Susanne Nyberg säger att det var självklart att gå med i facket. Det är en inställning hon delar med fler än nio av tio officerare, för så många har valt att gå med i Officersförbundet. Hon gick med när hon var kadett och beskriver det som att ”man skulle bara vara med, det var inget snack om den saken”.
Att jobba fackligt och förhandla för medlemmarna innebär många utmaningar, enligt Susanne Nyberg. Men de är av ett annat slag än de militära. Åren i uniform hjälper henne även vid förhandlingsbordet. Framförallt handlar det om trovärdighet. Att veta vilken verklighet medlemmarna lever i.
– Jag känner mig trygg i det när jag förhandlar, jag är själv militär och har stor förståelse för vad man befinner sig i där ute. Både som chef och vad medarbetarna utsätts för.
En verklighet som hon har erfarenhet av är utlandstjänst. Genom åren har det blivit två insatser. Den första redan i mitten av 1990-talet, då hon tjänstgjorde i Kroatien under kriget i forna Jugoslavien.
– Det var en spännande erfarenhet. Jag var plutonchef för stabsassistenterna och jobbade på FN:s högkvarter i Zagreb. Jag var även assistent åt militära chefen över Zagreb-området och fick åka runt en del för att kontrollera saker som hänt. Och så var jag paradadjutant för omkomna som skulle skickas hem. Det var speciellt. Där lärde jag mig mycket om mig själv och mitt ledarskap.
Den senaste internationella insatsen var 2013, i en helt annan del av världen – på HMS Carlskrona i Adenviken utanför Afrikas östkust.
– Det var utmanande att verka i den miljön, det är något man får lära sig att hantera som sjöman. Efter att ha jobbat vid ett skrivbord sedan år 2000 och fackligt på heltid sedan 2007 så kände jag att jag verkligen ville ut, ville inte tappa verkligheten och bli bekväm, säger Susanne Nyberg.
Att vara förhandlingschef verkar dock inte särskilt bekvämt. Det handlar både om tuffa förhandlingar med arbetsgivaren och om att förklara för medlemmarna varför avtalen blir som de blir.
– Det är bland det svåraste i det här jobbet. Att klara balansen mellan medlemmarnas olika förväntningar, förbundets ställningstaganden och arbetsgivarens uppfattning om hur det ska bli. Det är viktigt att komma ihåg att alla avtal är en kompromiss!
Som Officersförbundets förhandlingschef jobbar Susanne Nyberg med frågor på flera nivåer samtidigt. En del av jobbet går ut på att förhandla kollektivavtal på central nivå, tillsammans med andra fackförbund på hela det statliga området. En annan del är att förhandla lokalt med Försvarsmakten. Just nu jobbar man exempelvis med att skriva ett nytt samverkansavtal med arbetsgivaren.
Men den högst prioriterade frågan på Susanne Nybergs och Officersförbundets dagordning är ändå lönerna för den militära personalen. Där tycker hon att arbetsgivaren borde göra långt mer än i dag.
– Vi måste få rimligare lönenivåer. Försvarsmakten är så beroende av att rekrytera varenda människa som har ett intresse för yrket. Men man måste också göra allt man kan för att behålla den personal man redan har. Och jag tycker ärligt talat inte att man gör det. Därför tappar man alldeles för många med kanske tio, tjugo års erfarenhet.
Hon tror att det egentligen skulle krävas ganska liten insats från Försvarsmaktens sida för att få behålla personal.
– Självklart går det inte att matcha vissa arbetsgivare som kanske erbjuder mycket mer i lön. Men i dag försöker man inte ens ta ett samtal för att kolla vad personerna skulle vilja ha för att stanna kvar. Den här personalkategorin är lojal, men inte till vilket pris som helst!
Hur det kommer att gå med den frågan är än så länge oklart. Arbetet med lönerevision 2019 i Försvarsmakten har precis startat. Redan nu pågår även förberedelserna inför den kommande centrala avtalsrörelsen, som drar i gång om drygt ett år. Något som Susanne Nyberg ser fram emot. Och hon verkar just nu inte sakna den tidigare karriären i uniform.
– Numera får jag mina adrenalinkickar vid förhandlingsbordet, säger hon och ser nöjd ut.
