Senast publicerat
Senast publicerat:

Samma brister påtalas år efter år

Under flera år har Säkerhetsinspektionen påtalat brister inom områden som elsäkerhet, brandskydd och trafiksäkerhet utan att problemen åtgärdats. Produktionschefen på Högkvarteret säger att förbättringsarbete pågår men att det tar tid att förändra.

Linda Sundgren
Försvarsmakten
Många officerare saknar grundläggande kunskaper i ellära.

I Säkerhetsinspektionens (Säkinsp) senaste årsrapport konstateras att flera av de avvikelser som nu noterats är sådant som har påtalats tidigare. Dit hör bland annat säkerhetskritiska områden som brandskydd, elsäkerhet och transport av farligt gods. Produktionschefen, generallöjtnant Johan Svensson, är dock inte bekymrad över säkerhetsläget i Försvarsmakten.

– Det är godtagbart. Att jag inte säger att det är gott handlar om att vi vill skapa en attityd som utgår från att vi alltid kan bli lite bättre. Vi får aldrig luta oss tillbaka och säga att vi är nöjda. Men det är inget som jag ligger sömnlös över, vi är duktiga på det här.

Men Säkinsp anser att Prod måste bli bättre på att omhänderta de avvikelser som inspektionen påtalar och sprida kunskapen om behov av åtgärder mellan förbanden. Johan Svensson håller med om att det finns förbättringspotential. 

– Det finns en hel del vi kan göra i vår systematik för att omhänderta avvikelser och det är något vi jobbar med, säger han och nämner bland annat det verksamhetssäkerhetsråd som instiftades för två år sedan av den då avgående Produktionschefen, generallöjtnant Anders Silwer.

– I verksamhetsrådet ingår alla chefer som är direkt underställda mig, bland annat samtliga försvarsgrens- och stridskraftschefer. Vi träffas minst tre gånger om året för att diskutera sådant som rör säkerheten på förbanden och det är ett forum för mig att kunna systematisera och sätta press på cheferna och följa upp det som görs. Rådet har fått avsedd effekt även om vi inte är i hamn ännu.

Skälen till att avvikelser består över åren kan ha flera förklaringar, tror Johan Svensson. Han nämner sådant som brister i styrningen från Högkvarteret, knappa resurser och att förbanden prioriterat annat än verksamhetssäkerhet.

– Till stor del tror jag att det bottnar i den organisation vi haft under många år med nedskärningar och reducering. Det har lett till att vi blivit väldigt orienterade mot singelkompetenser vilket gjort organisationen sårbar. 

Liknande läsning:

Ibland, säger han, fattas beslut innan organisationen är redo att genomföra dem.

– Ta elsäkerheten som exempel. Där beställdes en grundtillsyn av all elmateriel. Men för att kunna verkställa det beslutet måste all elmateriel individuppföljas och det beslutet är inte fattat. Då blir det en brist som sedan blir till en avvikelse.

Bland den kritik som Säkinsp lyfter fram finns specifika problem som återkommer inom flera olika områden. Dit hör bland annat otydlighet i organisationen och bristande styrning liksom otillräcklig utbildning. Ett exempel på det senare är hanteringen av explosiva varor där officerares okunskap om rådande regelverk tros ligga bakom många felförvaringar i nattfack och andra hanteringsutrymmen. Ett annat exempel är trafiksäkerheten. Huvuddelen av de inspekterade förbanden saknar fordonsinstruktörer vilket leder till att soldaterna inte får den utbildning som krävs. Även inom elsäkerhetsområdet är otillräcklig utbildning ett bekymmer, enligt Säkinsp rapport.   

– Vi försöker stödja verksamheten och i höstas körde vi en drive inom elsäkerhetsområdet där vi utbildade personalen på förbanden, säger Johan Svensson.

Säkerhetsinspektionen påpekar också att det fortfarande saknas kurser i elsäkerhet i de nivåhöjande utbildningarna för officerare och chefer. Enligt Säkinsp leder det sannolikt till att såväl förbandschefer som deras underställda befäl utses utan att ha tillräcklig kunskap på området. 

– Vi har intentionen att lägga in ett paket om verksamhethetssäkerhet i de olika skolstegen, säger Johan Svensson. 

Finns det utrymme för ytterligare kurser inom ramen för utbildningarna eller måste något annat plockas bort för att det här ska få plats?

– Det är en fråga om prioriteringar och på det stora, övergripande planet är det vi på Prod som ska göra de prioriteringarna, säger Johan Svensson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: