Tidigare i höstas införde Markstridsskolan, MSS, en instruktion för vad som gäller för egeninköpt personlig utrustning. Arbetet påbörjades efter arméns chefsgrupp i slutet av juni, där arméchefen lyfte behovet av att tydliggöra vad som gäller inom området, berättar skolförvaltare Henrik Lundin. Instruktionen, som fastställts av chefen för MSS, bygger på samma modell som chefen för Luftvärnsregementet, Lv 6, införde i somras.
– Vi tog rygg på chefen Lv 6 efter chefsgruppsmötet och har följt deras exempel. Vi såg att frågan inte varit ordentligt omhändertagen på MSS på ett bra sätt. Samtidigt har vi elever hos oss, och då måste vi kunna rama in förutsättningarna och vägleda framtidens chefer i hur man tar ansvar för arbetsmiljön, säger Henrik Lundin och tillägger:
– Det här är ett sätt att kunna ta ansvar gentemot områdena arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet. Vi pekar ut inom vilka områden som vi tillåter privatinköpt utrustning.
Han har berett ärendet och ledde arbetsgruppen som tog fram instruktionen. I arbetet deltog anställda, huvudskyddsombud och representanter för arbetstagarorganisationerna. Innehållet i dokumentet som fastställts på MSS liknar direktivet på Lv 6.
Instruktionen reglerar bland annat handskar, kängor och fickor till stridväst, och innebär att personal och elever får bära privat inköpt utrustning även om den inte är godkänd av Försvarsmakten genom beslut om användande.
– Vi gick samma väg som Lv 6 och reglerar icke-reglementerad utrustning i instruktionen. Men vi gjorde några tillskrivningar och anpassade vårt dokument utifrån vår verksamhet på skolan.
Om man ställer sig på skjutbanan en onsdag eftermiddag är mycket av utrustningen egenköpt.
Ett tillägg i Markstridsskolans instruktion är en rutin med en så kallad beslutsliggare, en dokumenterad överenskommelse mellan individen och dennes kompanichef. Där ska anges vilken typ av utrustning den anställde får använda, inklusive datum och signatur.
– Man ska föra en dialog med sin chef inför ett köp och sedan skriva en överenskommelse om vad som gäller. I många fall är det känd materia och ett ganska litet beslut, det handlar mest om att godkänna. Det handlar om att ge tydlighet och skydd för både chef och individ ifall något inträffar, säger Henrik Lundin.
För de som redan har köpt utrustning kommer det att införas en rutin för att även omhänderta det.
– Vi kommer behöva gå tillbaka och omhänderta det, saker måste komma in i systemet. Att det är den här typen av materiel som ni får använda, efter överenskommelse med chef.
Yttre uniformsplagg och vapenmateriel omfattas inte av instruktionen. Om verksamhetssäkerheten kräver det kan chefen alltid beordra att endast reglementerad utrustning används, till exempel vid skarp verksamhet eller formella moment.
Henrik Lundin
Skolförvaltare
Anställda och elever på Markstridsskolan har informerats om den nya instruktionen. Reaktionerna har hittills varit positiva. En del har dock uttryckt oro för ökad administrativ börda i och med den skriftliga överenskommelse som ska genomföras, men enligt Henrik Lundin borde inte det innebära några problem.
– Det är en punkt att hålla koll på. Instruktionen kommer att följas upp och vid behov justeras. Vi måste vara lyhörda. Kanske finns det någom som visar sig vara svårarbetat i praktiken.
Privata inköp av utrustning är idag mycket vanligt bland såväl elever som anställda på MSS. Det handlar främst om underställ, värmetröjor, handskar, mössor, kängor och olika typer av fickor till bärsystem.
– Om man ställer sig på skjutbanan en onsdag eftermiddag är mycket av utrustningen egenköpt. Det finns ett stort utbud på marknaden och i vissa delar kan det ha gått överstyr i användandet. Därför behöver vi nu rama in området.
En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel. Markstridsuniform 24 är på väg att implementeras och beslut har fattats om att stridsbärsystem 25 ska tilldelas kontinuerligt anställda, något som Henrik Lundin tror kommer att förbättra situationen. På sikt hoppas han att det ska göra många av dagens privata inköp onödiga.
– Det kanske är så att det nya uniformssystemet och bärsystem kan få bort några av de saker som anställda idag känner att de vill komplettera med. Däremot kommer nog behovet fortsatt vara stort när det gäller huvudet, händerna och fötterna. Det har alltid varit den svaga punkten.
Vad tänker du om att många anställda lägger mycket egna egna pengar på att köpa utrustning?
– Det är olyckligt om folk behöver lägga stora delar av sin inkomst på att komplettera sin utrustning för att man ska få den mer ändamålsenlig. Det är ett uttryck för att det inte alltid finns saker på förrådet som är anpassat för individen och tjänsten. I grunden ska vi kunna utrusta vår personal på ett bra sätt.
Har du någon egeninköpt utrustning?
– Jag har köpt en värmejacka och ett par kängor.
Han ser fram emot de centrala riktlinjerna som är på gång från Försvarsstaben.
– Det är nödvändigt att det fattas ett centralt beslut om detta. Sedan är det viktigt att det även fortsatt finns utrymme för chefer på lokal nivå att fatta egna beslut.
Fakta
Regler för privat utrustning enligt uniformsbestämmelserna 2015:
Allmänt
Uniformspersedlar som anskaffas privat ska vara utformade i enlighet med gällande tekniska beskrivningar. Privat anskaffade uniformspersedlar som inte ingår i anvisade utrustningskort eller är upptagna som tillåtna persedlar får inte bäras.
Övningar, insatser och krig kan kräva att endast persedlar enligt anvisat utrustnings- och tilläggskort ska brukas.
Stridsuniformer
Privata underkläder får bäras om inte säkerheten ställer andra krav till exempel vid övningar och insatser i fält eller till sjöss samt vid beredskaps- och krigstjänstgöring. Privat byxbälte får bäras till stridsuniformer när livplagg bärs. Marschskodon ska till färg överensstämma med ordinarie marschskor och får brukas efter kompanichefs godkännande. Viss verksamhet kan ställa särskilda krav på skyddsklassade skor.
