Under 2023 skänkte Försvarsmakten omfattande materiel till Ukraina som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Stödet omfattar både utbildningsinsatser och mängdmateriel i form av ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem med stridsfordon, stridsvagnar och luftvärnssystem.
Det har också beslutats om försörjningslösningar för att kontinuerligt leverera reservdelar och utbytesenheter till den skänkta materielen som slits hårt i det pågående kriget. Försvarsmakten har fått extra pengar för att ersätta delar av den materiel som skickats till Ukraina och beställningar är lagda, men eftersom industrin inte hinner leverera i den takt som efterfrågas kommer det att dröja innan ersättningsmaterielen är på plats på förband.
”Den begränsade kapaciteten vid industrin påverkar de flesta materielområdena. Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts.”, står det i Försvarsmaktens årsredovisning som publicerades den 23 februari.
För arméns del har 2023 inneburit en balansering av resurser för att genomföra ökad grundutbildning av värnpliktiga, fortsätta etableringen av nya regementen och lämna ett omfattande stöd till Ukraina samt genomföra nationella operationer. Det har ställt krav på svåra avvägningsbeslut, skriver Försvarsmakten.
» Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden. «
”Det förändrade säkerhetspolitiska läget tillsammans med omfattande stöd, i form av materiel och utbildning, till Ukraina föranledde förändringar i planerad och genomförd verksamhet. Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden”, skriver myndigheten.
Som en följd av detta begränsades arméns planerade förmågetillväxt genom ökad krigsduglighet hos ett betydande antal krigsförband.
”Armén genomförde och deltog under 2023 i stor omfattning i nationella operationer, främst inom ramen för bevaknings-, underrättelse- och säkerhetsfunktionen. Hos vissa förband skapade detta betydande utmaningar i att samtidigt bedriva förbandsproduktion vilket påverkade både förbandens uthållighet och den planerade förmågeutvecklingen negativt”, skriver Försvarsmakten och framhåller att erfarenheterna från insatsverksamheten bidrog på ett positivt sött till den fortsatta utvecklingen av arméns krigsförband, även om det sker i en lägre tillväxttakt än vad som tidigare var planerat.
Också arbetsbelastningen i Försvarsmakten har ökat under året. Delvis som en följd av kriget i Ukraina och det försämrade omvärldsläget, men också på grund av tillväxten, de ökande värnpliktskullarna och förberedelser inför Natoanslutningen. Antalet kontinuerligt anställda ökade med cirka 1 000 individer under 2023, men bara ett 100-tal av dessa var yrkesofficerare. Specialistofficerare står för hela ökningen inom yrkesofficersskråt och har gått från 4 342 till 5 030 individer medan antalet officerare minskat från 5 165 till 4 606 individer.
När det gäller tillförseln av nya eldhandvapen framgår det av årsredovisningen att anskaffningen har försents:
”Inga vapenleveranser genomförda vilket var planerat under året detta påverkar den operativa förmågan. Stora leveransförseningar i EHV-projektet. Tester försenade med anledning av kvalitetsbrister på vapnen. Vapenleverantör som valts blir betydligt dyrare än beräknat vilket medför att ny kulspruta och nytt granatvapen ej inryms i investeringen.”
Det planerade införandet av prickskyttesystemet och självskyddsvapen vid förband 2024 kommer att försenas minst ett år, enligt årsredovisningen. Leveranserna av automatkarbin och skarpskyttegevär till Försvarsmakten påbörjas tidigast 2025. Även det nya granatgeväret, grg-18, som ska ersätta det 70 år gamla granatgevär m/48, är försenat. Det ska bero på kvalitetsbrister i limfogen för siktet och en konstruktionsändring som har genomförts. Leveranser av grg-18 ska återupptas under andra kvartalet 2024, enligt årsredovisningen.
