Senast publicerat

Senast publicerat:

”Vi officerare är rörliga, men våra villkor är inte det”

Daniel Lagrell och Christian Eriksson Nordlund, elever vid Högre officersprogrammet

2025-08-15

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När årskullen från Högre officersprogrammet tog examen i juni markerade det inte bara en viktig milstolpe i karriären. Nu efter semestern inleds för många också en ny, krävande vardag där veckopendling mellan bostad och arbetsort blir verklighet. Det är en situation som påverkar både officerare och deras familjer, men som fortfarande möts med föråldrade villkor.

Efter examen placeras vi i samverkan med den egna enheten och Försvarsmaktens chefsförsörjningssektion (CFS). Även om egna önskemål tas i beaktande är det ytterst inte vi själva som väljer placering. Beslutet gäller ofta i tre år. Rollen som major eller överstelöjtnant kräver geografisk rörlighet – något som är förståeligt i ett yrke där rikets säkerhet står i centrum, men som inte mildrar de personliga konsekvenserna.

Vi är inte ensamma om att pendla i jobb. Men i en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

Förlegade villkor möter nya krav

I dag erbjuds en officer som veckopendlar följande:
• Pendlingsersättning på 5 800 kronor per månad (skattepliktig)
• En betald resa tur och retur varje vecka
• Boende på arbetsorten (som förmånsbeskattas)

Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, vilket gör bilen till det enda realistiska alternativet. Ersättningen från Försvarsmakten är 13 kronor per mil – en nivå som knappt täcker bränsle och definitivt inte slitage, försäkring eller värdeminskning.

Boendet förmånsbeskattas, trots att det är en förutsättning för att lösa tjänsten. Skatteverket tillåter avdrag för dubbelt boende som huvudregel i två år, varefter man förväntas flytta. Gifta kan få förlängt stöd – medan ensamstående begränsas till de två åren. Det innebär att officerare med barn knutna till hemorten hamnar i kläm: de som behöver flexibiliteten mest får minst hjälp. (Den 11 april i år kom ett ställningstagande från Skatteverket som innebär att yrkesofficerare har rätt till avdrag för tillfälligt arbete på annan ort vid varje ny placering på tjänstgöringsorten, reds.anm).

I en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

En fråga om jämställdhet

Det här handlar inte bara om ekonomi – det handlar om jämställdhet. Systemet bygger på en modell där en partner antas hålla ihop familjen när den andra är i tjänst. Det speglar en familjemodell vi borde ha lämnat bakom oss. Försvarsmaktens värdegrund betonar jämlikhet och hållbarhet, och detta måste speglas i verkliga villkor.

För att göra officersyrket attraktivt och behålla kompetensen krävs reformer. Våra förslag är följande:
• Skattefri pendlingsersättning upp till en rimlig nivå
• Ny milersättning som speglar verkliga kostnader
• Förlängd rätt till avdrag för dubbelt boende – särskilt för dem med barn på hemorten
• Slopad förmånsbeskattning av tjänsteboende

Geografisk rörlighet är en del av officersyrket. Men villkoren är inte anpassade till verkligheten. Försvarsmakten behöver en personalpolitik som tar vardagen på allvar – inte bara det juridiska regelverket.

Denna debattartikel har tidigare publicerats på Militär debatt.

Ämnen i artikeln: Personalförsörjning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Mest läst:

Reportage /

Kriget i Ukraina

”Ganska lätt att överleva en drönare”

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Raketartillerisystemet Himars till Försvarsmakten 2027

Fördjupning /

3D-tillverkning

Mikrofabriken: Från fyra containrar till militär förmåga

Fördjupning

3D-tillverkning

Mikrofabriken: Från fyra containrar till militär förmåga

Den mobila mikrofabriken ska möjliggöra tillverkning av reservdelar nära fronten när de vanliga försörjningskedjorna bryts. Nu arbetar Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, med att bygga upp utbildning, kompetens och arbetssätt för att göra tekniken till en fungerande militär förmåga.

Maria Widehed

2026-10-07

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

I januari 2026 presenterade Försvarets materielverk, FMV, en mobil mikrofabrik som utvecklats tillsammans med BAE Systems Hägglunds, Saab och Försvarsmakten. Den består av fyra sammankopplade containrar och innehåller bland annat en 3D-skrivare för metall och två för plast.

Men det som gör fabriken unik är att hela tillverkningskedjan ryms i containrarna. Tanken är att man ska kunna ta emot receptet till en reservdel, tillverka den och sedan göra efterarbetet på plats.

Användningen är tänkt att bli aktuell när den vanliga försörjningen inte fungerar. Det kan handla om brutna logistikkedjor, att ett förband behöver en reservdel snabbt, att något nytt behöver tillverkas eller att reparation krävs av ”end of life”-materiel.

– Mikrofabriken består av fyra ISO-containrar som man satt ihop. I en av containrarna finns ett kontorsutrymme med tre skrivbord och arbetsplatser med datorer där man kan sitta och CAD:a. Man kan också skanna med en 3D-skanner och gå från CAD till recept. Sedan tar man med sig USB-stickan till verkstadsmiljön där man kan skriva ut, säger Diana Flach, systemingenjör vid FMV.

Mikrofabriken visades i våras under EDA AM Village 2026, en workshop för additiv tillverkning i Spanien där experter, försvarsmakter och industrin möts.

– Det fanns ett väldigt stort intresse och många frågor, inte minst från andra länders försvarsmakter. Vi vill se hur vi kan ta den här förmågan så nära fronten som möjligt. Vi är unika i att göra det med hela tillverkningskedjan, säger Diana Flach.

Formellt har mikrofabriken ännu inte lämnats över till Försvarsmakten. Det gör att FMV kan fortsätta vidareutveckla den och snabbare göra modifieringar. Just nu modifieras mikrofabriken efter återkoppling från en testgrupp försvarsanställda.

– Samtidigt behöver man i Försvarsmakten se över vilken utbildning som krävs, säger Diana Flach.

Mikrofabriken är på väg att bli en del av Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS. Där har man i olika grad testat 3D-tillverkning sedan 2017. Idag finns 3D-tillverkning tillgänglig för alla medarbetare.

– Utvecklingsenheten vid FMTS fick ganska tidigt upp ögonen för att det här var spåret som industrin gick på, att man kan göra riktiga saker med 3D-utskrift som håller.

Det berättar major Per Gadestedt, utvecklingsofficer vid FMTS som är kommenderad till Stockholm och arbetar centralt med materielanskaffning.

De senaste åren har 3D-tillverkning studerats.

– 2020 deltog vi i ett symposium i Tyskland där vi samlade 100 personer från 15 länder för att diskutera vad man kan göra med additiv tillverkning inom försvar. Då började vi också samarbeta med FMV om de här frågorna, säger han.

Sedan dess har FMTS, utifrån förstudier inom teknisk tjänst, konstaterat att materielsystemen kommer att variera mycket i konstruktion och utförande i framtiden.

– Vi satte ihop det vi kallar fyrfältaren, som är fyra områden där vi följer den generella utvecklingen. Det handlar om artificiell intelligens, additiv tillverkning, förarlösa plattformar och XR-fjärrstöd, säger major Kristian Magnusson, utvecklingsofficer på utvecklingsenheten vid FMTS, och fortsätter:

– Vårt arbete nu är att förbereda Försvarsmakten som organisation på en teknikgeneration som utvecklas snabbare än vi varit vana vid. Varje sådan här tekniklösning innebär en mängd saker som påverkas – ekosystem, utbildning, gemensamma standarder. Det är så mycket mer än prylar. I mikrofabriken får vi möjlighet att se hur hela kedjan fungerar.

Mikrofabriken blir en del av markverkstäderna, men ska också fungera som en flyttbar resurs.

– Den planeras in i materielplanerna fram till 2030. Då ska vi ha något som fungerar, personal som kan hantera utrustningen och recept från industrin som vi kan skriva ut med på ett systemsäkert sätt, säger Per Gadestedt.

Vilka tillämpningsområden ser ni?

– Det finns jättemånga utöver reservdelsproduktion. Inom militär sjukvård kan man göra skräddarsydda spjälor genom att skanna av armen. Det provades under AM Village. Företag gör också mänskliga organ som liknar de riktiga. Massproduktion av drönare är en annan sak vi behöver ha teknik för att kunna rampa upp, säger Per Gadestedt.

Men tekniken löser inte automatiskt försörjningsfrågan. Det måste också vara tydligt vad utrustningen ska kunna tillverka och vilka material som krävs.

– Det är viktigt att vi specificerar en produktfamilj där hela analysen är gjord. Det är lätt att köpa in viss utrustning och sedan stå där utan rätt förbrukningsvaror. Därför är det viktigt med hela analysen, säger Kristian Magnusson.

På FMTS pågår arbetet med att bygga upp utbildningen kring tekniken.

– Vi har kört en pilotutbildning som i höst blir en riktig kurs. Nytt för i år är att man också får en grundläggande utbildning i att tillverka i metall. Den ska in i det ordinarie kursutbudet.

Samtidigt pågår ett arbete för att skapa förutsättningar för mer flexibla utbildningsscenarier. Per Gadestedt lyfter hur kurser som genomförs på plats i Halmstad under flera veckor blir allt svårare att genomföra i takt med den snabba teknikutvecklingen.

Flexibla, digitala kurser tror jag är en utveckling vi behöver. Det är ett sätt att hantera resursfrågan och öka tillgängligheten till utbildning.

– Flexibla, digitala kurser tror jag är en utveckling vi behöver. Det är ett sätt att hantera resursfrågan och öka tillgängligheten till utbildning.

För att tekniken ska få genomslag på förbanden krävs det personal som kan driva utvecklingen vidare, betonar han.

– Kontaktytor kommer att bli jätteviktiga och det räcker inte att några få individer blir utbildade.

3D-tillverkning i Försvarsmakten

2018
Swedec använder skanning och 3D-tillverkning för att ta fram modeller av ammunition till övningsverksamhet.

2019
FOI beskriver hur 3D-utskrift kan användas för att tillverka detaljer i fält. Som exempel nämns bland annat hur nederländska förband i Mali tagit fram ett GPS-fäste genom att skicka hem en skiss, få tillbaka ett digitalt recept och skriva ut delen på plats.

2021
Saab provflyger Jas 39 Gripen med en 3D-tillverkad yttre lucka. Originaldelen skannas eftersom det saknas en digital modell.
2022 Försvarsmakten pekar i sin perspektivstudie ut utrustning för additiv tillverkning i fältmiljö som en del av den framtida logistiken.

2024
Försvarsmakten uppger i årsredovisningen att myndigheten tillsammans med industrin arbetar med alternativ reservmaterielförsörjning genom additiv tillverkning. Syftet är att kunna ersätta reservdelar som inte kan levereras av ordinarie leverantör.

2025
Advanced Manufacturing Coordination Center, AMCC, invigs i Trollhättan. Centret ska samla civil och militär kompetens för att bygga förmåga inom bland annat additiv tillverkning och reservdelsproduktion.

2026
FMV presenterar en mobil mikrofabrik i fyra containrar för tillverkning av reservdelar nära fronten. Den innehåller bland annat en metallskrivare och två plastskrivare.

Ämnen i artikeln: Försvarsmaktens tekniska skola / Försvarets materielverk / 3D-tillverkning

Ur arkivet:

Aktuellt /

Marinen

Senast publicerat

Senast publicerat:

”Vi officerare är rörliga, men våra villkor är inte det”

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förlegade villkor möter nya krav

En fråga om jämställdhet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Mest läst:

Diana Flach

Major Per Gadestedt

Major Kristian Magnusson

Vilka tillämpningsområden ser ni?

Ur arkivet: