Senast publicerat
Senast publicerat:

Uppdrag: Upprätta sjukhus

För att öka sjukvårdskapaciteten med anledning av coronavirusets spridning har Försvarsmakten fått i uppgift att stödja samhället med att bistå vid upprättandet av provisoriska sjukhus. Sjukhuset som har byggts upp på Stockholmsmässan i Älvsjö står sedan några veckor helt klart, men än så länge har det inte behövt tas i bruk.

Josefine Owetz
Anna-Karin Nilsson

Löjtnant Felix Waldenström, plutonchef på 1:a sjukhuskompaniet vid Försvarsmedicincentrum, FömedC, går över mässgolvet inne på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det är fredagen den 27 mars och arbetet med att bygga det provisoriska sjukhuset pågår för fullt.

– På bara några dagar har det verkligen hänt hur mycket som helst härinne. Nu väntar vi bara på att vårdutrymmena ska bli färdigbyggda så att vi kan fylla dessa med utrustning, säger han. 

Precis som på andra håll i landet har Region Stockholm den senaste tiden arbetat hårt med att öka antalet intensivvårdsplatser på grund av det ökade antalet patienter som smittats av coronaviruset. I samarbete med Försvarsmakten byggs därför ett komplett sjukhus i Stockholmsmässans lokaler.

– I morse kom det en transport med 40 sängar, som har stått i ett beredskapsförråd någonstans. I eftermiddag kommer det medicinsk utrustning för sex vårdplatser till med helikoptertransport, säger Felix Waldenström. 

En stor plansch på väggen visar skissen över byggnationen. Sjuksalarna, med tio vårdplatser i varje rum, har tagit form, och ligger i rad längs en flera hundra meter lång gång som går igenom mässhallarna. Stockholmsmässans hantverkare, Region Stockholms fastighetsbolag och inhyrda entreprenadfirmor arbetar samtidigt med olika delar av byggnationen. 

– Det är som en väldigt stor byggarbetsplats. Vi är mellan 400 och 450 personer som jobbar härinne nu, varav Försvarsmaktens personal är runt 100 stycken, säger överstelöjtnant Lars Rask, militär insatschef.

Han leder Försvarsmaktens insats på plats i Älvsjö. I vanliga fall är han operationsledare på Mellersta militärregionen, MRM.  

Liknande läsning:

– Jag var här för rekognosering i söndags, då var det helt tomt härinne. De två sista båtarna från båtmässan höll precis på att rullas ut. Det är verkligen ett gigantiskt bygge och det har behövt gå i ett rasande tempo. Det som brukar ta några månader att bygga upp har gjorts på några dygn, säger Lars Rask.

Det är som en väldigt stor byggarbetsplats. Vi är mellan 400 och 450 personer som jobbar härinne nu, varav Försvarsmaktens personal är runt 100 stycken.

Lars Rask, militär insatschef

Försvarsmakten ansvarar för att upprätta 30 intensivvårdsplatser och stödja med ytterligare vårdplatser. Totalt byggs det för 600 vårdplatser – om vårdbehovet som en följd av utbrottet av covid-19 så kräver.

– Insatsen är uppdelad i olika skeden. Första skedet består av att vi upprättar och tillser att Försvarsmaktens materiel kommer till den här platsen, sedan att den upprättas och kan nyttjas i sjukvårdssystemet under Region Stockholm, säger Lars Rask.

Inne i en av vårdsalarna, som är tom så när som på en brits och tillhörande apparatur, har försvarsminister Peter Hultqvist tidigare samma dag förevisats hur vårdutrymmena kommer att utrustas. Varje sal kommer att ha plats för avancerad utrustning, förråd, handfat samt ett badrum.

Lars Rask leder Försvarsmaktens insats på plats i Älvsjö. I vanliga fall är han operationsledare på Mellersta militärregionen.

På långa rader i ena delen av mässhallen står sjukhussängar och medicinsk utrustning uppställda, i väntan på att flyttas in i vårdsalarna. Försvarsmakten bistår med medicinsk apparatur i form av bland annat respiratorer och övervakningsapparater. 

– En del av denna utrustning som vi tagit med ingår vanligtvis i ett fältsjukhus, men vi har gjort anpassningar efter uppgiften. Kirurgisk förmåga är sådant som vanligen återfinns i ett fältsjukhus, men det har vi inte med hit, säger Felix Waldenström och fortsätter:

– Ett fältsjukhus är designat för operationer efter skott- och sprängskador på relativt unga och friska människor. Det är inte utrustning som är till för multisjuka, oftast äldre, patienter.

En del av denna utrustning som vi tagit med ingår vanligtvis i ett fältsjukhus, men vi har gjort anpassningar efter uppgiften.

Felix Waldenström, plutonchef på 1:a sjukhuskompaniet

Ett sådant exempel är Försvarsmaktens sjuksängar, förklarar Ellinor Funegård Viberg, anestesisjuksköterska vid Försvarsmedicincentrum. 

– Våra sängar är inte anpassade för att behandla patienter som ska ligga i dem under en längre period. Vi kommer att byta ut madrasserna, för att minska risken för trycksår, säger hon.

Hon står vid några lastpallar tillsammans med två sjuksköterskekollegor och inventerar förbrukningsutrustning såsom injektionskanyler, tandborstar, tvättlappar och bäcken. Ytterligare beställningar av materiel är på väg. 

Sjukvårdspersonalen från Försvarsmedicincentrum (FömedC) ska utbilda regionens vårdpersonal på den medicinska utrustning som Försvarsmakten bidrar med, därför har utbildningsmaterial tagits fram. 

Vårdgivaransvaret ligger hos Region Stockholm, men Försvarsmakten står för viss materiel och utbildning.

– Vi har spelat in utbildningsfilmer på vår materiel för den vårdpersonal som är tänkt att arbeta med utrustningen. Vi har även haft vårdpersonal från Region Stockholm här som har förevisats på vår utrustning, säger Ellinor Funegård Viberg. 

Vilken är den stora skillnaden mellan den här utrustningen och den som används i den civila vården?

– Vår utrustning är lite mer gammalmodig och stöttålig. I övrigt skiljer det sig inte så mycket åt. Men just våra respiratorer skiljer sig från den civila vården och därför behövs instruktionsfilmer och lathundar med knappologi för att underlätta användningen.  

Samma vecka löser sjukhuskompaniet från FömedC uppgifter på två olika ställen. I Göteborg upprättar andra delar av kompaniet ett fältsjukhus utanför Östra sjukhuset. 

En hemvärnssoldat kommer körande med en truck lastad med ytterligare lådor med utrustning. Utöver Förvarsmedicincentrum och Mellersta militärregionen bistår också personal från Trängregementet och 26:e hemvärnsbataljonen i arbetet med att upprätta sjukhuset på Stockholmsmässan. 

– Vi hjälper till med det som behövs. I dag har vi monterat sängar och inventerat materiel. Det är en massa olika småsysslor, säger Edward Runslätt från 26:e hemvärnsbataljonen, som nu monterar kabelkanaler längs väggarna tillsammans med två kollegor. 

Totalt har ett 30-tal individer från 26:e hemvärnsbataljonen i Järva bistått i insatsen i Älvsjö. 

– Vi är väldigt uppgiftsorienterade och vill lösa uppgiften. Samverkan har fungerat otroligt bra, säger Lars Rask och fortsätter:

– Hemvärnspersonal hjälper till i byggarbetet och skruvar, målar och liknande. Ingen uppgift är för stor eller för liten, ingenting får stoppa processen, Samarbetet här är ett bra exempel på hur totalförsvarsmekanismen ska fungera. Vi kommer att ta med oss väldigt mycket erfarenheter härifrån. 

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel har lämnats över till Region Stockholm. Försvarsmakten har inget vårdansvar för kommande verksamhet i det uppbyggda sjukhuset. Däremot kommer Försvarsmakten fortsatt att stötta med teknisk personal för att säkerställa driften av myndighetens materiel.

Sjukhuset i Älvsjö är sedan början av april klart för att tas i bruk så snart behov uppstår. Vid pressläggning av denna tidning har vårdplatserna ännu inte behövt användas. 

FAKTA

Försvarsmaktens stöd till samhället

• Försvarsmakten har nu helikoptrar med civil intensivvårdsutrustning tillgängliga för att kunna flyga coronasmittade patienter. 

• Försvarsmakten stödjer Folkhälsomyndigheten med nationell provtagning, bland annat vad gäller logistik och inhämtning av prover.

• Röntgen- och EKG-utrustning har levererats till fältsjukhusen i Göteborg och Stockholm.

• Försvarsmakten har bidragit med 154 ventilatorer, 154 övervakningsmonitorer, cirka 50.000 skyddsmask 90 och cirka 40.000 C-vätskeskydd. Utrustningen fördelas av Socialstyrelsen.

• Tolv ambulanser samt personal från Försvarsmakten stödjer i Region Norrbotten, Skåne och Stockholm.

• 30 intensivvårdsplatser och 40 vårdplatser har upprättats vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Ansvaret för Försvarsmaktens materiel i Stockholmsmässan lämnades den 3 april över till Region Stockholm.

• Försvarsmakten har upprättat 20 intensivvårdsplatser och 50 sjukvårdsplatser vid Östra sjukhuset i Göteborg. Ansvaret för intensivvårdsdelen lämnades den 27 mars över till Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

• Försvarsmakten bidrar med två laboratorieingenjörer till Folkhälsomyndigheten. 

• Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Hallands län och Värmlands län får stöd i form av stabs-personal.

• Försvarsmakten har bidragit med sjukvårdstält och sjukvårdssängar till flera regioner i landet. 

Källa: Försvarsmaktens webbplats den 20 april. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: