Kemikaliehanteringen i Försvarsmakten ska förbättras efter år av omfattande brister

Samtliga försvarsgrenar använder farliga kemiska produkter i sin verksamhet. Det kan handla om oljeprodukter, avfettningsmedel, lacker, lim och medel för rengöring. Hur den här sortens produkter ska hanteras är reglerat i såväl svensk som europeisk lagstiftning (reach-förordningen) och syftar till att undvika skador på hälsa och miljön. Men enligt Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) finns brister i myndighetens handhavande. Av de 170 platsbesök vid miljöfarlig verksamhet som FIHM genomfört sedan 2022, har 74 avvikelser rörande kemiska produkter registrerats. Det berättar Anita Hartikainen, senior inspektör vid FIHM.  

– Jag har jobbat här sedan 2008 och har stött på den här typen av brister i varierande mängd sedan dess. Också mina kollegor stöter ofta på detta, säger hon.

Den vanligaste avvikelsen enligt FIHM:s statistik rör förvaringen av kemiska produkter. Många gånger brister det sekundära skyddet vilket innebär att om en förpackning går sönder riskerar innehållet att läcka ut och kontaminera den omgivande miljön genom exempelvis en öppen golvbrunn. Näst vanligast är brister i säkerhetsdatabladen. Säkerhetsdatablad innehåller information om produkterna och hur de ska hanteras på ett säkert sätt. De ska finnas lätt tillgängliga och hållas uppdaterade. 

– Hur allvarliga bristerna är varierar, men om kemiska produkter läcker ut i naturen kan det bli mycket allvarligt. Vi rekommenderar att de inte är äldre en tre år eftersom det händer så mycket på det här området, säger Anita Hartikainen. 

Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering

Även chefen för Försvarsmaktens marksäkerhetssektion, överstelöjtnant Jon Hermansson, har uppmärksammat brister i myndighetens kemikaliehantering. De avvikelser han får kännedom om handlar framför allt om säkerhetsdatabladen, säger han. 

– Rätt säkerhetsdatablad ska finnas i Prio och man ska få ut dem per automatik när en ny produkt hämtas ut, men det fungerar inte alltid. Det finns mig veterligen heller inget system för automatisk uppdatering av säkerhetsdatabladen.  

Enligt Jon Hermansson har problemen funnits i många år och de förbättringar som förväntades i samband med införandet av Prio har inte införlivats.    

– Meningen var att det skulle bli enklare att komma åt säkerhetsdatabladen när Prio infördes, men så har det inte blivit. Kemikaliehanteringen verkar också ha hamnat lite mellan stolarna i samband med de senaste årens omorganiseringar. 

En annan som reagerat på Försvarsmaktens kemikaliehantering är Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo. Han menar att bristerna är både oroande och systematiska.

– Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering, säger han. Framför allt blir det tydligt när det kommer in nya produkter eftersom säkerhetsdatabladen inte uppdateras i Försvarsmaktens systemen i rätt omfattning. Ibland saknas det information om produkten och ibland är informationen felaktig. Det här är allvarligt för både dem som ska använda produkterna och för de som ska transportera dem.

Nu har ett projekt inletts för att åtgärda bristerna under ledning av Försvarsstabens logistikavdelning. De har i dagsläget inget att tillföra om projektet, men meddelar via sin kommunikatör, Carina Olsson, att arbetet fortgår under hösten och flera möten är inbokade. Under senare delen av året ska en plan levereras med konkreta åtgärder för hur man ska komma tillrätta med de problem och risker som finns med kemikaliehanteringen. 

Marksäkerhetschef Jon Hermansson säger att han räknar med att det ska finnas resultat att redovisa innan året är slut. 

– Innan årsskiftet genomförs ÖB verksamhetssäkerhetsuppföljning. Då förväntar jag mig att Försvarsmakten kan redovisa vilka åtgärder som vi planeras för att åtgärda dem. Min sektion har inte resurser att delta direkt i det här projektet, så vi får förlita oss på att andra gör det de ska.