Senast publicerat
Senast publicerat:

Oenighet om bullret i helikopter 14

Om den ljuddämpande mattan i kabinen löser buller­problematiken i helikopter 14 råder delade meningar. Chefen för helikopterflottiljen anser att problemen är omhändertagna, men Försvarets materielverk rekommenderar fler mätningar och flygande personal vittnar om fortsatt bullerpåverkan.

Redaktionen
Foto: Johan Alp

I Officerstidningen nr 8 2021 berättade vi att tredje helikopterskvadron i Ronneby hade hävt bullerrestriktionerna på helikopter 14-systemet. En bullerdämpande matta (liner) hade installerats i kabinen och efter nya bullermätningar ansåg Försvarsmakten att ljudnivån var acceptabel och restriktionerna avlägsnades. Men Claes Danielsson, provingenjörerna vid Försvarets materielverk – FMV test och evaluering – som var ansvarig för mätningarna är av en annan åsikt.   

– I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. Bullerdämpningen ger positiv effekt och problemen är till stor del lösta, men fler mätningar behövs, säger han. 

Att häva restriktionerna på helikopter 14-systemet är för tidigt, anser Claes Danielsson. 

– Vår bedömning är att de genomförda mätningarna inte är tillräckliga för att rekommendera en fullständig avveckling av bullerrestriktionerna för kabinpersonalen i helikopter 14. 

Claes Danielsson. FMV-2022
Claes Danielsson

Enligt Claes Danielsson är anledningen till FMV:s rekommendation om fler bullermätningar att vissa i helikopterbesättningarna fortsatt upplever att de påverkas av bullret. Dessutom genomfördes mätningarna utan all utrustning på plats i kabinen, vilket kan ha påverkat provresultaten. 

– Mer utrustning kommer sannolikt att ge lägre bullernivåer, men det kan också få motsatt effekt beroende på hur ljudet studsar mot inredningen. Buller är väldigt komplext, säger Claes Danielsson. 

En av dem som upplever att problem kvarstår är Hans, uppdragsspecialist på helikopter 14 i Ronneby. Han berättar att han får känningar efter långa flygpass och säger att han inte är ensam om det på skvadronen. 

Liknande läsning:

– Vi hade ett flygpass på mellan fem och sex timmar med snabbtankning mitt i och efter det upplevde jag bullertrötthet och jag hade förhöjda toner i öronen. Det var femte dagen i streck som jag flög mycket vilket också kan ha spelat in. Jag har skrivit en avvikelserapport om det. Bullermattan har gjort arbetsmiljön bättre men mer behöver göras. Det är fler än jag som upplever bullertrötthet även efter att vi fått mattorna, säger Hans. 

» I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. «

Chefen för tredje helikopterskvadron, kommendörkapten Niklas Wiklund, menar dock att beslutet att häva bullerrestriktionerna var korrekt. Han hänvisar till den bedömning av bullermiljön i helikopter 14 som Försvarsmedicincentrum, Fömedc, gjorde utifrån de mätningar som FMV genomfört och som han grundat sitt beslut på. 

– Bullerproblem är ett väldigt komplext område och därför tog vi hjälp av Fömedc vid bedömningen av testresultaten. Enligt Fömedc kunde vi häva restriktionerna och vi har ingen anledning att ifrågasätta deras bedömning. Jag anser att frågan är färdigutredd, säger Niklas Wiklund. 

Han får stöd av chefen för helikopterflottiljen, överste Mats Antonson:

– Beslutet är fattat utifrån den samlade bedömningen av alla de åtgärder som vidtagits för att sänka bullernivåerna och FMV:s mätningar. Jag känner mig trygg med det beslutet och vi planerar inte att göra några nya bullermätningar.

Beslutet att häva bullerrestriktionerna meddelades i en skvadronsorder den 18 oktober 2021. Enligt skvadronsordern ska man dock fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppen dörr och med huvudet utanför dörren. 

– Restriktiv innebär att man undviker något när man kan, men att när det krävs utifrån olika aspekter så är det ok. I detta fall flyger vi med öppen dörr i de profiler som kräver det, men ser till att flyga med stängd dörr däremellan, uppger Niklas Wiklund i ett skriftligt svar till Officerstidningen. 

I skvadronordern framgår att det finns olika uppfattningar kring huruvida tiden med öppen dörr och rörelse i kabinen ger en ökad påverkan avseende buller i jämförelse med att sitta still på samma plats vid exempelvis hovring över havet. Vissa individer upplever skillnader när man sitter still kontra när man rör sig i kabinen medan andra inte gör det. Det står också att divisionschefen ska analysera huruvida tiden med öppen dörr där tekniker eller ytbärgare befinner sig med huvudet utanför kabinen under flygpasset påverkar personalen.

– Divisionschefen har uppföljning på all flygande personal och har uppgiften/mandatet att analysera och besluta om vilka som ska flyga eller inte flyga beroende på status på personalen. En individ som flugit flera pass under ett kort tidsperspektiv och kanske upplever viss bullertrötthet kan tas bort från kommande flygpass i syfte att erhålla bullervila. Men det viktiga i sammanhanget är att vi inte överskrider några gränsvärden för buller, och det gör vi inte, skriver Niklas Wiklund. 

Skoog
Björn Skoog

Den som stöttade tredje helikopterskvadron i beslutet att häva restriktionerna var arbetsmiljöingenjör Björn Skoog vid Fömedc.  

– Den bullerdämpande mattan har gjort nytta och tagit ner den höga tonen i kabinen som man hade problem med. Jag tycker att det var rätt att häva restriktionerna vid flygning med stängda dörrar och utifrån de förutsättningar som anges i beslutet. Vi gör en annan bedömning än FMV avseende behovet att göra ytterligare mätningar, säger Björn Skoog.

Samtliga helikopter 14 i Ronneby har fått bullermattor installerade. Vid första helikopterskvadron i Luleå har hittills två av fem maskiner försetts med bullermattor och restriktionerna som tillåter maximalt 1,5 timmars flygning per dag består. Flygande personal i Luleå som Officerstidningen varit i kontakt med anser inte att mattorna räcker för att häva restriktionerna. 

– Mattan gör att det låter annorlunda, men man är fortfarande lika bullertrött efter ett flygpass som man var innan, säger kapten Lars Nilsson, tekniker i flygtjänst vid första helikopter-skvadron. 

FAKTA

Norge säger upp avtalet om helikopter 90 
Efter omfattande förseningar och problem med fel och underhåll på helikopter NH 90, häver norska regeringen avtalet med NH Industries och kräver pengarna tillbaka. ”Oavsett hur många timmar våra tekniker arbetar eller hur många delar vi beställer kommer NH 90 aldrig att möta de krav som Försvarsmakten ställer”, sa försvarsminister Björn Arild Gram i ett uttalande på Försvarsmateriells webbplats. Norska NH 90 är den helikopter som i Sverige heter hkp 14. 

Första helikopterskvadron har hittills behållit sina bullerrestriktioner. Överstelöjtnant Claes Nilsson, chef för första helikopterskvadron, säger att det beror på att man ännu inte hunnit genomföra alla de åtgärder som är planerade för att minska personalens bullerexponering.  

– Tredje har kommit betydligt längre än oss och vi inväntar en föreläsning om tinnitus som föreläsare från Karolinska institutet ska hålla i. Vårt mål är att häva bullerrestriktionerna på samma sätt som tredje, men de åtgärder vi gör sker i nära dialog med personalen, säger Claes Nilsson. 

Den liner som nu används i de svenska helikoptrarna är tillverkad efter en nederländsk förlaga. I det nederländska utförandet var även tröskeln mellan cockpit och kabinen klädd med tyg för att öka bullerdämpningen ytterligare. Den finns inte med i det svenska utförandet, men beskedet är att den kommer att installeras. 

– Vi hade den inte med i första steget, men vi har beslutat att även klä in tröskeln vilket möjligen kan öka bullerdämpningen ytterligare. Installeringen kommer att ske vid lämpligt tillfälle, i samband med någon annan åtgärd på helikoptern, säger Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet vid flygstaben i Uppsala.  

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson

Även de hjälmar som levererades till systemet har varit föremål för kritik på grund av bristande bullerdämpning. 2018 genomgick hjälmarna en modifiering och försågs med passiv bullerdämpning och volymkontroll för att öka skyddet. Hjälmarna faller dock snart för åldersstrecket och ska omsättas. 

– FMV:s experter rapporterar att marknaden i dag inte erbjuder hjälmar som i sin specifikation påvisar större bullerdämpning än de vi i dag har i drift. Däremot är det vår ambition och bedömning att det moderna system vi upphandlar totalt sett kommer innebära förbättringar för våra flygbesättningar, även när det gäller bullerskyddet, säger Kenneth Karlsson.

Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001
FMV tecknar avtal med NHIndustries om leverans av 18 heli­kopter 14.

2003
FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007
De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga buller­nivåer uppmärksammas av helikopter­flottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv buller­reducering men eftersom det inte installerats något ANR-­system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012
8 mars –
FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014
4 april –
FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-­system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015
21 januari – Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

1 juni – Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2016
1 juni – Upphandling av en ny hjälm till heli­kopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2017
Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

14 juni – Efter önskemål från Försvarsmakten över­lämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2018
En modifierad hjälm 130 införs på flottiljerna i augusti/­september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom buller­problem kvarstår trots modifiering.

En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed buller­exponeras, i för hög grad.

16 april – Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2019
Januari – Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. 

2020
Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

Augusti – Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

September – Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

2021
Bullerdämpande mattor (liners) i kabinen börjar införas på helikopter 14. 

FMV test och evaluering mäter bullernivåer i helikopter 14 med liner installerad. I sin rapport rekommenderar de fortsatta bullermätningar.

18 oktober – Tredje helikopterskvadron upphäver bullerrestriktioner på helikopter 14-systemet med förbehållet att fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppna kabindörrar och huvudet utanför. Fler bullermätningar anses inte nödvändiga. Första helikopterskvadron uppger att de ligger efter tredje med åtgärder mot bullerproblemen och därför behåller sina bullerrestriktioner tills vidare.

2022
Upphandlingen av nya hjälmar fortgår. 

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

    Linda Sundgren
    Vinterutbildning
    Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

    Foto: David Gernes/Försvarsmakten

    Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

    I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

    – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

    Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

    Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

    – Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

    – Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

    Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

    – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

    Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: 

    – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.  

    Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

    – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han. 

    Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

    – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

    Vinterutbildning

    Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

    Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

    – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

    I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

    Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

    – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

    – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

    Ur arkivet: