Senast publicerat
Senast publicerat:

Sju års väntan på markiser

29 grader på kontoret och svett som rinner. I över sju år har kasernerna på Artilleriregementet, A 9, i Boden varit ett arbetsmiljöproblem för personalen. Men ärendet fastnar i en utdragen byråkratisk prioriteringsprocess.

Maria Widehed
Pär Bäckström
"Jag kan förstå att det finns andra problem som är mer angelägna att ta tag i, som måste prioriteras. Men detta borde kunna lösas ganska lätt. Det får inte ta såhär lång tid, det blir pinsamt", säger skyddsombudet Timothy Henriksen.

Det är juni och drygt 25 grader varmt i Boden. Det är svettigt utomhus, men ännu varmare inuti i utbildningsbataljonens kaserner. I byggnad 001 gassar solen in genom de för kasernerna karaktäristiska stora fönstren i söderläge. De tjocka stenväggarna gör att värmen stannar kvar inne och skapar det man på plutonen kallar för ”termosfunktion”. I dag visar termometern strax över 27 grader inomhus.

– Man tappar tilliten till arbetsmiljösystemet, säger kompanifanjunkare Timothy Henriksen.

Sedan ett halvår tillbaka är han skyddsombud vid Pjäskompaniet. Han berättar om dagar med 29 grader på kontoret.

– Det är extremt svårt att jobba i den här miljön. Man blir trött, seg, slö och ofokuserad, säger han.

Enligt personalen är det ett arbetsmiljöproblem som har pågått i snart ett decennium på A 9. Sedan sommaren 2013 har ärendets funnits med i regementschefens handlingsplan och kvartalsvis följts upp av arbetsmiljökommittén.

– Någonstans fastnar det och ingenting händer. Det är väldigt många som är frustrerade och upplever att arbetsgivaren inte tar det på allvar, säger Timothy Henriksen uppgivet.

A 9 har gjort mätningar som visar att värmen sommartid överskrider 26 grader mer än vid enstaka dagar – då kräver Arbetsmiljöverkets föreskrifter att åtgärder vidtas. Man har försökt med ökad luftväxling genom fönstervädring, forcerad ventilation nattetid samt bordsfläktar, berättar arbetsmiljöhandläggare Mari Barsk.

Liknande läsning:

– Det har gjort skillnad, men i vissa rum är värmen fortfarande påtaglig, säger hon.

Man har kommit fram till att ventilationen bör kompletteras med markiser. En inte helt enkel åtgärd, visade det sig. Kasernetablissemanget, uppfört 1910, ingår i riksintresse för kulturmiljövården och har ett lagskydd genom miljöbalken. För att göra rätt har A 9 därför fått ta in en konsult med expertis inom solavskärmning, som har lämnat en offert på lämplig markis med hänsyn till krav på kasernernas utseende.

2016 gjorde förbandet en behovsanmälan och ärendet gick vidare till Lokalplaneringsenheten norr, där Andreas Nilsson är objektledare. Han berättar om vad han kallar för ”en lång och utdragen process”.

När lokalplaneringsenheten lämnar vidare en behovsanalys till Fortifikationsverket återkommer de med en kostnadsanalys. Efter ännu en tur hos enheten skickas allt till Högkvarteret, där beslut bara tas en gång per kvartal.

– Det kan dröja ett år innan vi får beslut, och allt hänger på hur viktigt det är. I Boden ska garnisonschefen rangordna behov, och väl på Högkvarteret ska varje stridsgren rangordna, säger Andreas Nilsson.

Om det blir grönt ljus hamnar ärendet åter hos lokalplaneringsenheten som nu tar fram ett detaljerat alternativ och sedan åter måste stämma av kostnader med Fortifikationsverket.

– Skiljer sig kostnaden mycket måste det åter gå via Högkvarteret, innan projektör kan upphandlas, säger han.

2018 kallade A 9 till uppföljningsmöte eftersom det fortfarande inte hade hänt något i ärendet.

– Efter det kom ett kostnadsförslag från Fortifikationsverket, men då hade de räknat med att sätta markiser i samband med ett framtida fönsterbyte. Vi har sagt att vi inte kan vänta så länge, säger Mari Barsk.

I dag, ytterligare två år senare, finns fortfarande inga markiser på plats, men Andreas Nilsson väntar i dagarna på en ny kostnadsanalys från Fortifikationsverket. Att ett ärende tar tre år är normalt och att detta har tagit sju år har sina förklaringar, menar han.

– A 9 har provat göra andra åtgärder, man har bytt projektledare på Fortifikationsverket och de har också varit för få. Det har varit diskussioner om vem som ska betala för vad och garnisonens prioriteringar har spelat stor roll.

På A 9 säger regementschef Magnus Ståhl att frågan har varit olika högt prioriterad, på såväl förbandet som garnisonen i stort. Hur högt på listan markiserna hamnar framöver beror på vilka andra ärenden som bereds samtidigt.

– Det är inte högt upp på listan jag har här, säger Andreas Nilsson på lokalplaneringsenheten.

Tycker du att ärendegången är rimlig?

– Nja, men det hjälper något att min chef i fjol fick mandat att upp till en viss hyresökning fatta beslut utan Högkvarterets inblandning. Det har vi efterfrågat länge. Förhoppningsvis kan markiserna hamna inom den ekonomiska gränsen.

Mari Bark vill att Försvarsmakten tar ett samlat grepp i frågan, eftersom många förband sitter i liknande byggnader. Men Andreas Nilsson är tveksam.

– Det skulle vara en väldigt stor kostnad, så frågan är om det hade prioriterats.

Fotnot: Officerstidningen har utan framgång sökt ansvarig projektledare vid Fortifikationsverket.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

    Josefine Owetz
    "Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

    – Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

    Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

    – Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

    – En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

    De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

    – De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

    En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

    Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

    – De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

    För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

    – Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

    För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

    – Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

    44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

    Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

    – Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

    I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

    – Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

    Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

    Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

    Fakta

    Arbetet med ny marin

    Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

    Källa: Marinen

    Ur arkivet: