Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi stödjer samhället med allt vad vi kan«

Inställda hemresor för värnpliktiga, hemtagen personal från insatsområden och videokonferenser istället för fysiska möten. Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder till följd av covid-19.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Coronapandemin har lett till flera åtgärder för Försvarsmaktens verksamhet och myndigheten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. Flera av dessa handlar om tjänsteresor. 

– Det är minimala rörelser i organisationen och Försvarsmakten strävar efter att genomföra så få inrikesresor som möjligt. Större möten och konferenser är inställda eller genomförs via video- eller telefonkonferenser, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret. 

Brigadgeneralen, i egenskap av militärstrategisk operationsledare, är den som inriktar och sammanhåller Försvarsmaktens aktiviteter kopplat till covid-19. Hon tillägger:

– Viss mötesverksamhet kan av naturliga skäl inte genomföras virtuellt. Men många möten går alldeles utmärkt att genomföra på detta vis. Vi märker att vi både sparar tid och pengar på det här sättet och dessutom är det bra för miljön. Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Den ordinarie verksamheten fortsätter i regel som vanligt på förbanden, men anpassningar och åtgärder vidtas för att minska risken för smittspridning. 

Liknande läsning:
Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Lena Herlitz, brigadgeneral

I slutet av mars beslutade Försvarsmakten att begränsa rörelsefriheten för de värnpliktiga. Syftet var att upprätthålla beredskap, nå krigsförbandsmålsättningar och minska smittspridningen i landet och inom myndighetens förband och skolor. Beslutet innebar hemreseförbud under perioden 27 mars till den 17 april.   

– Inriktningen är att rekryterna framöver har längre sammanhängande utbildningsperioder för att reducera antalet hemresor med ungefär hälften fram till utryckning, och samtidigt då också förlänga ledighetsperioderna när man är hemma, säger Lena Persson Herlitz. 

Den 3 april kom beskedet att Försvarsmakten flyttar fram genomförandet av försvarsmaktsövning Aurora 20 till ett annat år. Inneliggande värnpliktskullar är i slutet av sin utbildning, därför kommer viss övningsverksamhet ändå att genomföras framöver, men i betydligt mindre utsträckning. 

contentimagelarge
Lena Herlitz, brigadgeneral, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret

Övningsverksamheten ominriktas mot försvarsgrens- och stridskraftvisa övningar med tyngdpunkt på slutövningar för inneliggande värnpliktiga. All övningsverksamhet ska anpassas till riskerna för smittspridning, därför ska företrädesvis militära anläggningar och övningsfält nyttjas. 

Med anledning av utvecklingen av coronaviruset är det just nu låg aktivitet i flera av Försvarsmaktens insatsområden. I vissa områden har verksamheten helt pausats och därför har beslut tagits om att tillfälligt ta hem personalen. 

– Det svenska bidraget i Irak är temporärt hemtaget eftersom ingen utbildning sker. I Afghanistan sker ingen rådgivningsverksamhet för tillfället varför rådgivarna inte har återvänt till insatsområdet efter ledighet. Planeringen och förberedelserna inför kommande rotationer fortgår och det finns beredskap för att påbörja utbildnings- och rådgivningsinsatserna igen när situationen medger, säger Lena Persson Herlitz.

Även andra insatsområden påverkas och delar av förbanden tar temporärt hem personal. Sverige anpassar sig till FN, EU och Natos riktlinjer, vilket bland annat innebär karantän inför rotation och vid ankomst till insatsområdet, förklarar hon. 

– För vår personal utomlands innebär riktlinjerna att tjänstgöringen kan förlängas, ledigheter ställas in och verksamheten begränsas. Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder och det finns en stark vilja att göra det bästa av situationen. Försvarsmakten bereder just nu en förfrågan om att bland annat stödja EU:s träningsinsatser med förnödenheter och annan materiel. Militär verksamhet bygger på förtroende och det är av vikt att bidra solidariskt till att skydda personalen i insatsområdena, säger Lena Persson Herlitz. 

Sedan coronautbrottets början har Försvarsmakten lämnat stöd till samhället och och myndighetens personal och materiel har ställts till förfogande för att upprätta tält utanför sjukhus, sköta ambulanstransporter och bygga upp fältsjukhus. Utöver det har bland annat utrustning fördelats om till sjukvården och laboratorieingenjörer avdelats till Folkhälsomyndigheten. Alla former av stödbegäran går via Socialstyrelsen som gör prioriteringar och fördelar stödet mellan regionerna.  

– Försvarsmakten gör en bedömning utifrån varje inkommen stödbegäran om det är möjligt att tillmötesgå förfrågan utan att det påverkar vår beredskap eller förmågan att lösa huvuduppgifterna. Vi stödjer samhället med allt vad vi kan, med materiel, kompetens och personal. Jag är imponerad av personalens positiva attityd och det breda stöd som vi ger samhället. Det känns verkligen bra att vi alla bidrar på ett eller annat sätt och att samarbetet mellan myndigheterna fungerar väl, säger Lena Persson Herlitz.

Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder.

Lena Herlitz, brigadgeneral

Försvarsmakten stödjer sedan en tid tillbaka även Socialstyrelsen och Länsstyrelsen med stabspersonal. 

– Stabspersonalen hjälper till med planering på kort och lång sikt, inköp, logistik och kommunikation, säger hon och berättar att ytterligare försvarsmaktsanställda står i beredskap om behov av stabs-personal uppstår hos andra myndigheter. 

Försvarsmakten har hittills tagit emot ett sjuttiotal förfrågningar om stöd enligt stödförordningen. En stor del av den sjukvårdsutrustning som Försvarsmakten har tillgänglig är utlånad och överlämnad till regionerna utifrån Socialstyrelsens prioriteringar. 

Hur ser Försvarsmakten på vilket stöd till samhället som kan tänkas vara efterfrågat den närmaste tiden?

– Vi har helikoptrar i beredskap för patienttransporter om behovet skulle uppstå. 12 ambulanser är avdelade till regionerna osv. Framöver ser jag främst att vi ytterligare kan bidra med stöd till kommande nationella provtagningar, där hemvärnspersonal i samtliga militärregioner kommer att göra en insats. I övrigt är det fokus på att säkerställa uthålligheten i det stöd som vi redan nu ger samhället, säger hon och tillägger:

– Alla är medvetna om att det här kan bli långvarigt och vi planerar och förbereder oss för det. Samtidigt måste vi ha beredskap för att andra svåra situationer kan inträffa. Vi är till exempel snart inne i sommarperioden med risk för skogsbränder. Det är viktigt att inte prioritera ner den långsiktiga omvärldsanalysen och enbart fokusera på här och nu.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Det började som en blogg om personlig utrustning. Idag är kontot Taktisk ett forum för försvarsdebatt och en informationskanal för många anställda i Försvarsmakten – och ett av de mest omdiskuterade. Officerstidningen har träffat personen bakom kontot för ett samtal om anonymiteten, informationsvakuumet som han upplever i myndigheten och anklagelserna om desinformation.

Josefine Owetz
Taktisk
Taktisk har sedan starten 2009 valt att vara anonym.

Foto: Björn Öberg

Nästan varje vecka kommer det in tips. Ibland handlar det om en ny skrivelse, ett beslut eller en publikation som någon vill ska nå ut till de anställda i Försvarsmakten.

– Ofta är det människor som är lite längre upp i hierarkin som hör av sig och tipsar om sådant som de tror kan vara bra för andra att känna till. De skriver att ”nu har vi kommit ut med den här, kan du pusha för den?”, säger mannen bakom kontot Taktisk, som vill vara anonym.

Vi träffas på ett konditori någonstans i Sverige. Han har varit yrkesmilitär sedan 2007 och i mer än femton år har han skrivit om Försvarsmakten. Idag har han omkring 22 000 följare på Instagram och runt 9 000 på X. Själv ser han på genomslaget med blandade känslor.

Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

– Det har vuxit bortom vad jag trodde att det skulle bli. Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

Det började 2009, när han startade en blogg om personlig utrustning. Frågan var aktuell på grund av insatserna i Afghanistan, men han tyckte att de stora försvarsbloggarna vid den här tiden mest skrev om strategiska frågor och försvarspolitik.

– Jag upplevde att det fanns ett informationsvakuum vad gäller personlig utrustning. Diskussionen var het då, mycket kopplat till Afghanistan. Jag köpte mycket utrustning själv och använde den i tjänsten, så jag började skriva om det. Sedan började jag skriva om fysisk träning, ledarskap och andra frågor som intresserade mig.

Idag spänner ämnena som avhandlas på kontot brett: från löner och villkor till materielfrågor och personalförsörjning, vidare till tystnadskultur, militär etik och lärdomar efter olyckor. På senare år har ämnen som drönare, AI och rysk informationspåverkan varit återkommande. På bloggen skriver han längre och mer resonerande texter, medan han på Instagram delar aktuella nyheter och tips på handlingar att läsa, håller frågestunder och lägger upp memes om livet i myndigheten.

– Jag har velat ha kontot som en plattform för att sprida information, för jag upplever att informationsdelgivningen generellt sett inte fungerar särskilt bra i myndigheten. Längst ner på pluton- och kompaninivå sitter man inte i Emilia varje dag och då missar man mycket. Jag vill också att kontot ska ge möjlighet för den lilla soldaten och sjömannen att få ventilera.

Han har ofta frågestunder där följare skriver in frågor eller tar tillfället i akt att lyfta aktuella spörsmål. Det senaste året har det återkommande varit inlägg om arbetsmiljöproblem på flera organisationsenheter, där namn på förbanden och de berörda förbandscheferna har publicerats.

Hur avgör du vad som ska publiceras?

– Det första jag kollar är om jag kan styrka något, helst med handlingar. Sedan vilken nivå som individen befinner sig på. Soldater och anställda på lägre nivåer ger jag mig aktivt inte på. Jag attackerar inte heller personen, utan tjänsteställningen. Är du förbandschef och saker händer på ditt förband är du ansvarig.

Många av tipsen som skickas in publiceras aldrig, eftersom det inte går att bekräfta eller sannolikt är skyddsvärt, berättar han. Felaktigheter som upptäckts korrigeras, och om någon berörd ber att ett inlägg ska tas bort gör han i regel det.

Kontot har ibland anklagats för att sprida desinformation. Vad säger du om det?

– Desinformation är att avsiktligt vilseleda. Det gör jag inte. På sin höjd är det missinformation, att jag har missförstått något. Det har jag gjort ibland, och då reviderar jag alltid, säger han och fortsätter:

– Jag vill att myndigheten ska bli bättre, det är därför jag är kritisk. Hade jag inte brytt mig hade jag kunnat skita i det.

Han har sedan starten valt att vara anonym. Frågan om vem som ligger bakom kontot har gäckat många i myndigheten genom åren. Några kollegor och hans närmaste chefer vet att det är han som driver Taktisk, andra har listat ut det. Men anonymiteten fyller en viktig funktion, menar han.

– Folk har mycket lättare att prata med någon de inte känner. Samtidigt skyddar anonymiteten andra runt omkring mig. Det finns tendenser att man vill ta reda på vem som känner mig eller vem som har pratat med kontot. Så länge ingen vet vem jag är kan det inte heller drabba någon annan.

Han har själv inte drabbats, men har fått återberättat hur vissa chefer ute på förbanden har samlat sin personal och sagt att de inte får prata med Taktisk. Han har också vid flera tillfällen fått höra berättelser från anställda som har blivit utskällda när någon händelse från det egna förbandet har kommit ut på kontot.

– Vi borde ha kommit längre i att förhålla oss till att det finns ett konto där det skrivs saker. Som statlig myndighet måste vi kunna stå för det vi gör, utan att skälla ut folk och säga åt dem att vara tysta. Det gynnar ingen. Men detta är lokala initiativ, inget som kommer från Försvarsmakten centralt.

Taktisk

Illustration: Björn Öberg

Vem tror folk att du är?

– Det finns de som tror att jag sitter på Högkvarteret och de som tror att jag sitter på någon form av stab. Gissningarna om vilken försvarsgren jag tillhör varierar också. Vissa tror att jag är en kvinna, att jag är mycket äldre än vad jag är, andra att jag är yngre. Det beror på vem man frågar.

År 2023 bestämde han sig för att lägga ner kontot. Han hade tröttnat. Det höll i några månader, tills frågan om personlig utrustning väckte lusten igen. Det senaste året har han dragit ner på tiden han lägger på kontot och en del av fritiden går istället till projektet Lumos, ett AI-baserat verktyg som han har skapat för öppen informationsinhämtning och som vem som helst kan ladda ner.

Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

Bakgrunden är kriget i Ukraina, som enligt honom har visat att öppna källor är viktiga på alla nivåer i en modern försvarsmakt. OSINT, som står för Open Source Intelligence, syftar på processen att samla in och analysera information från öppna källor. Lumos samlar nyheter och uppgifter från flera källor, översätter ryska och ukrainska inlägg och tar fram dagliga sammanfattningar av läget det senaste dygnet. Flödet domineras av rapporter från Ukraina, men verktyget bevakar också Mellanöstern, kinesisk militär, cyber, maritim säkerhet, drönare och rymden.

– Lumos kommer egentligen ur en frustration. I så många år har vi inte haft en strukturerad OSINT-förmåga i Försvarsmakten. Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

Det nya verktyget och att ta del av innehållet på bloggen är gratis, men den följare som vill har möjlighet att skänka honom en slant. Bidragen går enligt honom till kostnader för webbhotellet, att betala för de handlingar han begär ut från Försvarsmakten och till energidryck. Men det är inga större summor han får in, och det är inte heller en drivkraft i arbetet med kontot.

– Jag tror inte att det blir roligare av det. Tiden är egentligen inte faktorn heller. Det är mer att motivationen ibland tryter. Pengarna är bara skönt för att kunna plana ut vissa kostnader som jag har kopplat till kontot.

Det han saknar i försvarsdebatten idag är fler debattörer som tar plats. Det finns nischade konton inom en del områden, men han hade hoppats att de skulle vara fler vid det här laget.

– Jag skulle vilja ha en flora av kunskapsbärare som sprider kunskap publikt och vågar ta diskussionen. Experter som säger: jag kan de här grejerna, och jag tycker att det här är ett felaktigt val. Det behövs som en motpol till undermåliga beredningar.

Varför det inte har blivit så vet han inte. Kanske är det jantelagen, kanske tidsbrist. Men behovet är som störst just nu, menar han, när Försvarsmakten växer, utvecklar nya förmågor och allt ska göras på en gång.

– Det pratas mycket om innovation. Men innovationen kommer inte bara för att vi säger det, eller för att vi döper något till ett experimentkontor. Den bygger på att folk faktiskt tar sig tid att sätta sig ner och fundera: gör vi det här på rätt sätt?

Ibland står man och skriker in i en vägg.

Själv är han inne i en liten dipp, berättar han, och frågar sig ibland om kontot har spelat ut sin roll.

– Ibland står man och skriker in i en vägg. Men jag vet att det jag skriver läses högt upp i Försvarsmakten, och även på Försvarsdepartementet. Jag tror att jag har uppnått det mesta jag kunnat tänka mig med mitt konto.

Ur arkivet: