Senast publicerat
Senast publicerat:

PREP-kurs nyckel till en stabilare relation

Svenska soldathemsförbundet erbjuder stöd till veteraner och deras anhöriga. Konceptet, som utgår från kurser inom den amerikanska armén, har blivit efterfrågat även i Sverige, enligt Karina Jensen, förbundets PREP-ansvarig.

Annica Ögren
Annica Ögren

Som anställd, veteran, par eller anhörig kan man före, under eller efter en internationell militär insats påverkas på ett sådant sätt att man behöver prata med någon om det. Som komplement till samhällets ordinarie stöd kan Svenska soldathemsförbundet förmedla kontakt till legitimerade terapeuter, psykologer, familjerådgivare eller andra samtalsstödjare.  

– Det är ingen gräns för hur långt efter en insats man kan få stöd. Det är kostnadsfritt och vi har tystnadsplikt, säger Karin Jensen på soldathemsförbundet, som är en av sex medarbetare som turas om att bemanna stödtelefonen.

– Man är alltid välkommen att kontakta oss, om stort eller smått.

Liknande läsning:
Det är ingen gräns för hur långt efter en insats man kan få stöd.

Soldathemsförbundet anordnar också på uppdrag av Försvarsmakten så kallade PREP-kurser för veteraner och deras anhöriga. PREP står för Preparation and Relationship Education och bygger på forskning gjord i USA. PREP-kursen används även av den amerikanska försvarsmakten som erbjuder kursen till sina par. 

I en amerikansk undersökning som gjordes under en femårsperiod under senare delen av 1990-talet erbjöds 25 par i åldrarna 18 till 32 år att genomgå PREP-kursen. Även 50 par deltog i undersökningen som en kontrollgrupp. Resultatet visade att PREP-paren var mer nöjda med relationen och hade lägre problemintensitet än kontrollgruppens par. De var även mer nöjda med sitt sexliv och de hade mindre negativ kommunikation än kontrollgruppens efter tre år. PREP-paren rapporterade även färre fall av våld inom förhållandet än de övriga efter fem år och färre av paren bröt upp före giftermålet, jämfört med kontrollgruppens par.

Den svenska varianten av PREP-kursen som Soldathemsförbundet har utvecklat är lik den amerikanska. Kurserna hålls i en trevlig miljö på en gård på landet, där paren bor över en kurshelg. Med tillstånd av Sensus studieförbund (som äger PREP-konceptet i Sverige) fokuserar Svenska Soldathemsförbundet specifikt på de utmaningar man som par kan ställas inför kopplat till internationell militär insats. Passet är erfarenhetsbaserat och enligt Karina Jensen är det uppskattat då det kan bidra till att minska den stress och oro som en del par berättar om att de upplevt. 

Kurserna vänder sig i första hand till personal som är på väg ut i internationell militär insats och deras partners. 

KarinaJensen2
Karina Jensen, Svenska soldathemsförbundet

Karina Jensen administrerar och planerar kurserna här i Sverige tillsammans med Försvarsmakten. 

– Det känns oerhört inspirerande att få jobba med kurserna, de är väldigt efterfrågade. Vi ser i utvärderingarna att deltagarna är mycket nöjda och verkligen upplever att man som par får konkreta verktyg för sin kommunikation, säger Karina Jensen. 

En vanlig anledning till att personer anmäler sig till kursen är att anhöriga upplever det tungt inför insats och efter hemkomst, samt för att få hjälp att hitta tillbaka till varandra, berättar Karina Jensen.

– Vi har till exempel hjälpt de som kommit hem från Bosnien som varit med om väldigt tunga händelser och som behöver stöd i dag för sådant som hände då, när vårt stöd inte fanns.

Årligen anordnas cirka 15 PREP-kurser lokaliserade runt om i landet. Kurserna är kostnadsfria och enligt Karina Jensen betalar man endast för kursmaterialet, vilket motsvarar 300 kronor per person.

Totalt har 1 170 par gått den svenska varianten av PREP-kursen sedan starten 2009/2010 till och med augusti i år. 680 ärenden har registrerats för psykosocialt stöd hos soldathemsförbundet.

FAKTA

Tips till dig som anhörig eller anställd

Tillvaron som anhörig kan vara olika, både mellan olika insatser men också behoven för olika individer. Karina Jensen på Svenska Soldathemsförbundet har själv tjänstgjort i Liberia och har elva utlandsmissioner i bagaget som anhörig. Här ger hon sina bästa tips inför en utlandstjänstgöring: 

• Förbered er så mycket som möjligt tillsammans med de närstående utifrån den egna situationen och de egna behoven. Lever man som partners och kanske har barn så kan det finnas mycket praktiskt att planera för, men också om förväntningar, hur man vill och kan kommunicera, eventuella ledigheter med mera. 

• Gå gärna en PREP-kurs tillsammans. Även föräldrar, syskon, barn och andra närstående till den som ska åka mår ofta bra av att förbereda sig inför insatsen och prata igenom ömsesidiga förväntningar. 

• Ta gärna stöd i all information och tips som finns digitalt på Försvarsmaktens eller någon av deras samarbetspartners hemsidor.

• Dra inte ut på saker om du som anhörig känner att du behöver stöd kopplat till insatsen. Ring hellre en stödtelefon.

– Tillsammans kan vi komma fram till vilket slags stöd som kan vara aktuellt. Ibland vill man bara ”prata av sig”, någon kanske vill hitta ett kamratstöd. Ibland kan det vara så att man behöver få träffa en psykolog eller terapeut för att få verktyg att hantera sin situation, vilket vi på Svenska Soldathemsförbundet kan tillhandahålla kostnadsfritt upp till åtta samtal, säger Karina Jensen.

Svenska Soldathemsförbundet når du på:
www.soldathem.org
Stödtelefon: 070-570 99 91 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren
Tystnadskultur

Foto: Björn Öberg

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

 – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Jonas ­Karlsson

Jonas Karlsson

Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

Fredrik Nordenmark

Fredrik Nordenmark

HR-strateg

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Ur arkivet: