Den 7 mars i år inträdde Sverige i Nato. Natomedlemskapet har aktualiserat nya frågor och tillfört en ny konfliktdimension i försvarsfrågan, som dessför-innan varit föremål för en bred samsyn både bland riksdagens partier och i den svenska befolkningen. Det senaste decenniets SOM-undersökningar indikerar att tidigare försvarsminister Peter Hultqvists inriktning mot nationellt försvar, värnplikt och upprustning åtnjöt ett tydligt större stöd bland svenskarna än den tidigare inriktningen mot nedskärningar samt ett litet yrkesförsvar utformat främst för insatser i till exempel Afghanistan. De senaste åren har präglats av stor partipolitisk enighet om behovet av ett starkare försvar, men med nya frågor kopplade till Natointrädet och amerikansk militär närvaro i Sverige har en del av denna enighet nu försvunnit.
I SOM-institutets senaste nationella undersökning har svenska folkets förtroende för försvaret ökat ytterligare något sedan förra årets rekordnotering. Av de tillfrågade uppger 59 procent att de har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för försvaret – endast 9 procent uppger ett mycket litet eller ganska litet förtroende. Motsvarande andelar från SOM-undersökningen 2022 uppgick till 55 respektive 11 procent. Förtroendet för försvaret är utbrett, bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper och bland alla riksdagspartiers sympatisörer.
Inte i någon kategori (kön/ålder/parti-sympati) återfinns en positiv opinions-balans för att ’placera amerikanska militärbaser i Sverige’.
Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Liberalerna och därefter till Centerpartiet; minst förtroende uppges denna gång av Vänsterpartiets sympatisörer. Svenskarnas förtroende för Nato är dock betydligt svagare än det för försvaret – och det har dessutom minskat från förra årets notering +37 i förtroendebalans (andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende) till årets resultat +29. Förtroendet för Nato är dessutom klart mer polariserat än det för försvaret, och framförallt sympatisörer till Vänsterpartiet uppger ett mycket litet förtroende för Nato (förtroendebalans -32).
Sedan 2011 har frågor om hur svenskarna ser på olika uppgifter för försvaret ställts i flera SOM-undersökningar, så även 2023. Som tidigare anser allmänheten det vara rätt att fokusera på de nationella uppgifterna. Förutom försvar av Sveriges gränser (opinionsbalans +92) gäller det även uppgifter som att bistå i nationella krissituationer (opinionsbalans +90) respektive skydd mot terrorangrepp (opinionsbalans +92). Även uppgiften att bistå polisen vid insatser mot grovt kriminella (opinionsbalans +72) åtnjuter ett mycket starkt stöd, men där är opinionen något mindre homogen än ifråga om de andra nationella uppgifterna. Kvinnor är tydligt mer positiva (opinionsbalans +84) än män (opinionsbalans +64) till att försvaret ska bistå polisen i brottsbekämpningen och bland riksdagspartierna varierar stödet från, som lägst, opinions-balans +22 hos Vänsterpartiets sympatisörer till, som högst, opinionsbalans +90 bland -Sverigedemokraternas sympatisörer.
Sveriges långa fredsbevarandetradition i Förenta nationernas regi åtnjuter ett starkt stöd bland svenskarna (opinionsbalans +74), liksom att deltaga i humanitära hjälpoperationer (opinionsbalans +76). Stödet för de internationella uppgifterna har emellertid försvagats en aning under det senaste decenniet. Överlag ligger således svenskarnas uppfattningar om försvarets uppgifter i linje med ett ökat fokus på nationellt försvar.
Ifråga om Nato finns en opinionsmässig komplikation. Natofördraget innebär att medlemsländerna har ömsesidiga försvarsförpliktelser mot varandra: det svenska försvaret är numera en del av Natos kollektiva försvar. Svenskarnas stöd för uppgiften ”delta i militära— operationer i Natos regi” är, om än relativt stort med opinionsbalans +38, tydligt mindre än stödet för alla nationella uppgifter. Opinionsstödet för deltagande i Natoperationer varierar kraftigt och sympatisörer till Vänsterpartiet utmärker sig genom att anse att uppgiften inte alls är viktig, vilket 64 procent uppger, medan bara en fjärdedel anser uppgiften vara mycket eller ganska viktig (opinionsbalans -44). Stödet är störst bland sympatisörer till Moderaterna respektive Liberalerna (opinionsbalans +66 respektive +64), men det är stort även bland sympatisörer till Centerpartiet (+56), Socialdemokraterna respektive Sverigedemokraterna (båda med opinionsbalans +42). Ett aningen mindre stöd noteras bland Kristdemokraternas (+16) respektive -Miljöpartiets sympatisörer (+10).
Av förra årets SOM-undersökning framgick att opinionsmotståndet mot kärnvapen på svensk mark var starkt. I årets undersökning syns att förslaget att ”placera amerikanska militärbaser på svensk mark” är kontroversiellt. Sverige och USA ingick 2023 ett avtal om fördjupat försvarssamarbete (Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, Ds 2024:2) vilket inte innebär amerikanska baser i formell mening, men väl att amerikansk militär får tillgång till svenska militära anläggningar, där de har rätt att verka, upp-föra byggnader och förvara militär utrustning (”förhandslagring”). Den typen av kontinuerlig amerikansk militär närvaro förefaller för närvarande ha en relativt svag förankring i den svenska opinionen, med opinionsbalans -27. Inte i någon kategori (kön/ålder/partisympati) återfinns en positiv opinionsbalans för att ”placera amerikanska militärbaser i Sverige”. Kvinnor, yngre samt sympatisörer till Vänsterpartiet, Miljöpartiet respektive Centerpartiet är mest negativa. Resultatet bör tolkas försiktigt eftersom amerikanska baser i juridisk mening inte är aktuella, men det talar åtminstone för att det för närvarande existerar en viss skepsis i opinionen inför kontinuerlig amerikansk militär närvaro i Sverige.
Opinionsstödet för att minska försvarsutgifterna fortsätter att ligga på en låg nivå. Endast 11 procent anser att det är ett bra förslag att minska försvarsutgifterna medan 54 procent anser att det är ett dåligt förslag, i princip oförändrade siffror jämfört med föregående års undersökning.
Samtidigt som den svenska försvars-politiken under de senaste åren väsentligen präglats av politisk enighet om satsningar på upprustning av försvaret och militärt stöd till Ukraina, introducerar Natomedlemskapet och den ökade amerikanska militära närvaron i Sverige en ökad polarisering i svensk försvars-opinion. Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer är mest negativa både till Nato och till amerikansk militär närvaro i Sverige, men även i flera andra partier verkar det finnas funderingar kring vad medlemskap i en militär allians innebär. Utvecklingen reser frågor om den framtida relationen mellan svenskarna, politikerna och försvaret. Sverige kan eventuellt hamna i ett läge där delar av befolkningen inte helhjärtat stödjer den försvarspolitiska inriktningen.
Fakta
Frågeformulering: ”Hur stort förtroende har du för det sätt följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?” Svarsalternativen är ”mycket stort förtroende”; ”ganska stort förtroende”; ”varken stort eller litet förtroende”; ”ganska litet förtroende” samt ”mycket litet förtroende”. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Förtroendebalansen avser andelen som svarat ”mycket” eller ”ganska stort förtroende” minus andelen som svarat ”mycket” eller ”ganska litet förtroende”.
