Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandlingschefens stålbad

Hon har rykte om sig att vara tuff, envis och ha en fingertopps­känsla för förhandlingar. Regeringens historiska beslut om ekonomiska satsningar på försvaret har höjt medlemmarnas förväntningar nu när Susanne Hultgren, förhandlingschef vid Officersförbundet, går in i 2025 års stora avtalsrörelse.

Redaktionen
Susanne Hultgren, förhandlingschefen som ska leda ett team av förhandlande ombudsmän genom hela avtalsrörelsen 2025.

Foto: Linnea Vesterlund

Artikel från Officersförbundet.

Avtalsrörelsen 2025  är en av de största avtalsrörelserna på länge eftersom löneavtalen som nu ska förhandlas berör 3,4 miljoner anställda, varav 290 000 är statsanställda. Alltså en stor del av den svenska arbetsmarknaden. Förhandlingarna inom statlig sektor inleds formellt när de fackliga organisationerna lämnar in sina yrkanden till Arbetsgivarverket den 18 juni. Men redan nu har arbetsgrupper träffats för att ta fram gemensamma yrkanden. Och förhandlingschefer inom olika sektorer förbereder sig för segdragna förhandlingar, många timmar vid förhandlingsborden och pappersexercis där varje ords betydelse vägs på våg. Olika möjliga scenarion, mål och reservmål behöver också planeras och förberedas till fulländning.

Susanne Hultgren vid Officersförbundet är en välkänd person i förhandlingsvärlden kring statsanställdas avtal. Susanne Hultgren har en vana av att ha blivit ifrågasatt, av att behöva bevisa och att behöva motbevisa. Efter värnplikten och Svenska Lottakårens sommarkurs blev hon den första kvinnan som klarade testet till dykare. Därmed blev hon Försvarsmaktens första kvinnliga dykare. Och det blev hon under en tid då kvinnor sågs som en svag länk som helst inte skulle märkas. Susanne Hultgren har ingått i en styrka som bordade fartyg genom fast rope* från helikopter, tjänstgjort i forna Jugoslavien och jagat pirater i Adenviken. Hon är också artilleristen som pluggade till HR-chef, det tillsammans med hennes fackliga engagemang, ledde henne till att bli ordförande i Kustflottans officersförening och styrelseledamot i Officers­förbundet. 

– Jag trivs med att ha gjort udda saker, och jag har inte varit rädd för att våga, säger Susanne Hultgren.

En förhandlings­chef behöver vinna förtroende hos alla.

Hon har kämpat och hon har fått acceptans. Ibland har det haft sitt pris. Ett övningsdyk ledde till att hennes etablerade plats inom flottan, som blivit hennes hemvist, försvann på ett ögonblick, när det visade sig att hon fått dykarsjukan. Flera år som en nyexaminerad ung personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under omorganiseringstider och nedskärningar var också tunga erfarenheter. Men en av hennes utmärkande drag har varit envisheten.

– En förhandlingschef behöver vinna förtroende hos alla. Susanne Hultgren har den förmågan och hon kan både ge förbundsstyrelsen en rimlig bild av vad de kan förvänta sig och samtidigt fingertoppskänsla att hela tiden kunna avläsa motparten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare och tidigare förbundsdirektör vid Officersförbundet, som anställde Susanne Hultgren som förhandlingschef 2015. Hon har integritet, att driva frågor utan att ta det personligt, eller åtminstone inte visa det, säger Peter Löfvendahl.

För Susanne Hultgren har det viktigaste alltid varit lönerna för den militära personalen.

– Försvarsmakten behöver göra långt mer, både för att behålla den personal vi har och för att uppmuntra fler att söka sig hit. Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten. Militärt arbete ska ha villkor som speglar det hårda arbete som yrket innebär. Den störst utmaningen i förhandlingsläget är balansen mellan medlemmarna och förbundsstyrelsens förväntningar och arbetsgivarens. Målet är att hitta den punkt där båda sidor blir tillräckligt nöjda. Alla avtal är alltid en kompromiss. Det får man inte glömma bort, säger Susanne Hultgren.

Liknande läsning:

Under hennes år vid förbundet har fyra olika förhandlingschefer ersatt varandra hos arbetsgivaren. Sammanlagt har hon hunnit med fyra avtalsrörelser och nu påbörjar hon sin femte.

Flera år som HR-chef är en bra ­erfarenhet för en förhandlingschef som ska väga mellan medlemmarnas förväntningar och arbets­givarens krav.

Foto: Linnea Vesterlund

Det är arbetet med att sprida och utveckla kvaliteten i lönebildsarbetet som hon nämner som något hon känt sig extra stolt över, förutom pilotavtalet, reservofficersavtalet och avtalet för särskilda befattningshavare (Överste eller kommendör, CF 5, C OrgE, Försvarsattaché). 

Arbetet med lönemålbild, innebär att fler jobbar med det ute på förbanden, att man måste jämföra arbetsuppgifter med varandra och jämföra svårighetsgraden. Det är svårt att ta ansvar för sina ställningstaganden som lönesättande chef. Det gäller att våga vara öppen, att visa hur arbete ska värderas och kunna jämföras. På sikt blir det lättare att sätta lön.

Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten.

Och lön är viktigt för medlemmarna. Det visar medlemsundersökningarna gång på gång. Helst skulle Susanne Hultgren ha en löpande dialog med medlemmarna om vad som händer under förhandlingsperioden, för hon vet hur intresserade de är. Men det går inte att berätta precis vad som sägs och avhandlas under processen på grund av förhandlingssekretessen. 

Men medan tjänstemännen nu vässar sina argument inför avtalsrörelsen och de kommande sammandrabbningarna, finns det något medlemmarna och arbetstagarna kan göra? 

– Sätt er in i lönemålbildsarbetet, förbered er för lönesamtalet, läs på om olika avtal för att veta vad som gäller och tala om hur du vill ha det. Lön är alltid i fokus men vi vet att även villkoren för medföljande, försäkring och utlandstjänstgöring blivit mer i fokus nu. Engagemanget, det är ofta det som kan vara avgörande, säger Susanne Hultgren.

Nu väntar en intensiv tid med täta överläggningar med förbundsordföranden Stefan Morin, förbundsstyrelsen, ”Villkors-gruppen” (en extra insatt del av styrelsen) och arbets­givarföreträdare på alla nivåer. Utgångspunten är alltid de mål och inriktningar som styrelsen fastställt. Susanne Hultgren är inte ensam. Hon är en av förbundets avtalsspecialister och förhandlande ombudsmän. Vem som representerar förbundet och medlemmarna beror på vilket avtal det gäller. Susanne Hultgren och hennes förhandlingsteam kommer att ha kontinuerliga dialoger med en angelägen, beslutsam och samtidigt pressad arbetsgivare. Pengarna till försvaret förväntas räcka till mycket.

På frågan om Susanne Hultgren skulle göra samma karriärval igen svarar hon:

– Det skulle jag. Det är väldigt händelserikt, spännande, många gånger svårt, roligt och samtidigt väldigt viktigt, säger Susanne ­Hultgren.

* Fast rope är en teknik för förflyttning på ett tjockt rep och används på platser där helikopter inte kan landa. Tekniken innebär att personen snabbt tar sig ner längs repet utan sele och där farten på vägen ned bara bromsas av händer och fötter.

Fakta

Susanne hultgren

Familj: Sambo och två vuxna barn.

Bor: i Stockholm.

Fackligt uppdrag: Förhandlingschef på ­Officersförbundet från 2015, ordförande i Kustflottans officersförening och 2008–2014 ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I medlemsundersökningen som genomförts av Novus under våren har vi bland annat frågat vad medlemmarna uppskattar mest med förbundet och vilka områden de anser behöver utvecklas. Resultaten visar på ett stabilt förtroende för Officersförbundet, men också på höga förväntningar från medlemmarna kring synlighet, genomslag och kommunikation.

    Fredrik B Nilsson
    Medlemsundersökning 1
    Medlemsundersökningen 2026

    – Det mest positiva resultatet är kanske att medlemmarna i grunden ser ett tydligt värde i medlemskapet. Många beskriver tryggheten i att ha ett förbund bakom sig och uppskattar det stöd som ges i frågor om lön, villkor och arbetsmiljö, säger Jonas Mellqvist, kommunikationschef på Officersförbundet.

    Trygghet och stöd värderas högt

    Undersökningen visar att medlemsnöjdheten är stabil och något högre än vid den senaste mätningen 2024. Samtidigt har andelen ­medlemmar som uppger att de inte haft någon nytta av medlemskapet minskat tydligt.

    När medlemmarna själva beskriver varför de är nöjda återkommer framför allt tre teman: trygghet, stöd och tillgänglighet.

    Många lyfter fram möjligheten att få hjälp i arbetsrättsliga frågor, stöd vid lönesamtal eller rådgivning kring villkor och ersättningar. Andra pekar på medlemsförsäkringarna eller på att förbundet driver viktiga frågor för professionen.

    I de öppna svaren märks också hur betydelsefull den lokala närvaron är. Flera medlemmar beskriver hur lokala företrädare och officersföreningar varit avgörande när problem uppstått eller frågor behövt lösas.

    Jonas Mellqvist

    Jonas Mellqvist

    Kommunikationschef Officersförbundet

    Officersföreningarna spelar en ­nyckelroll

    Ett tydligt mönster i undersökningen är att den lokala nivån har stor betydelse för hur medlemskapet upplevs.

    De medlemmar som haft kontakt med sin officersförening är överlag mycket nöjda. Lokalföreningarna får dessutom högre betyg än i föregående medlemsundersökning.

    – För många medlemmar är officersföreningen den del av förbundet man möter i vardagen. När den lokala verksamheten fungerar väl påverkar det synen på hela Officersförbundet, säger Jonas Mellqvist.

    Samtidigt visar de öppna svaren att variationer mellan olika lokala föreningar kan få stor betydelse. Där medlemmarna upplever att företrädarna är synliga, tillgängliga och engagerade är omdömena om förbundet genomgående positiva. Där den lokala närvaron upplevs som svag blir också kritiken mot förbundet större.

    Medlemsundersökning 2

    Medlemsundersökningen 2026

    Medlemmarna vill se större ­genomslag

    Undersökningen visar samtidigt att det finns områden där medlemmarna vill se förbättringar. Den vanligaste kritiken handlar inte om medlemskapet i sig, utan om upplevelsen av att förbundet har svårt att få genomslag i frågor som rör lön och arbetsvillkor.

    Många efterfrågar också tydligare information om vad som händer i förhandlingar och hur förbundet prioriterar mellan olika frågor.

    Det gäller särskilt områden som löneutveckling, pensioner, internationell tjänstgöring och andra frågor som påverkar vardagen för medlemmarna.

    Man vill också ­förstå vad som händer, vilka hinder som finns och vilka resultat som uppnås.

    – Jag tycker att det finns ett ganska tydligt budskap från medlemmarna. Man vill inte bara veta att förbundet arbetar med en fråga. Man vill också förstå vad som händer, vilka hinder som finns och vilka resultat som uppnås, säger Jonas Mellqvist.

    Högre förväntningar i en tid av ­förändring

    Resultaten kommer i en tid då både Försvarsmakten och officersyrket genomgår stora förändringar. Försvarsbeslut, Nato-medlemskap och en växande organisation innebär nya krav på både arbetsgivare och fackliga organisationer.

    Det märks också i medlemsundersök­ningen.

    Många av de frågor som medlemmarna lyfter handlar ytterst om arbetsbelastning, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet i yrket. Där blir också förväntningarna på Officersförbundet högre.

    Den samlade bilden är därför dubbel: medlemmarna uppskattar förbundet och ser ett tydligt värde i medlemskapet, men de vill också att Officersförbundet fortsätter utvecklas och tar ännu större plats i frågor som påverkar officersyrket.

    – Jag ser det som ett styrkebesked. Det är betydligt lättare att utveckla ett förbund som medlemmarna fortfarande tror på än att försöka återbygga ett förtroende som gått förlorat. Det finns en stark grund att stå på, samtidigt som medlemmarna pekar ut en tydlig riktning för det fortsatta arbetet, säger Jonas Mellqvist.

    Fakta

    Medlemsundersökningen

    • Medlemsundersökningen 2026 genom­fördes av Novus på uppdrag av Officers­förbundet under våren 2026.
    • Totalt besvarades undersökningen av 3 902 medlemmar.
    • Resultaten har jämförts med motsvarande medlemsundersökning från tidigare år, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid.
    • Undersökningen omfattar bland annat frågor om:
      – medlemskapet i Officersförbundet
      – lön och arbetsvillkor
      – arbetsmiljö
      – kompetensförsörjning
      – internationell tjänstgöring
      – Nato och Försvarsmaktens utveckling
    • Förutom de kvantitativa frågorna innehöll undersökningen ett stort antal öppna fritextsvar där medlemmarna kunde utveckla sina resonemang och lämna egna synpunkter.
    • Medlemmar från samtliga personalkategorier inom Officersförbundets medlems­grupper deltog i undersökningen, vilket ger en bred bild av medlemmarnas erfarenheter och uppfattningar.
    • Syftet med undersökningen är att ge Officersförbundet ett underlag för verksamhetsutveckling, medlemsdialog och påverkansarbete.
    Ur arkivet: