Senast publicerat
Senast publicerat:

Medlem fick 65 000 kronor i skadestånd efter tvist

Under våren har Officersförbundet avslutat sex tvister med Försvarsmakten. Tvisterna rör övertid, jour samt förhandling av arbetstidslistor. En av förbundets medlemmar har vid avslutad tvist fått 65 000 kronor i skadestånd.

Cecilia Gustafsson
Istock
Artikel från Officersförbundet.

En medlem vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum fick i uppgift att snabbt genomföra en utbildning i en mjukvara. Medlemmen kommunicerade under utbildningen till sin chef att tilldelad arbetstid inte var tillräcklig för utbildning och lösandet av uppgiften och att en medarbetare som skulle stödja medlemmen inte hade möjlighet att delta i den omfattning som behövdes. Medlemmen behövde därför arbeta övertid och uppfattade från sin chef att allt löser sig senare, men när uppgiften var klar och arbetstiden skulle redovisas godkändes inte övertiden. Officersförbundet påkallade därför tvist och efter förhandling fick medlemmen 65 000 kr i ersättning. 

– Att medlemmar och deras arbetstid missbrukas är oacceptabelt. Tillväxt och uppgifternas lösande får inte gå ut över medlemmarnas arbetsmiljö. Vila och återhämtning är a och o för att bibehålla stridsvärdet, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare Officersförbundets med ansvar för tvisterna.  

Det är ytterligare fyra av sex avslutade tvister som rör övertid och jour. Det är Högkvarteret, Skaraborgs flygflottilj F 7, Fjärde sjöstridsflottiljen och Ledningsregementet som brutit mot Arbetstidsavtalet. 

»Det är otroligt viktigt att det som förhandlats fram i kollektiv­avtalen efterlevs.«

På Högkvarteret har en medlem haft mer jour och arbetat mer övertid än vad som är tillåtet. Enligt arbetstidsavtalet får en individ beordras att fullgöra 416 timmar jour (inkluderat övertid) per år. Medlemmen har haft 538 timmar jour och 115 timmar övertid. Officersförbundet får därför 10 000 kronor i skadestånd.

F 7 har också beordrat fyra medlemmar att ha mer jour eller arbeta mer övertid än vad som är tillåtet. Två av medlemmarna har haft drygt 200 timmar mer övertid och jour än vad som är tillåtet. Officersförbundet får därför 20 000 kronor i skadestånd.  De två andra medlemmarna har arbetat drygt 10 timmar mer övertid under en månad än vad som är tillåtet. Officersförbundet får därför 5 000 kr i skadestånd.

Fjärde sjöstridsflottiljen har också vid flertalet tillfällen beordrat medlemmar att arbeta mer övertid än vad som är tillåtet. Arbetstidsavtalet tillåter arbetsgivaren att beordra 50 timmar övertid per månad. Vid Fjärde sjöstridsflottiljen har medlemmarna tvingats arbeta mellan 7,5 och 42,5 timmar övertid under månaden. Officersförbundet får därför 30 000 kr i skadestånd. 

Ledningsregementet har vid ett stort antal tillfällen inte förhandlat och fastställt arbetstidslistor. Enligt arbetstidsavtalet ska arbetsgivaren förhandla arbetstidslistorna med officersföreningen och sedan fastställa dem. Officersförbundet får därför 10 000 kronor i skadestånd.

– Tyvärr har vi fler tvister som ännu inte är lösta. Alla de här tvisterna som nu är avslutade är brott mot kollektivavtal. Det är otroligt viktigt att det som förhandlats fram i kollektivavtalen efterlevs och det är viktigt att anmäla när det inte görs för att då påkalla tvist och avbryta felaktig tillämpning innan fler medlemmar drabbas, säger Peter Löfvendahl. 

Liknande läsning:
Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter Löfvendahl

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Officersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten. Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.

    Ungefär där slutar vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

    Vad ville Försvarsmakten i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband. Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

    Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

    I förhandlingsrummet sitter två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar. Vad den andra parten vill? Fråga din chef!

    Ur arkivet: