Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens årsredovisning: Stödet till Ukraina försenar tillväxten

Stödet till Ukraina och omfattande nationella operationer har begränsat Försvarsmakten planerade förmågetillväxt hos flera krigsförband, det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning för 2023.

Linda Sundgren
Försvarsmakten
I januari 2023 beslutade regeringen att skicka 50 stycken stridsfordon 90 till Ukraina. Under året utbildades ukrainska soldater på systemen i Sverige.

Under 2023 skänkte Försvarsmakten omfattande materiel till Ukraina som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Stödet omfattar både utbildningsinsatser och mängdmateriel i form av ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem med stridsfordon, stridsvagnar och luftvärnssystem.

Det har också beslutats om försörjningslösningar för att kontinuerligt leverera reservdelar och utbytesenheter till den skänkta materielen som slits hårt i det pågående kriget. Försvarsmakten har fått extra pengar för att ersätta delar av den materiel som skickats till Ukraina och beställningar är lagda, men eftersom industrin inte hinner leverera i den takt som efterfrågas kommer det att dröja innan ersättningsmaterielen är på plats på förband.

Liknande läsning:

Den begränsade kapaciteten vid industrin påverkar de flesta materielområdena. Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts.”, står det i Försvarsmaktens årsredovisning som publicerades den 23 februari.

För arméns del har 2023 inneburit en balansering av resurser för att genomföra ökad grundutbildning av värnpliktiga, fortsätta etableringen av nya regementen och lämna ett omfattande stöd till Ukraina samt genomföra nationella operationer. Det har ställt krav på svåra avvägningsbeslut, skriver Försvarsmakten.

» Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden. «

Det förändrade säkerhetspolitiska läget tillsammans med omfattande stöd, i form av materiel och utbildning, till Ukraina föranledde förändringar i planerad och genomförd verksamhet. Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden”, skriver myndigheten.

Som en följd av detta begränsades arméns planerade förmågetillväxt genom ökad krigsduglighet hos ett betydande antal krigsförband.

”Armén genomförde och deltog under 2023 i stor omfattning i nationella operationer, främst inom ramen för bevaknings-, underrättelse- och säkerhetsfunktionen. Hos vissa förband skapade detta betydande utmaningar i att samtidigt bedriva förbandsproduktion vilket påverkade både förbandens uthållighet och den planerade förmågeutvecklingen negativt”, skriver Försvarsmakten och framhåller att erfarenheterna från insatsverksamheten bidrog på ett positivt sött till den fortsatta utvecklingen av arméns krigsförband, även om det sker i en lägre tillväxttakt än vad som tidigare var planerat.

Också arbetsbelastningen i Försvarsmakten har ökat under året. Delvis som en följd av kriget i Ukraina och det försämrade omvärldsläget, men också på grund av tillväxten, de ökande värnpliktskullarna och förberedelser inför Natoanslutningen. Antalet kontinuerligt anställda ökade med cirka 1 000 individer under 2023, men bara ett 100-tal av dessa var yrkesofficerare. Specialistofficerare står för hela ökningen inom yrkesofficersskråt och har gått från 4 342 till 5 030 individer medan antalet officerare minskat från 5 165 till 4 606 individer.

När det gäller tillförseln av nya eldhandvapen framgår det av årsredovisningen att anskaffningen har försents:

”Inga vapenleveranser genomförda vilket var planerat under året detta påverkar den operativa förmågan. Stora leveransförseningar i EHV-projektet. Tester försenade med anledning av kvalitetsbrister på vapnen. Vapenleverantör som valts blir betydligt dyrare än beräknat vilket medför att ny kulspruta och nytt granatvapen ej inryms i investeringen.”

Det planerade införandet av prickskyttesystemet och självskyddsvapen vid förband 2024 kommer att försenas minst ett år, enligt årsredovisningen. Leveranserna av automatkarbin och skarpskyttegevär till Försvarsmakten påbörjas tidigast 2025. Även det nya granatgeväret, grg-18, som ska ersätta det 70 år gamla granatgevär m/48, är försenat. Det ska bero på kvalitetsbrister i limfogen för siktet och en konstruktionsändring som har genomförts. Leveranser av grg-18 ska återupptas under andra kvartalet 2024, enligt årsredovisningen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

    Josefine Owetz
    Sedan början av 2024 har en översyn av Försvarsmaktens kaliberval genomförts. 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner.

    Foto: Robin Sandgren Krüger/Försvarsmakten

    Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter.

    Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

    – Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

    Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal.

    Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser. ”Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skrev brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen, i ett nyhetsbrev om översynen.

    Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. 

    – Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

    Den kanske mest avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

    Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

    Henrik Lundin

    Införandeledare eldhandvapen

    – Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

    Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

    – Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62 så väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin.

    En annan aspekt är uppföljningsskottet.

    – Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

    Ksp 58

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta.

    Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten.

    Samtidigt är beslutet inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks i beslutet att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

    – Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

    När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

    – Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

    Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv. Strid avgörs inte av ett enskilt vapensystem, utan av hur olika system samverkar på plutonsnivå.

    – Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott. De kompletterar varandra.

    Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

    Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

    – Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att kunna förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang. Alla bidrag in i det här har påverkat slutresultatet på ett eller annat sätt.

    Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

    – Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa, säger Henrik Lundin.

    Fakta

    Kaliberbeslutet

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta. 7,62 används i undantagsfall till automat­karbin när krav på verkan och skjut­avstånd kräver detta. Fortsatt utveckling av 7,62-ammunition ska genomföras med alla vapentyper för att skapa handlingsfrihet avseende kaliberval. Om och när Nato inför en mellankaliber ska Sverige på kort tid kunna följa efter. Inledningsvis ska kaliber 7,62 ersättas.

    Källa: Kaliberbeslut 2026, FM 2026-1967:1

    Ur arkivet: