Senast publicerat
Senast publicerat:

Stora förändringar i villkoren för yrkesofficerspension 

Under våren har förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de statliga fackförbunden inklusive Officersförbundet pågått. Resultatet är stora förändringar i villkoren för tjänstepensionen hos statligt anställda som innebär bland annat att det kommer finnas möjlighet att frivilligt, och efter överenskommelse med arbetsgivaren, förskjuta den så kallade yrkesofficerspensionen.

Redaktionen
Istock
Artikel från Officersförbundet.

– Officersförbundet har i flera års tid arbetat för att få till ett antal förändringar, så det känns fantastiskt att äntligen ha fått till flera av dessa. Det har varit ett stort problem att pensionen har ”brunnit inne” för de som har fortsatt att jobba efter 61 års ålder, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Det är villkoren i Pensionsavtal 16 (PA16) avdelning 1 och 2 som påverkas, men det är villkoren i avdelning 2 som förändras mest. Med avdelning 2 menas tjänstepensionsvillkor för de som är födda 1987 eller tidigare. Det finns i huvudsak tre stora förändringar i avdelning 2. För det första kommer den så kallade yrkesofficerspensionen att kunna förskjutas i upp till 48 månader genom en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Det innebär att den som vid 61 års ålder fortsätter att jobba kvar som yrkesofficer kan komma överens med arbetsgivaren om att förskjuta sin yrkesofficerspension och ta ut den exempelvis mellan 63–67 år i stället för mellan 61–65 år som idag.

» Pensionen har 'brunnit inne' för de som har fortsatt att jobba…«

Fortsatt intjänande till premiebestämd pension

De andra två förändringarna berör de premiebestämda tjänstepensionsdelarna. De olika delarna är pensionsförsäkringar dit arbetsgivaren varje månad utifrån utbetald lön avsätter premier till individens framtida tjänstepension. Den ena stora förändringen är att den individ som fortsätter att arbeta efter 61 års ålder också fortsätter sitt intjänande till premiebestämd tjänstepension så länge individen jobbar kvar, dock som längst till 69 års ålder. I dag upphör allt intjänandet till tjänstepensionen vid 61 års ålder. 

Ny pensionsförsäkring ”flexpension”

Liknande läsning:

Den andra stora förändringen vad gäller de premiebestämda tjänstepensionsdelarna är att ”flexpension”, som redan idag ingår i avdelning 1, läggs till och också kommer att ingå i avdelning 2. Avsättning till flexpension blir 1,5 procent av löneunderlaget och tillsammans med de redan befintliga pensionsförsäkringarna, ”individuell ålderspension” (IÅP) och ”KÅPAN”, kommer det nu finnas tre olika premiebestämda tjänstepensionsdelar i avdelning 2. Det innebär att den totala avsättningen till den premiebestämda tjänstepensionen ökar från 4,5 procent av löneunderlaget till 6 procent. 

– Det är en rejäl ökning och alla dessa förändringar kommer att göra stor ekonomisk skillnad för våra medlemmar när de pensionerar sig. Vi kommer dock att fortsätta vårt arbete för att få till fler förändringar och förbättringar för våra medlemmar på pensionsområdet, men att förhandla pension är ett komplext arbete som kräver tålamod och långsiktigt tänkande, säger Lars Fresker.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

    Redaktionen
    Olle Löfmark

    Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

    – Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

    En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

    – Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

    Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

    – Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

    – Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

    Ur arkivet: