Senast publicerat

Senast publicerat:

”Vi officerare är rörliga, men våra villkor är inte det”

Daniel Lagrell och Christian Eriksson Nordlund, elever vid Högre officersprogrammet

2025-08-15

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När årskullen från Högre officersprogrammet tog examen i juni markerade det inte bara en viktig milstolpe i karriären. Nu efter semestern inleds för många också en ny, krävande vardag där veckopendling mellan bostad och arbetsort blir verklighet. Det är en situation som påverkar både officerare och deras familjer, men som fortfarande möts med föråldrade villkor.

Efter examen placeras vi i samverkan med den egna enheten och Försvarsmaktens chefsförsörjningssektion (CFS). Även om egna önskemål tas i beaktande är det ytterst inte vi själva som väljer placering. Beslutet gäller ofta i tre år. Rollen som major eller överstelöjtnant kräver geografisk rörlighet – något som är förståeligt i ett yrke där rikets säkerhet står i centrum, men som inte mildrar de personliga konsekvenserna.

Vi är inte ensamma om att pendla i jobb. Men i en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

Förlegade villkor möter nya krav

I dag erbjuds en officer som veckopendlar följande:
• Pendlingsersättning på 5 800 kronor per månad (skattepliktig)
• En betald resa tur och retur varje vecka
• Boende på arbetsorten (som förmånsbeskattas)

Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, vilket gör bilen till det enda realistiska alternativet. Ersättningen från Försvarsmakten är 13 kronor per mil – en nivå som knappt täcker bränsle och definitivt inte slitage, försäkring eller värdeminskning.

Boendet förmånsbeskattas, trots att det är en förutsättning för att lösa tjänsten. Skatteverket tillåter avdrag för dubbelt boende som huvudregel i två år, varefter man förväntas flytta. Gifta kan få förlängt stöd – medan ensamstående begränsas till de två åren. Det innebär att officerare med barn knutna till hemorten hamnar i kläm: de som behöver flexibiliteten mest får minst hjälp. (Den 11 april i år kom ett ställningstagande från Skatteverket som innebär att yrkesofficerare har rätt till avdrag för tillfälligt arbete på annan ort vid varje ny placering på tjänstgöringsorten, reds.anm).

I en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

En fråga om jämställdhet

Det här handlar inte bara om ekonomi – det handlar om jämställdhet. Systemet bygger på en modell där en partner antas hålla ihop familjen när den andra är i tjänst. Det speglar en familjemodell vi borde ha lämnat bakom oss. Försvarsmaktens värdegrund betonar jämlikhet och hållbarhet, och detta måste speglas i verkliga villkor.

För att göra officersyrket attraktivt och behålla kompetensen krävs reformer. Våra förslag är följande:
• Skattefri pendlingsersättning upp till en rimlig nivå
• Ny milersättning som speglar verkliga kostnader
• Förlängd rätt till avdrag för dubbelt boende – särskilt för dem med barn på hemorten
• Slopad förmånsbeskattning av tjänsteboende

Geografisk rörlighet är en del av officersyrket. Men villkoren är inte anpassade till verkligheten. Försvarsmakten behöver en personalpolitik som tar vardagen på allvar – inte bara det juridiska regelverket.

Denna debattartikel har tidigare publicerats på Militär debatt.

Ämnen i artikeln: Personalförsörjning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Sverige ska köpa fregatter från Frankrike

Mest läst:

Debatt /

Tystnadskultur

Anställda på FM undsäkC: ”Vi är inte några få missnöjda”

Debatt /

Tystnadskultur

”När vi blir vår egen fiende – om splittringen inom FM undsäkC”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Debatt /

Ovälkommet beteende

”Händelserna på Livgardet och de sociala villkoren bakom övergrepp i Försvarsmakten”

Fördjupning

Tystnadskultur

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting vi vill ha”

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren

2026-05-07

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tidskrävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Läs mer:

Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Läs mer:

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Läs mer:

Uppgifter om tystnadskultur vid FM undsäkC – ledningen känner inte igen sig

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

– Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan.

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Ämnen i artikeln: Arbetsmiljö / FM vind / Tystnadskultur

Ur arkivet:

Debatt /