Tusentals. Så många läkare och sjuksköterskor behöver Försvarsmakten få ett tillskott av. Den medicinska förmågan ska mångdubblas: Från att tidigare ha prioriterat manöverförband där sjukvårdslogistiken har fått stå tillbaka, är detta nu högprioriterade områden. Rent konkret innebär det att fler sjukvårdsresurser ska till i form av bland annat fältsjukhuskompanier och sjuktransportfordon. Dessutom ska tre kompletta fältsjukhus med full bemanning sättas upp.
Allt enligt ÖB:s militära råd om hur det militära försvaret ska utvecklas mellan åren 2025 – 2035, som lämnades till regeringen i november 2023.
Och det är bråttom. Allt ska i princip vara klart nu. Eller rättare sagt i går.
För, som överste Malin J Ekenberg, förbandschef på Försvarsmedicinscentrum, FömedC, i Göteborg uttrycker det:
– Finns det ingen sjukvårdspersonal eller någon fungerande sjukvård kommer ingen att vilja gå ut i strid. Avsaknaden av fungerande sjukvård kommer att leda till ovilja att strida.
På Försvarsmedicincentrums olika enheter pågår verksamheten för fullt. Både den dagliga, det vill säga verksamheten på Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin, FSS, och verksamheten på Funktionsenheten, FunkE, där forskning och materielutveckling utförs, likaså verksamheten på sjukhusbataljonen med de två sjukhuskompanierna och traumakompaniet samt värnpliktsutbildningen. Prioriteringarna är många för att verksamheten ska kunna gå runt.
Finns det ingen sjukvårds-personal eller någon fungerande sjukvård kommer ingen att vilja gå ut i strid.
FömedC har inte haft möjlighet att anställa civil personal under en period. Det är olyckligt då FömedC:s legitimerade personal till största delen består av civila medarbetare, säger Malin J Ekenberg. Nu har dock tillskjutna medel öppnat upp den möjligheten igen och nu anställs nya medarbetare i den utsträckning som man hinner med. Men det går trögt. FömedC konkurrerar med den civila sjukvården. Allra svårast rekryteringsmässigt är det dock att få in militär personal.
– Vi är ett centrum och beroende av att övriga försvarsgrenar och stridskrafter ”delar med sig”. Å andra sidan att börja sin yrkesbana här på Försvarsmedicincentrum är ett utmärkt sätt att inleda sin karriär på. Och vill man ha ett omväxlande och dynamiskt jobb, då är det här man ska vara, säger Malin J Ekenberg.
För att lösa situationen tvingas man ta till olika lösningar. En av dem är att behålla en del äldre och erfaren personal som annars skulle ha gått i pension.
Malin J Ekenberg
Chef Försvarsmedicincentrum
På fältsjukhuset förbereder man sig för en masskadesituation i övningen. Fem kritiska patienter är på väg in.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Det är tidig torsdag morgon på FömedC, i ett försommarvackert Göteborg högt uppe på Käringberget med utsikt över centrala Göteborg åt ena hållet och öppet hav åt det andra. På Göteborgs garnison är det ödsligt. Förklaringen finns knappt tre mil norrut. Där pågår sjukhusbataljonens och Älvsborgs amfibieregementes, Amf 4:s, slutövning Borealis, en övning där hela sjukvårdskedjan övas, från skadeplats till sjukhuset i Kungälv.
Allt för att hålla totalförsvarsfokus, något som blivit ännu viktigare efter inträdet i Nato eftersom ett av alliansens baskrav är att sjukvården ska kunna hantera stora mängder sjuka och skadade under längre perioder.
Att Sveriges sjukvård som den ser ut i dag, skulle utsättas för stora utmaningar i händelse av kris eller krig är ingen hemlighet. Det är också något som Malin J Ekenberg och hennes kollegor är väl medvetna om.
Det är något som bekräftas av stabschefen överstelöjtnant Cecilia Gustafsson som tagit en kort paus för att hälsa, på väg till ytterligare en i raden av anställningsintervjuer.
Många av FömedC:s medarbetare är tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten, vilket innebär att de även har en annan anställning hos en civil arbetsgivare, exempelvis på Sahlgrenska sjukhuset.
– Vid händelse av krig behöver man därför vikta var de kommer att behövas mest, här på FömedC eller på det sjukhus där de också har en anställning, säger Cecilia Gustafsson.
Den diskussionen är något som HR-avdelningen har med Plikt- och prövningsverket redan under anställningsintervjuerna, för att inga överraskningar ska komma längre fram.
– Här är det självklart behovet som styr. Vår T-anställda personal måste in där behovet av dem är som störst, säger Cecilia Gustafsson.
Försvarsmakten ser försvarsmedicin som en del av logistiken. Nato däremot ser försvarsmedicin som ett separat område.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Fakta
4 × FömedC
• Bildades 2006 genom en sammanslagning av Flygmedicincentrum, Dykeri och Navalmedicinska centrum samt Försvarsmaktens sjukvårdscentrum.
• Linjestyrs av logistikchefen och funktionsstyrs av general–läkaren.
• Är det enda förbandet i Försvarsmakten som har enheter som ingår i European Battle Group, EUBG 2025, i form av traumatroppar.
• ”Vita praeponitur” är latin och betyder ”livet främst” och är förbandets motto.
FömedC är ett förband som växer så det knakar, men som trots det inte växer tillräckligt snabbt.
– Vi gör så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Vi försöker anpassa verksamheten utifrån våra resurser och prioriterar så gott det går, säger Malin J Ekenberg samtidigt som hon visar in oss i ett ljust konferensrum där FömedC:s ledning samlats.
Vissa områden går inte att välja bort. Nya förband och två nya fältsjukhus ska finnas på plats. Helst nu. Ett tredje ska finnas på plats i närtid.
– Det innebär ett digert arbete men är ett mycket viktigt tillskott. Förbanden är en viktig resurs för Försvarsmakten och kan placeras var som helst i landet och även utomlands, säger Malin J Ekenberg.
Vår T-anställda personal måste in där behovet av dem är som störst.
Tillsammans med Amf 4 bedriver FömedC värnpliktsutbildning. Och även här har trycket ökat. 2023 fanns det plats för 50 värnpliktiga. I år utbildas det dubbla. FörmedC bedriver också forskning som enligt Malin J Ekenberg är en grundpelare för förbandets verksamhet. Med hjälp av en power point-presentation sammanfattar hon och hennes kollegor FömedC:s uppgifter. Hon börjar sammanfattningen med att fastslå att FömedC är ett eget förband, och således inte tillhör Amf 4, även om de delar yta på Kärringberget. Åtminstone en tid till. FömedC har länge haft en för trång kostym. Men nu när det är tillväxt på gång planeras en flytt inledningsvis med delar av förbandet, knappt två mil till området kring Säve flygplats. Även om det till ett hundra procent ännu inte är spikat att det är hit flytten ska gå, finns det enligt Cecilia Gustafsson en trovärdig och realistisk plan för att detta faktiskt kommer att ske.
FömedC har totalt 520 anställda varav 200 på heltid. De som arbetar här kommer från vitt skilda skrån: Läkare, sjuksköterskor, veterinärer, djurskötare, elektriker, tandläkare, signalister, biomedicinska analytiker, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, marktekniker och lastbilsförare. FömedC ansvarar för att förse Försvarsmakten med medarbetare inom hälso- och sjukvård, men också inom andra områden som logistik.
– Vi utvecklar och producerar försvarsmedicinska förmågor. Men vi har också ansvar för miljö- och hälsoskyddsfrågor och för att utveckla sjukvårdsmateriel och se till att det finns tillräckligt med sjukvårdsförnödenheter, säger Malin J Ekenberg.
Andreas Hansson
Tillförordnad enhetschef på Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin, FSS
FömedC har även som uppgift att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal, företrädelsevis genom train the trainers-konceptet.
I den uppgiften ligger inte enbart att utbilda personal utifrån Försvarsmaktens behov och träna enskilda individer, enheter och förband, berättar förvaltare Andreas Hansson som är tillförordnad enhetschef på Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin, FSS.
– Vi ska också genomföra realistiska övningar med avancerade simuleringsmetoder och därefter värdera sjukvårdsenheterna och förbanden med fastställda målsättningar. Slutligen ska vi använda och implementera de erfarenheterna vi fått i verksamheten, säger han.
Andreas Hansson visar runt i lokalerna. På en bår ligger dockan Claes med fjärrstyrd puls, blodflöde och andning. Claes är en tekniskt avancerad simuleringsmetod där det inte bara krävs tre resväskor för att transportera honom, det krävs också tre personer för att styra den 90 kilo tunga dockan.
– Om man gör rätt åtgärder kommer man att få den förväntade bilden och de förväntade värdena, säger Andreas Hansson, och visar att dockan Claes för närvarande har snabb och fladdrig puls som en följd av den blodförlust han lider av i och med att en artär i benet skadats av granatsplitter och blodet pumpar ut.
Den 90 kilo tunga övningsdockan Claes är fjärrstyrd. Puls, andning och blodflöde regleras utifrån hur dockan hanteras. Gör man rätt får man den förväntade bilden.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Naturtrogna kroppsdelar ligger sorterade i ett rum. Här finns också smink och en rad olika sårskador. I ett annat rum finns travar med kängor och uniformer på hyllor som löper utmed väggarna.
Det råder som bekant brist på både kängor och uniformer i Försvarsmakten. Därför är det viktigt att hushålla med den materiel som finns och här får plaggen ett andra liv.
– De används av våra skademarkörer och eftersom uniformerna redan är uttjänta gör det inget att sjukvårdspersonalen klipper upp dem eller att de på något annat sätt blir förstörda, säger Andreas Hansson.
Ett av rummen står för närvarande tomt. Det är det rummet som inom kort ska utrustas för att användas som simuleringsrum. Här ska personalen kunna öva på att arbeta under verklighetstrogna former vad gäller bland annat ljud, ljus, temperatur och lukt.
– Vi har testat olika varianter under en period och vet nu vad vi vill ha. Så nu är vi snart redo att köra igång, säger Andreas Hansson.
När vi åker iväg på en övning går det åt hundra flakytor för våra hundra plus containrar.
Logistikdelarna på FömedC är enorma. Det krävs mängder av materiel för att upprätthålla verksamheten och för att frakta materielen krävs logistik.
– När vi åker iväg på en övning går det åt hundra flakytor för våra containrar, säger förbandsförvaltare Clas Dahl.
Vikten av logistik blir uppenbar när vi några timmar senare befinner oss på förbandsplatsen där den drygt två veckor långa övningen Borealis börjar lida mot sitt slut. Här har Amf 4, sjukhusbataljonen, brittiska soldater samt värnpliktiga från Amf 4 och FömedC övat tillsammans med den civila sjukvården. Strider har pågått ute i skärgården och övningen har gått ut på att under så realistiska former som möjligt transportera patienter från skadeplatsen. Transporterna har gått via sjukvårdsplutonens sjukvårdstropp och traumakompaniets lättraumagrupp och lättkirurgigrupp, därefter har vårdkedjan fortsatt med strids- eller ambulansbåt från skadeplatsen i skärgården.
Löjtnant Kamilla Choroszman är plutonchef och tar emot och visar in i fältsjukhuset för avancerad sjukvård. Här finns såväl ett ambulansintag som en traumamodul där en operation pågår för närvarande.
– Vi har resurser och kunskap för att klara alla operationer som kan utföras på civila sjukhus, säger löjtnant Kamilla Choroszman.
Inne i den 39 grader varma operationssalen är det ett övertryck, vilket innebär att miljön är steril. Runt operationsbordet står det sex personer starka operationslaget och är djupt fokuserade på övningsuppgiften: Att rädda livet på en patient med en större blödning i höger lår. Efter morgonens anfall i skärgården har operationsteamet haft flera ansträngande uppgifter. De har redan fått in en patient med en skallfraktur och en med inre blödningar.
Systemet är uppbyggt så att patienten ska passera genom flera steg och där de absolut svårast skadade soldaterna först tas omhand av den mer lättrörliga traumatroppen.
Här utförs triagering och akut livräddande åtgärder innan patienten skickas vidare till ett civilt sjukhus eller till militärsjukhus.
– Tanken är att ingen ska ligga här en längre stund. Patienten ska förflyttas så snabbt som möjligt för att vi hela tiden ska kunna slussa in nya patienter, säger Kamilla Choroszman.
Syftet med övningen är just att öva sjuktransportledning och att få patientflödet att fungera, det vill säga att så fort det bara går slussa patienterna vidare till den civila sjukvården, i det här fallet Kungälvs sjukhus.
– Vi vill hitta gränsytorna mellan den civila och den militära sjukvården, använda oss av såväl civila som militära ambulanser och nyttja både fältsjukhus och civila sjukhus, säger Kamilla Choroszman.
Lättare benbrott, hjärnskakningar, skrubbsår, halsfluss och enkla skottskador tas omhand på plats.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
På förbandsplatsen ett par kilometer bort utförs inga kirurgiska ingrepp under övningen. Här bedrivs enbart den akuta sjukvården och till skillnad från traumatroppen är sjukvårdstältet här inte lika rörligt. Hittills har personalen på plats, som består av läkare och sjuksköterskor från sjukhuskompaniet och värnpliktiga, fått in såväl benbrott som hjärnskakningar, enklare skottskador och skrubbsår, men även åkommor som halsfluss.
– Genom att vi befinner oss på två olika ställen är vi mindre sårbara, säger Ulf Söderberg, som är sjuksköterska på sjukhuskompaniet.
Trots allt lyder vi under Genève-konventionen, och utan de röda korsen har vi inget skydd över huvud taget.
Om det är någon lärdom som man kunnat ta till sig efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, men också från kriget i Mellanöstern, är det att sjukhus och sjukvårdspersonal har blivit måltavlor i väpnade konflikter. De röda korsen på tälten och armbindlarna som tidigare varit ett skydd har numera blivit en säkerhetsrisk.
– Men som det ser ut nu är det inget alternativ att agera utan dessa. Trots allt lyder vi under Genèvekonventionen och utan de röda korsen har vi inget skydd överhuvudtaget. Det är ett politiskt beslut och inget som är upp till enskilt befäl eller soldat att besluta om, säger överstelöjtnant Göran Sandström, ställföreträdande chef på FömedC, som är på väg att avsluta sin tjänst på FömedC för att istället börja på Försvarshögskolan.
Det är sällsynt att hela sjukvårdskedjan ingår i en övning, och i kommunikationstältet arbetar både civil personal från SOS Alarm och personal från Försvarsmakten för att slussa vidare patienterna. Och en sak är personerna i tältet överens om: Det behövs fler övningar av dessa slag, och det behövs mer övning över myndighetsgränserna. Totalförsvaret behöver öva mer på ledning och kommunikation, fastställa vem som leder vad och vem som behöver ta över i de olika skedena.
– Vem ska till exempel ledningen kommunicera med för vidare transport av patienterna? 112 och den civila sjukvården eller armén? För om det blir armén innebär det att den skadade soldaten transporteras bakåt i kedjan, konstaterar ställföreträdande kompanichef på sjukhuskompaniet, fanjunkare Patrik Sidling, som ansvarar för övningens logistik.
Det är inte bara hundra lastflak som logistikplutonen ansvarar för inför övningen. Det går åt enorma mängder vatten såväl till köken som till sjukvårdstälten. För att driva kyl- och fryscontainrarna och sjukvårdstälten krävs det el.
– Därför testade vi ett totalt strömavbrott i går. Visserligen kan vi köra på reservalternativ, men nu fick de värnpliktiga i uppgift att lösa situationen och fixa elen, säger Patrik Sidling.
I ett tält intill samsas spelledningen med sminköser. En laddning figuranter har precis sminkats och skickats iväg. Utmed tälttaket hänger fotografier på olika skador som ska förekomma under övningen.
Övningen må närma sig sitt slut, men än är det inte över och inne i sjukvårdstältet har stämningen blivit spänd och fokuserad. Fem kritiska patienter är på ingång och nu kommer den masskadesituation som man förberett sig på.
Än så länge pågår sjukhusbataljonens verksamhet i tält. Men på FömedC:s funktionsenhet, FunkE, utförs ständigt, precis som namnet antyder, en funktionsutveckling av Försvarsmaktens sjukvårdssystem.
Göran Sandström
Ställföreträdande chef på FömedC
Ett jämnt och snabbt patientflöde är nödvändigt för att nya figuranter ska få plats.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
På FunkE bedrivs forskning för att ständigt utveckla Försvarsmaktens sjukvårdsförmåga – och behovet av forskning är stort. Väl tillbaka på garnisonen får vi en demonstration av FunkE:s verksamhet.
För närvarande arbetar personalen med flera olika projekt. Autonom Casevac, Casualty evacuation, eller på svenska obemannad evakuering av skadade, är ett projekt där man kommit långt. Det finns mycket som tyder på att obemannade fordon inom en snar framtid kan användas för evakuering av skadade. Det pågår också arbete med optimerad skadeutfallsberäkning, berättar överstelöjtnant Henrik Börjesson, chef för Funktionsenheten.
Att rörliga system är viktiga för att skydda sjukvårdspersonalen och patienterna är en lärdom man dragit från kriget i Ukraina och andra konflikter. För i ett krig där folkrätten inte ger tillräckligt skydd och där sjukvården betraktas som ett legitimt mål, är det av allra högsta vikt att kunna förflytta sig. Det har FunkE tagit fasta på i och med försöket med det rörliga system av containrar som kan komma att ersätta och komplettera tält i den militära sjukvården.
– Skyddet för våra förband är rörligheten, och därför behöver vi ett mobilt skalskydd där vi kan få in ett mindre sjukhus. Just nu är vi i testfasen och hittills kan konstateras att belysningsaspekten fungerar bra och att inget vatten läcker in. Vi kan också se att det är lättare att arbeta här än i ett tält, säger major Krister Jakobsson.
När containersystemet sätts i bruk kommer sjukvårdskapaciteten att öka och antalet operationer kan fyrdubblas, enligt de beräkningar som gjorts.
– Här kan vi få in ett mindre sjukhus i komprimerad miljö. I dag har vi haft möte om en röntgenmodul och hoppas på att få in en CT, en datortomograf. Men just nu är vi i testfasen och tittar på för- respektive nackdelar innan det blir en verklighet, säger Henrik Börjesson och fortsätter:
– Vårt arbete med den materiella metodutvecklingen pågår kontinuerligt, säger han, och visar den dummy för personlig sjukvårdsutrustning som FunkE tagit fram.
En ny prototyp för personlig sjukvårdsutrustning, reviderad utifrån erfarenheter från Ukraina för att fungera med Försvarsmaktens bärsystem.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Här har man också dragit lärdomar från det som händer i Ukraina och reviderat det tidigare sjukvårdskittet utifrån hur striderna ser ut i dag och hur sjukvården har utvecklats.
Tanken är att kittet ska fungera med samtliga av Försvarsmaktens bärsystem, vilket har varit klurigt.
– Något förband vill till exempel ha en ficka som kan tas loss med kardborreband, något som kan skapa risker för andra förband som till exempel flygförband, eftersom det då finns risker för att det ska fastna i exempelvis rotorblad. Då blir det till att kompromissa, säger Henrik Börjesson.
Det är tydligt att verksamheten på Försvarsmedicincentrum är under förändring, men frågan är om den snabba och kraftiga tillväxten medför ett visst mått av växtvärk?
Personalen på FömedC går tungt. Det är svårt att rekry-tera och behålla personal till förbandet.
Enligt fanjunkare Magnus Aldebrink, tjänsteförrättande ordförande i Officersförbundets lokala förening i Göteborg, OF GBG, finns det en oro bland medlemmarna:
– Personalen på FömedC går tungt. Det är svårt att rekrytera och behålla personal till förbandet, vilket gör att förbandets alla uppgifter förväntas lösas av de få som är kvar.
Den höga arbetsbelastningen i kombination med ”växtvärken”, som drabbar FömedC lika mycket som resten av Försvarsmakten gör det svårt för många av medlemmarna att se en hållbar och långsiktig lösning, menar Magnus Aldebrink.
– Det är snarare att man upplever en ökad risk för ohälsosam arbetsbelastning på grund av en otydlighet kring vad man som underställd får lov att prioritera bort, säger han.
Magnus Aldebrink påpekar dock att förbandet har tagit denna oro på allvar och berättar att förbandschefen vill genomföra en omorganisation med start 2025 i hopp om att hitta en bättre lösning för hela förbandet.
– Arbetstagarorganisationerna bjöds in tidigt för att få ta del av förbandets planer och konsekvensanalyser vilket OF GBG ser som tecken på lyhördhet för problematiken och en fortsatt vilja att stärka sin samverkan med sina underställda, säger han.
Förbandschef Malin J Ekenberg bekräftar situationen.
– FömedC:s ledning är medvetna om utmaningarna som råder och har viljan samt ambitionen att leda förändringsarbetet i positiv riktning. Vi tar detta på allvar och arbetar aktivt inom flera områden med förbättringsarbeten. Vi ska framåt, någon annan väg finns inte, säger hon.
Fakta
FömedC
FömedC är Försvarsmaktens centrum för funktionen försvarsmedicin och ligger i Göteborg. FömedC består av en ledning, Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin, funktionsenheten och sjukhusbataljonen med två sjukhuskompanier och ett traumakompani.
FömedC stödjer i rekrytering och utbildar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov och arbetar med att utveckla teknik, metoder och taktik inom sjukvårdsområdet. Försvarsmedicinen omfattar all verksamhet som Försvarsmakten bedriver inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd och veterinärmedicin.
