Senast publicerat
Senast publicerat:

Kampanj för ökat säkerhetstänk

Endast fyra av tio försvarsmaktsanställda anser sig ha ett högt säkerhetsmedvetande. Det visar en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Must. För att öka kunskaperna kring dessa frågor har Säkerhetskontoret inlett en kampanj

Josefine Owetz
Johan Lundahl
"Vem gillar det du delar?" Det är en av frågorna som man möts av på kampanjsidan.

Kunskaperna bland Försvarsmaktens personal om vad som är skyddsvärt i den egna verksamheten brister och många medarbetare har låg kunskap i säkerhetsfrågor. Därtill har man oftast bara en vag uppfattning om hur hotbilden ser ut. Det visar både Säkerhetskontorets egna rapporter samt en Demoskop­undersökning som har genomförts.

– Bara fyra av tio anställda anser sig ha ett högt säkerhetsmedvetande i dag. Det är alldeles för lågt. Den strategiska time-outen för Försvarsmakten har drabbat även området som rör säkerhetsskydd. Vi behöver öka kunskapen om vad som är skyddsvärt, säger kommendör Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret på Must.

Liknande läsning:

För att öka säkerhetsmedvetandet inledde Säkerhetskontoret därför en kampanj i slutet av maj. Målgruppen är Försvarsmaktens anställda, frivilligorganisationerna och personal i försvarsmyndigheterna. ”Bjud inte på för mycket” är det övergripande temat för kampanjen.

– I kampanjen lyfter vi fram att det är viktigt att jobba säkerhetsmedvetet och varför man ska göra det. Om vi blottlägger våra svagheter så kan det skada oss framöver. Ett jobb i Försvarsmakten är inte som vilket jobb som helst.  Vi behöver därför tänka på hur vi exponerar oss, säger Jan Kinnander.

Ett tiotal nationer bedriver i dag olaglig underrättelseverksamhet mot Sverige och Försvarsmakten, enligt Must. Syftet är bland annat att kartlägga Försvarsmaktens personal och bedöma Sveriges operativa förmåga och tekniska utveckling.

”För att möta detta behöver vi bli bättre på att hantera och skydda känslig information och materiel”, säger berättarrösten i en av kampanjfilmerna, och fortsätter: ”Bara det faktum att du jobbar i Försvarsmakten gör dig intressant. Den pusselbit som du eventuellt bjuder på kan vara avgörande för att lägga pusslet.”

Säkerhetskontorets rapporter från 2018 visar att Försvarsmaktens personal har bidragit till ”oönskad exponering av text och bild på internet”. 

Jan Kinnander förklarar att även öppen information kan vara olämplig att sprida, trots att den inte är hemlig. En stor mängd information kan bli skyddsvärd om den sammanställs på rätt sätt.

– Jag vill betona att det absolut inte är fel att vara ute på sociala medier. Vi vill istället skapa en medvetenhet om att viss information är olämplig att dela även om den är öppen. Därför vill jag uppmana alla att hantera all information med ett gott omdöme och fråga sig själva om det är lämpligt att dela vissa saker, säger Jan Kinnander.

I kampanjen tas slutna Facebook-grupper upp som exempel på något som är en guldgruva för främmande makt. I grupperna delas ofta åsikter och information om Försvarsmaktens förmågor och sårbarheter. Detta och andra uppgifter kan användas för att närma sig, och sätta press på, individer, både nu och i ett senare skede.

– Det är mycket lättare att kartlägga och att få fram information om sårbarheter och beteendemönster hos individer i dag. När främmande makt genomför en kontakttagning är det enklare att komma nära på ett annat sätt än tidigare, säger Jan Kinnander.

Historiskt har Säkerhetskontoret genomfört flera kampanjer för att höja säkerhetsmedvetandet bland Försvarsmaktens anställda. ”En svensk tiger” är den mest kända, men långt ifrån den enda. Den återkommande uppmaningen i kampanjerna har varit att vara försiktig med vad man säger.

Tror du att denna kampanj kan leda till en osäkerhet kring vad man egentligen vågar dela med sig av i sociala medier och att kan uppfatta det som att man tystas?

– Det handlar inte om att lägga locket på, utan att var och en ska fundera över hur och vad man säger. Jag tror inte att man kommer uppfatta detta som att vi försöker tysta någon, tvärtom. Om man uppfattar det så har vi misslyckats. Det går absolut att kommunicera saker, bara det är rätt saker, säger Jan Kinnander. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: