Ges ut av Officersförbundet
Ges ut av Officersförbundet
officerstidningen
officerstidningen
officerstidningen

Värnpliktiga tillbaka på Dalregementet

Dalregementet, I 13, i Falun var ett av de förband som förra året åter­etablerades i Försvarsmakten. I somras ryckte de första värnpliktiga in på regementet sedan nedläggningen år 2000. Flera tidigare anställda har återvänt till I 13, men personalförsörjningen är en utmaning.

I oktober 2021 återinvigdes Dalregementet i Falun och i somras ryckte den första värnpliktskullen in.

Den 9 augusti i år var en historisk dag på Dalregementet i Falun. För första gången på 22 år var det återigen inryck av värnpliktiga. Än så länge finns 135 rekryter på regementet. 2030 räknar man med att ha utbildningsverksamheten i full gång med 250 värnpliktiga. 

När furir Stefan Nordqvist fick besked om att 1 13 skulle öppna igen hörde han omedelbart av sig. Här gjorde hans far och farfar värnplikt och själv har han varit aktiv i Hemvärnet i 30 år. 

– För mig känns det som att komma hem, säger Stefan Nordqvist, kavlar upp uniformsärmen och avslöjar att han menar det han säger. På armen har han tatuerat in Dalregementets symbol, två korslagda armborstpilar. 

Det har gått ett år sedan regementet återinvigdes. Men inte i de gamla lokalerna som varit i bruk sedan 1908, de lokalerna är nämligen uthyrda. I stället slöt Fortifikationsverket avtal om att tillfälligt hyra det gamla sanatoriet Högbo. 

– Det ska byggas ett helt nytt regementsområde i anslutning till övningsområdet vid Myran. Det ska vara klart senast 2030, säger regementschef överste Ronny Modigs. 

I Falun etableras det lätta infanteriet i armén och enheterna som utbildas här i Dalarna kommer att ha varierande uppgifter. Bland annat att ta och försvara viktig infrastruktur. En annan viktig uppgift är att skydda förbindelserna till Norge och viktiga totalförsvarsanläggningar. 

Vid årsskiftet bestod personalstyrkan på I 13 av fem personer. Nu arbetar 66 anställda här.

– Men hur ramarna ser ut för den personalstyrka vi ska ha, samt fördelningen officerare kontra civila, vet vi inte än. I nuläget kan jag bara svara att det blir betydligt fler, säger personalofficer kapten Kristina Lundström.

Kristina Lundström
Kristina Lundström.

Nyetableringen av Dalregementet har mötts av stor optimism bland Faluns lokalbefolkning. Det har inte varit några svårigheter att rekrytera personal på den civila sidan. När det kommer till militär personal är det en längre process och här, precis som på många andra regementen, är det en stor utmaning att rekrytera officerare.

– Samtidigt finns det en attraktion i att vi bygger något nytt och att medarbetarna får sätta sin prägel och skapa en ny kultur och förbandsanda, säger Ronny Modigs.

Utbildningschefen major Patrik Warström är en av dem som tidigare har arbetat på I 13. Han har också varit anställd i Mellersta Militärregionen och Dalregementsgruppen.

– Det är klart att det finns utmaningar med att bygga upp en verksamhet från grunden. Nu ska vi sätta rutiner och arbetsstruktur samtidigt som produktionen ska vara igång, säger Patrik Warström.

Han får medhåll av major Magnus Ström, utvecklingschef, som även han är en återvändare som varit civil i 22 år och arbetat med att omskola officerare på Manpower och med totalförsvarsfrågor på Trafikverket.

» Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. «

– Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. Det är både en utmaning och en styrka. På sikt mest en styrka, eftersom vi inte är särskilt begränsade och får bygga från grunden, säger Magnus Ström.

Än är personalstyrkan inte fulltalig och det är mycket som ännu inte är färdigt. För, som Ronny Modigs säger, vill man ha fasta ramar och allt på plats, då bör man söka sig någon annanstans. Här uppfinner man hjulet samtidigt som det rullar.

– Nu ska allt köpas på en gång. Att-göra-listan kan göras lång, säger Ronny Modigs.

Vad gäller rekryteringsbehov ser personalofficer Kristina Lundström flera utmaningar. Det saknas personal både inom logistikområdet och på på utbildningssidan.

– Logistikbefattningarna är svåra i hela Försvarsmakten, och är inte något specifikt för oss. Men inom ett år hoppas vi att vi har kommit mer i balans, säger hon.

FAKTA

Dalregementet
Dalregementet, I 13, i Falun återinvigdes i oktober 2021 och i somras ryckte den första värnpliktskullen in på över 20 år. Vid årsskiftet 2021/2022 arbetade fem personer på regementet, i dag består personalstyrkan av 66 anställda (Försvarshälsan inräknad).

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Andra läser

    liknande läsning

    Därför går jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten långsamt
    Att bryta den manliga normen som dominerar Försvarsmakten är svårt eftersom majoriteten av dem som arbetar i organisationen vinner på att bevara den. Dessutom finns en stark önskan bland många kvinnor i försvaret att bli accepterade av det manliga kollektivet, vilket även det bidrar till att befästa normen. Det framgår av en avhandling från Lunds universitet.
    Många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade i Försvarsmakten, både i sin yrkesroll och som individer. Detta visar Frida Linehagens avhandling om jämställdhet i Försvarsmakten.

    Hur kommer det sig att jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten går trögt, trots att försvarsmaktsledningen vidtagit en mängd åtgärder för att skapa en jämställd organisation? Den frågan ställer kapten Frida Linehagen i sin avhandling Gender (in)equality within the Swedish armed forces, som hon disputerade med den 13 oktober. Enligt avhandlingen beror den långsamma utvecklingen på ett motstånd mot förändring i organisationen. Motståndet genomsyrar hela Försvarsmakten på alla nivåer och består av en komplex blandning av manliga normer och strukturella problem.

    – Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. Det kanske inte har blivit så avsiktligt, men det är svårt att ta sig ur, säger Frida Linehagen som i dag tjänstgör vid Sjöstridsskolan efter fem år som doktorand på Försvarshögskolan.

    En bakomliggande orsak till den svårbemästrade ojämlikheten är den manliga norm som präglar organisationen. Normen ger män en självklar plats i den kollektiva gemenskapen och unga soldater fostras in i organisationen enligt rådande normer. Kvinnor har däremot inte samma givna plats i gemenskapen utan måste anstränga sig för att bli upptagna i kollektivet. De behöver bevisa sin duglighet och många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade, både i sin yrkesroll och som individer. Frida Linehagen menar att strävan efter att bli en del av kollektivet är förståelig, samtidigt som det bidrar till att bevara den manliga norm som försvårar för kvinnor i organisationen.

    – Strävan efter att bli accepterad gör ibland att kvinnor tar avstånd från andra kvinnor. Många vill tvätta bort kvinnligheten och inte engagera sig i jämställdhetsfrågor, säger hon.  

    » Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. «

    Frida Linehagen konstaterar att det också finns män som är obekväma med den manliga normen i Försvarsmakten och som ser de problem som deras kvinnliga kollegor ställs inför. Däremot är det få som tar strid för en förändring.  

    – När jag började intressera mig för de här frågorna för 20 år sedan tänkte jag att det skulle vara så enkelt för männen att kliva fram och ta ställning för kvinnorna. Men med åren har jag insett att det krävs otroligt mycket av dem för att göra det. De har ju så mycket att förlora på det. Och om de tar ställning för kvinnorna, hur kommer de själva att behandlas då?

    I sitt arbete med avhandlingen har Frida Linehagen intervjuat flera män i organisationen som vittnar om problem när de själva eller andra försöker agera efter övertygelse istället för att följa strömmen. Som när någon föreslår en kvinna till en chefsbefattning.

    – Det är inte ovanligt med kommentarer som ”du gör det bara för att vara pk”, ”du vill bara ha det i ditt CV” eller ”du gör det bara för att få läsa Hopen”. Flera män i studien har upplevt detta, men få har aktivt motsatt sig det. Risken finns att man istället viker sig för kritiken och väljer någon annan till befattningen, för att slippa konflikter, säger Frida Linehagen.

    Frida Linehagen-Foto Camilla Svensk-Försvarshögskolan_liten
    Frida Linehagen, kapten vid Sjöstridsskolan och doktorand på Försvarshögskolan.

    Även på organisatorisk nivå finns ett motstånd mot kvinnor, enligt avhandlingen. Ett exempel är att det trots att kvinnor tjänstgjort i Försvarsmakten i över 40 år, så kommer den första unisexuniformen först 2026. Ett annat exempel är Försvarsmaktens kollektivavtal där man 2017 gjorde en särskild satsning på kvinnors löner med målet att de skulle uppgå till 95 procent av männens ersättning.

    – Den här typen av missriktade satsningar ger dubbelt bakslag. 95 procent av männens löner är inte jämställda löner. Det ger också de män som inte orkar eller vågar engagera sig för jämställdhet och de kvinnor som bara vill bli accepterade i det manliga kollektivet vatten på sina kvarnar; att det här inte är en prioriterad fråga, säger Frida Linehagen.  

    För att åstadkomma en verklig förändring krävs flera insatser, menar hon. Som att införliva ämnet jämställdhet i samtliga utbildningar, från grundutbildningen till den Högre officersutbildningen. Men också att stödja förbanden i deras jämställdhetsarbete och skapa en tydligare struktur kring det.

    – Man kan inte säga åt förbanden att de ska jobba med det här utan att också tala om hur det ska gå till. En del förband sätter upp jämställdhet som en punkt på sina APT:er, och det är ju bra. Men vad ska lyftas på den punkten, och av vem? Ofta förväntas förbandets kvinnor att ta hand om det, men de vill ju bli accepterade i det manliga kollektivet och passa in. Inte driva jämställdhetsfrågor.

    Frida Linehagen tror dock att det kan bli en viss skillnad framöver genom att fler kvinnor genomför värnplikten.

    – Förhoppningsvis kommer dagens unga tjejer och killar inte acceptera sådant som vi lite äldre har gjort. Men Försvarsmakten måste också tydligt visa att de menar allvar och inte vacklar i frågan. Det är jätteviktigt att de satsningar som görs är genomtänkta och konstruktiva.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    ”Vi har fått ett väldigt bra tillskott av militära lärare”
    ”Försvarsmaktens tillväxtskede innebär ett stort behov av ökade elevvolymer på Försvarsmaktens skolor och utbildningar. I dag studerar totalt 420 kadetter på Officersprogrammets tre årskullar. År 2025 är målsättningen att antalet ska vara uppe i 685 studenter. För att klara dessa volymer behöver Försvarshögskolan, FHS, anställa fler militära lärare. Men av de 22 lärartjänster som skolan utlyste inför höstens terminsstart på OP har bara ett fåtal blivit tillsatta.”
    Ur Officerstidningen nr 1, 2020.

    FAKTA

    Då:

    En stor lärarbrist på Officersprogrammet. Av de 22 lediga tjänsterna som utlysts tillsattes bara sju. En ohållbar situation där personalen på Försvarshögskolan gick på knäna och där målsättningen att ha 685 kadetter på Officersprogrammet år 2025 såg ut att gå om intet.

    Nu:

    Fyra år senare ser situationen betydligt ljusare ut.  Tack vare att man tagit hjälp av OF 3:or och OF 4:or som tagit examen från Högre officersprogrammet och dels skapat ett samarbete mellan civila akademiska lärare och officerare finns
    i dag bara en-två vakanta tjänster på Officersprogrammet och man har nästan nått målet att ha 685 kadetter år 2025.

    I nummer 1 2020 skrev Officerstidningen om lärarbristen på Officersprogrammet, OP. En lärarbrist som i sig innebar en begränsande faktor för Försvarsmaktens tillväxt. 

    – Nu går personalen på knäna, men löser ändå uppgiften och utbildningen genomförs, sa Johan Brorson, programchef för OP, och beskrev situationen som ohållbar i längden. 

    En följd av lärarbristen var att kadetterna drabbades, bland annat genom att lärarna inte klarade av tidskraven för att rätta genomförda prov. Det fanns också risk för att man skulle tvingas stryka vissa utbildningar inom uppdragsutbildningarna och att lärarbristen därmed inte bara skulle gå ut över Officersprogrammet. I dag, fyra år senare, är situationen helt annorlunda. 

    – Efter sommaren har vi fått ett bra tillskott av militära lärare och som det är nu har Försvarshögskolan en, kanske två vakanta platser, säger Stefan Smedman, programansvarig på Officersprogrammet. 

    » Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare. «

    Redan ett år efter det att Officerstidningen publicerat artikeln om lärarbristen började saker och ting falla på plats. Lösningen stavas en lika stor dos kreativitet, som god vilja och bra problemlösningsförmåga samt en tät dialog mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan, FHS.

    – Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare, säger Stefan Smedman. 

    Han beskriver det faktum att en överstelöjtnant/kommendörkapten eller en major/örlogskapten jobbar kvar som militär lärare som en win-win. Dels får OP skickliga och engagerade lärare, dels blir det en kompetenshöjning för de nyutexaminerade officerarna.   

    En annan åtgärd för att lösa situationen på Försvarshögskolan har varit att låta den militära professionen och de civila akademikerna arbeta närmare varandra. Det var en lösning som 2020 ansågs vara kontroversiell.

    – Då är risken att kopplingen till den militära professionen minskar, befarade Johan Brorson. 

    Stefan Smedman håller inte med. 

    – Det har visat sig vara en bra mix. Då kan vi officerare stå för professionen och de civila lärarna stå för den fördjupade kunskapen inom respektive ämnesområde, säger han. 

     

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Efter bristen på utrustning: inköp av civila regnställ och kängor
    I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret.
    I ett direktiv som gick ut i slutet av augusti uppmanades anställda att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter skulle kunna utrustas.

    I slutet av augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanades att återlämna viss personlig utrustning inför kommande inryckningstillfällen. Detta eftersom det var akut brist på bland annat kängor, regn- och skalplagg på vissa förband, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om.

    En rad olika åtgärder har därefter genomförts. Utöver uppmaningen till anställda, har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter.

    I dag, två månader senare, har tillgången på personlig utrustning förbättrats, enligt brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Exempelvis har 10.000 regnställ från Helly Hansen och 10.000 par kängor av modellen 5.11 A/T 8 köpts in, något som försvarsdebattören Taktisk har skrivit om.

    » Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade. «

    – Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade till Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz. 

    Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september.

    –  Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning.

    Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar på förråden, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna.

    » 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. «

    – Leverans av 150.000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10.000 sovsäckar. 42.000 trosor, hälften vardera av långa respektive korta ben, har levererats, säger logistikchef Claes Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    mest läst

    Föregående
    Nästa

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.

      officerstidningen