstpilar. 

Det har gått ett år sedan regementet återinvigdes. Men inte i de gamla lokalerna som varit i bruk sedan 1908, de lokalerna är nämligen uthyrda. I stället slöt Fortifikationsverket avtal om att tillfälligt hyra det gamla sanatoriet Högbo. 

– Det ska byggas ett helt nytt regementsområde i anslutning till övningsområdet vid Myran. Det ska vara klart senast 2030, säger regementschef överste Ronny Modigs. 

I Falun etableras det lätta infanteriet i armén och enheterna som utbildas här i Dalarna kommer att ha varierande uppgifter. Bland annat att ta och försvara viktig infrastruktur. En annan viktig uppgift är att skydda förbindelserna till Norge och viktiga totalförsvarsanläggningar. 

Vid årsskiftet bestod personalstyrkan på I 13 av fem personer. Nu arbetar 66 anställda här.

Liknande läsning:

– Men hur ramarna ser ut för den personalstyrka vi ska ha, samt fördelningen officerare kontra civila, vet vi inte än. I nuläget kan jag bara svara att det blir betydligt fler, säger personalofficer kapten Kristina Lundström.

Kristina Lundström
Kristina Lundström.

Nyetableringen av Dalregementet har mötts av stor optimism bland Faluns lokalbefolkning. Det har inte varit några svårigheter att rekrytera personal på den civila sidan. När det kommer till militär personal är det en längre process och här, precis som på många andra regementen, är det en stor utmaning att rekrytera officerare.

– Samtidigt finns det en attraktion i att vi bygger något nytt och att medarbetarna får sätta sin prägel och skapa en ny kultur och förbandsanda, säger Ronny Modigs.

Utbildningschefen major Patrik Warström är en av dem som tidigare har arbetat på I 13. Han har också varit anställd i Mellersta Militärregionen och Dalregementsgruppen.

– Det är klart att det finns utmaningar med att bygga upp en verksamhet från grunden. Nu ska vi sätta rutiner och arbetsstruktur samtidigt som produktionen ska vara igång, säger Patrik Warström.

Han får medhåll av major Magnus Ström, utvecklingschef, som även han är en återvändare som varit civil i 22 år och arbetat med att omskola officerare på Manpower och med totalförsvarsfrågor på Trafikverket.

» Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. «

– Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. Det är både en utmaning och en styrka. På sikt mest en styrka, eftersom vi inte är särskilt begränsade och får bygga från grunden, säger Magnus Ström.

Än är personalstyrkan inte fulltalig och det är mycket som ännu inte är färdigt. För, som Ronny Modigs säger, vill man ha fasta ramar och allt på plats, då bör man söka sig någon annanstans. Här uppfinner man hjulet samtidigt som det rullar.

– Nu ska allt köpas på en gång. Att-göra-listan kan göras lång, säger Ronny Modigs.

Vad gäller rekryteringsbehov ser personalofficer Kristina Lundström flera utmaningar. Det saknas personal både inom logistikområdet och på på utbildningssidan.

– Logistikbefattningarna är svåra i hela Försvarsmakten, och är inte något specifikt för oss. Men inom ett år hoppas vi att vi har kommit mer i balans, säger hon.

FAKTA

Dalregementet
Dalregementet, I 13, i Falun återinvigdes i oktober 2021 och i somras ryckte den första värnpliktskullen in på över 20 år. Vid årsskiftet 2021/2022 arbetade fem personer på regementet, i dag består personalstyrkan av 66 anställda (Försvarshälsan inräknad).

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: