Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens anställda ska använda appen Signal för öppen kommunikation

I en ny instruktion uppmanas Försvarsmaktens anställda att använda appen Signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner. Detta beslut fattade brigadgeneral Mattias Hanson, Försvarsmaktens CIO (Chief Information Officer) tidigare i veckan.

Josefine Owetz
Appen Signal har av Försvarsmakten bedömts ha tillräcklig säkerhet för att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden.

Foto: TT

På tisdagen togs beslutet att Försvarsmakten ska använda appen Signal för öppen kommunikation, något som bloggaren Lars Wilderäng var först att rapportera om. Samtal och sms som inte innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska från och med nu ske genom användning av Signal. Åtgärden görs att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden som sänds via telefonnätet, skriver Försvarsmakten i en artikel.

Signal är en app för krypterad information och används av myndigheter, industri, Försvarsmaktens partners, allierade och andra samhällsaktörer.

”I syfte att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden, samt spoofing av telefonnummer (användning av förfalskad eller lånad identitet på internet eller telefoni), har Försvarsmakten fattat beslut om att totalsträckskrypterad applikation för alla samtal och meddelanden till motparter i och utanför Försvarsmakten som har möjlighet att använda totalsträckskrypterad applikation, ska användas”, skriver Försvarsmakten vidare.

Applikationen Signal har av Försvarsmakten bedömts ha tillräcklig säkerhet för att försvåra avlyssning

Applikationen Signal har av Försvarsmakten bedömts ha tillräcklig säkerhet för att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden. ”Bidragande skäl är att Signal har genomgått flera oberoende externa säkerhetsgranskningar, signifikanta fynd vid dessa har omhändertagits”, står det i beslutet. 

Signal är öppen programvara och finns i versioner för för iPhone, iPad, Android och de vanligaste operativsystemen för persondatorer. Handledning för konfiguration och användning av Signal publiceras på Försvarsmaktens intranät.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: