Senast publicerat
Senast publicerat:

Kraftiga stötar lämnas utan åtgärd

På 20 år har sex fall av statiska urladdningar i Försvars­maktens helikopterverksamhet rapporterats. Det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en kraftig stöt på läppen av hjälmmikrofonen. Flygstaben meddelar att de inte planerar några åtgärder med anledning av det inträffade.

Linda Sundgren
Mats Nyström, Försvarsmakten
Vinschvajern jordas genom separat kabel mot fartygsdäcket men det är ingen garanti mot statiska urladdningar.

Att det finns risk att drabbas av statiska urladdningar inom helikopterverksamheten är allmänt känt bland Försvarsmaktens flygande besättningar. De senaste 20 åren har sex fall av statiska urladdningar rapporterats, det senaste inträffade i januari då en besättningsman fick en rejäl stöt på läppen av mikrofonen i hjälmen. Händelsen lades in i Prio, men något beslut om åtgärder har inte fattats, varken av ansvariga chefer lokalt eller på Flygstaben i Uppsala.

– Vi vill inte spekulera i det som skedde och huruvida det kan hända igen. Men vi är en lärande organisation och det är bra att sådant här rapporteras, säger Flygstabens kommunikationschef, Louise Levin.

Liknande läsning:

Det som skedde i januari inträffade under en flygning med stängda dörrar. Övriga fem inrapporterade fall har drabbat vinschoperatörer i samband med vinschning mot fartyg. För att förhindra att statiska urladdningar går upp i vinschlinan och slår mot ytbärgare eller vinschoperatör, finns en jordningskabel fäst i vinschlinan. Jordningskabeln släpps ner i fartygsdäcket eller vattnet, innan linan som vinschoperatören är fäst i når underlaget, för att fånga upp den statiska elektriciteten. Men metoden ger inget 100-procentigt skydd mot urladdningar som kan dyka upp i stort sett när som helst under en vinschoperation.

– Att drabbas av en statisk urladdning är väldigt obehagligt. Det gjorde fruktansvärt ont och vi fick avbryta övningen, säger Lars Nilsson, flygsäkerhetsofficer på helikopterskvadronen i Ronneby som själv fick två kraftiga urladdningar i ena örat vid en vinschövning 2001.

Lars Nilsson är övertygad om att det inträffat fler incidenter med urladdningar genom åren än de som har rapporterats. Den teorin får stöd i FM:s avvikelserapporteringssystem där man efter händelsen i januari hänvisar till tidigare incidenter med helikopter 14, utan att några sådana syns i Prio.

– Jag har hört talas om fler händelser än de som finns inrapporterade. Varför man inte alltid rapporterar vet jag inte, men kanske kan det bero på att man tycker att det ändå inte gör någon skillnad, säger han.

Vilka fysiska men en statisk urladdning kan ge är oklart. Enligt forskare som Officerstidningen varit i kontakt med saknas vetenskapliga undersökningar på området.

Efter flera incidenter längre tillbaka i tiden införde Försvarsmakten en särskild jordningsmanschett som helikopterbesättningarna skulle bära för att hindra urladdningar att slå mot kroppen. Men jordningsmanschetten är inte i bruk längre.

– Den togs fram till helikopter 4-systemet och vi har inga planer på att återinföra den, säger Louise Levin på Flygstaben.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

    Josefine Owetz
    Sedan början av 2024 har en översyn av Försvarsmaktens kaliberval genomförts. 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner.

    Foto: Robin Sandgren Krüger/Försvarsmakten

    Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter.

    Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

    – Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

    Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal.

    Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser. ”Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skrev brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen, i ett nyhetsbrev om översynen.

    Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. 

    – Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

    Den kanske mest avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

    Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

    Henrik Lundin

    Införandeledare eldhandvapen

    – Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

    Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

    – Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62 så väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin.

    En annan aspekt är uppföljningsskottet.

    – Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

    Ksp 58

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta.

    Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten.

    Samtidigt är beslutet inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks i beslutet att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

    – Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

    När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

    – Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

    Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv. Strid avgörs inte av ett enskilt vapensystem, utan av hur olika system samverkar på plutonsnivå.

    – Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott. De kompletterar varandra.

    Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

    Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

    – Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att kunna förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang. Alla bidrag in i det här har påverkat slutresultatet på ett eller annat sätt.

    Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

    – Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa, säger Henrik Lundin.

    Fakta

    Kaliberbeslutet

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta. 7,62 används i undantagsfall till automat­karbin när krav på verkan och skjut­avstånd kräver detta. Fortsatt utveckling av 7,62-ammunition ska genomföras med alla vapentyper för att skapa handlingsfrihet avseende kaliberval. Om och när Nato inför en mellankaliber ska Sverige på kort tid kunna följa efter. Inledningsvis ska kaliber 7,62 ersättas.

    Källa: Kaliberbeslut 2026, FM 2026-1967:1

    Ur arkivet: