Daniel K Jonsson leder och bedriver forskning och studier inom civilt försvar och totalförsvar vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– När andra ser möjligheter, är vår uppgift att se problem. Vi tror egentligen inte att allt kommer att bli kaotiskt – men vårt jobb i det här fallet är att måla fan på väggen, säger han.
I mars 2023 publicerade han, tillsammans med FOI-analytikern Beatrice Reichel, en genomgång av tre olika typfall av värdlandsstöd, VLS, som ”ett tankeväckande inspel” för alla som planerar för sådana här operationer.
– Jag tycker fortfarande att memot håller, även om det skrevs innan vi blivit fullvärdiga Natomedlemmar.
Det första typfallet som tas upp handlar om att Nato i avskräckande syfte intensifierar övningsverksamhet i bland annat Sverige. I det andra fallet råder en eskalerande säkerhetspolitisk kris, vilket medför att utländska förband under Natobefäl flyttas till Sverige som ett bakre stöd till förband i Finland och Baltikum.
Vi tror inte att allt kommer att bli kaotiskt – men vårt jobb i det här fallet är att måla fan på väggen.
I det tredje fallet bryter krig ut, där Sverige ska klara av att ge värdlandsstöd samtidigt som vi ska möta ryska väpnade angrepp mot landet. I alla tre fallen målar författarna upp olika svårigheter som kan bli tuffa att lösa.
– Vi vill skapa en medvetenhet om att allt inte går att förutse. Det går inte att skapa en massa planer som man sedan bara kan följa slaviskt. Det brukar ju annars vara så att när verkligheten slår till så behöver man justera sina planer, säger Daniel K Jonsson.
En del av målkonflikterna som tas upp i typfallen handlar om prioriteringen mellan militära och civila behov. Exempelvis om man vid dieselbrist ska använda det som finns till militära fordon eller till sjukhusens reservkraftverk.
– Även om det blir ett svårt övervägande, som att jämföra äpplen och päron, är det ändå möjligt att göra en sammanvägd analys över var skadan blir värst, säger Daniel K Jonsson.
Daniel K Jonsson
Forskare, FOI
Han pekar på hur viktigt det är att väga in de långsiktiga effekterna av att något prioriteras ner. Får inte försvaret resurser förlorar man kriget, men om man hela tiden prioriterar det militära kan den civila förmågan gå ner så mycket att det militära behovet av civilt stöd inte längre kan uppfyllas.
– Förr hade Försvarsmakten egna resurser i form av att man exempelvis kunde laga mat och fixa transporter. I dag är man mer beroende av det civila, förklarar Daniel K Jonsson och fortsätter:
– När man tittar på erfarenheterna från Ukraina, där det fullskaliga kriget snart hållit på i tre år, ser man hur viktigt det är att upprätthålla hela samhällets motståndskraft över tid. Även om det inte är säkert att en krigssituation på Nordkalotten skulle vara lika långdragen, är det ändå uppenbart att det är skillnad nu jämfört med det snabba krigsförlopp vi förväntade oss under kalla kriget.
Bland problemen som målas upp i typfallen finns att nyckelpersoner, och deras familjer, i företag som levererar förnödenheter och tjänster till Försvarsmakten utsätts för hot – vilket leder till att de säger upp sina kontrakt.
– Man bör ta visst ansvar för att informera företagare om dessa risker – utan att skrämma bort dem. Kanske kan man öka medvetenheten och hjälpa dem med riskbedömningar.
Det pekas också på att för korta planeringshorisonter, där upphandlingar görs ad hoc, kan göra att leverantörer känner att de inte kan få fram varor i tid – och därför vill dra sig ur avtal, förklarar han.
– Det gäller att ha en god relation med sina leverantörer, att göra tydligt att de också är en del av totalförsvaret – att det handlar om mer än bara business.
I typfallen inträffar allt möjligt hemskt, som att det hittas sprängladdningar vid drivmedelsdepåer, vissa broar över norrländska älvar skadas, störsändare försvårar navigering, elförsörjningen saboteras, Finland vill ha hjälp med baltiska flyktingströmmar, gräv- och schaktmaskiner behövs för att ta hand om förstörda hamnar och flygplatser. Och så vidare.
– Ska man lägga in sådana riktigt elaka moment när man övar på värdlandsstöd är det nog bäst att göra det vid stabsövningar framför kartan, så att inte övningen förstörs för en massa utländska soldater.
Han har förståelse för att värdlandsstöd kan förefalla vara mest en logistisk och byråkratisk detalj, där mycket handlar om konkreta saker som avtal och tekniska standarder eller att få rätt saker till rätt plats i rätt tid – men poängterar att VLS har en väldigt tung säkerhetspolitisk dimension.
– Det gäller att signalera till en motståndare att vi fixar det här, att det är en central del av Natos strategi. Men också att visa våra allierade att vi är bra på att både ge och ta emot stöd – trots att vi nyss blev medlemmar, säger Daniel K Jonsson.
