Sedan terrorhotnivån i Sverige höjdes från en trea till en fyra på den femgradiga skalan har Försvarshögskolan i Stockholm infört id-kontroller och alla som vill besöka lärosätet behöver legitimera sig i vakten. Men innanför skolbyggnadens tonade glasdörrar pågår verksamheten som vanligt med undervisning, föreläsningar, praktiska spel och självstudier. I dag finns cirka 2 000 studenter inskrivna, varav 641 på Officersprogrammet (OP) och 239 på Högre officersprogrammet (HOP). Men det är siffror som snart ska komma att stiga kraftigt. När vi träffar Försvarshögskolans rektor Robert Egnell på hans rymliga kontor tillsammans med vicerektor Anders Callert, konstaterar han att de ökande kadettkullarna är en utmaning. Samtidigt är han förvissad om att de kommer att lösa uppgiften.
– Med en kraftig ökning av kadetter följer också frågor om tillgången på lärare och vilka lokaler vi behöver. Men det är Försvarsmakten som sätter de långsiktiga målen för hur många officerare vi bör ha och då är det vår uppgift att leverera. Vi kan inte vara en bromskloss i Försvarsmaktens tillväxt. Jag tror att vi kommer att klara av det här, men vi måste ligga i framkant med planeringen för att kunna möta efterfrågan, säger Robert Egnell.
Anders Callert, vicerektor FHS
I flera år har Försvarsmakten velat att Försvarshögskolan ska utbilda fler officerare och behovet förväntas öka ytterligare med fortsatt tillväxt och medlemskap i Nato. Men mer utbildningsplatser betyder inte per automatik fler kadetter. Redan i dag har man svårt att fylla klasserna och det är ännu osäkert hur det kommer att se ut i höst när en ny årskull ska påbörja sina studier.
– Under flera år har vår målsättning varit att 250 individer ska starta OP, men den siffran har vi bara lyckats överträffa en gång. Annars har vi legat ganska mycket under. I år har vi 1 317 sökande vilket är rekord även om vi ännu inte vet hur många av dem som är behöriga. En intressant detalj i sammanhanget är att den dag vi fick in allra flest ansökningar var när Bohlin, ministern för civilt försvar, höll sitt anförande i Sälen, säger generalmajor Anders Callert.
För att kunna utbilda fler kadetter behövs också mer resurser i form av lärare, utbildningslokaler och annan infrastruktur. Robert Egnell berättar att Försvarshögskolan precis flyttat in i Kungliga tekniska högskolans lokaler tvärs över gatan som både ska användas som kontor och till utbildning. När det gäller lärarkåren pågår en dialog med Försvarsmakten för att säkerställa en tillräcklig kapacitet av militär kompetens bland skolans utbildare. I dag är 82 av Försvarshögskolans 286 lärare officerare, men det kommer att behövas fler för att matcha det växande antalet studerande på de olika programmen.
– När jag jobbade i Försvarsmakten och satt på andra sidan bordet och gjorde beställningar var det en ständig diskussion om de militära lärarna, säger Anders Callert. Nu upplever jag att vi har ett väldigt bra samarbete om personalförsörjningen och att det fungerar väl. Men det ingen riktigt vet är vad ett nytt försvarsbeslut och ett medlemskap i Nato kommer att innebära. Då kan det uppstå helt nya behov.
Försvarshögskolan finns i Stockholm och i Karlstad och har både civila och militära utbildningar. Kärnuppdraget är utbildningen av officerare i enlighet med Försvarsmaktens behov och de militära lärare som finns på skolan undervisar främst på OP och HOP. Enligt Robert Egnell är det sällan några problem att rekrytera personal.
– Det är många som vill jobba hos oss och det är bara till vissa specialkompetenser som det kan vara svårt att rekrytera. Några exempel är tekniska officerare och ingenjörer som kan utbilda i militärteknik samt piloter som kan utbilda i lufttaktik, säger han.
Anders Palmgren, Chef HOP
För att tjänstgöra som lärare på Försvarshögskolan behövs lång yrkeserfarenhet. Det gäller inte minst på Högre officersprogrammet som leder till examen på magister- eller mastersnivå och som vänder sig till officerare som vill vidare i karriären. Chefen för HOP, överste Anders Palmgren, är själv disputerad med en avhandling från 2014. Han menar att lärarnas kompetens och erfarenhet är avgörande för att de studerande ska få den kunskap de behöver.
– Den som är programlärare här måste ha gedigen yrkeserfarenhet för att kunna lotsa studenterna in i deras framtida karriärer. Vi arbetar med en mix av militära och civila lärare i kurserna. Det borgar för att utbildningen kan vila på både forskning och yrkeserfarenhet, säger han när vi träffar honom på hans kontor mellan två möten.
Anders Palmgren berättar att lärarlaget på programledningen för HOP består av tolv personer, men att det är ett stort antal som är involverade i utbildningen.
– Om man räknar in alla som jobbar med kurserna handlar det nog om 100–120 individer som kommer och går. En betydande del av FHS personal är involverade i vår utbildning.
Men att hitta lärare med den erfarenhet som befattningarna kräver är en utmaning, enligt Anders Palmgren. Konkurrensen om kompetensen är hård och med återuppbyggnaden av totalförsvaret ökar också efterfrågan på officerare vid myndigheter och företag i det civila.
– Tillgången på yrkeserfaren personal är svår och jag har löst det genom att bland annat anställa flera pensionsavgångna officerare. Vi använder också utländska lärare och det är möjligt att den andelen kommer att öka.
Antalet studerande på Högre officersprogrammet har ökat kraftigt de senaste åren. Överbefälhavarens beslut att driva igenom trebefälssystemet har fått en direkt effekt på tillströmningen till utbildningen. HOP år ett har ett årligt intag på mellan 150 och 180 studenter och år två upp till 100 individer årligen.
– Det är en puckel kvar av NBO-officerare som vill igenom och vi säger aldrig nej. Det är Försvarsmakten som beslutar hur många vi ska ta in och vi försöker lösa det. Vi fick en förfrågan om vi skulle klara att ta emot 250 studerande, men nu blev det aldrig så eftersom Försvarsmakten inte kunde avvara så många, säger Anders Palmgren.
En metod för att möta den ökande tillströmningen av studenter har varit att anpassa utbildningssystemet.
– Vi har ett system för flexibelt lärande där vi bland annat använder digitala hjälpmedel. De som läser hos oss ska kunna jobba på distans till del. Det underlättar för dem också eftersom många är mitt i livet med familj och barn. Men med ett nästan fördubblat elevantal behöver vi hitta en ny design att jobba i också.
En av lärarna på HOP som redan har anpassat sin utbildning är överstelöjtnant Carl von Gerber. Under sex år har han varit ansvarig för kursen militärteknik i gemensamma operationer som ingår i Högre officersprogrammet. Numera har han en delad tjänst med 90 procent av tiden som stabschef på Stockholms amfibieregemente och resterande 10 procent som lärare på FHS.
– Det är alltid skralt med lärare och man måste ta till pedagogiska knep för att lösa undervisningen, säger han. I min kurs låter jag de studerande ta större ansvar för sin egen utbildning och de driver sina egna grupper. Det fungerar väldigt bra.
Att lägga mer ansvar på individen betyder inte att kvalitén på utbildningen försämras, menar Carl von Gerber.
– De behöver inte ha lärare som sitter med hela tiden. De har jobbat som chefer i flera år och ska fortsätta att leda framöver. Det vi ska göra här är att skapa förutsättningar för dem att utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans, att lära sig genom kollektivet.
Anders Palmgren, chef HOP
På Officersprogrammet har antalet kadetter i det närmaste tredubblats jämfört med 2018 och även här planeras för en anpassning av utbildningen nu när kadettplatserna ska bli ännu fler. Det berättar programansvarig för Officersprogrammet, överste Stefan Smedman. Vilka åtgärder som kommer att vidtas är ännu inte klart, men förberedelserna är igång.
– Vi planerar för en 50-procenting ökning av studenter och i närtid ska vi ha ett möte om hur vi kan resurssätta detta på ganska kort tid, säger han. Vi kommer att behöva göra noggranna avvägningar och stämma av våra kurser med HOPen. Vi vill undvika att köra parallella utbildningar som krockar med varandra där vi behöver tillgång till samma lärare.
Däremot, säger Stefan Smedman, är han noga med att det ska finnas tillräckligt med lärare på plats som kan bedriva undervisning av god kvalitet och relevans och vägleda kadetterna.
– Lärartätheten är viktig för mig. Vi ska ha en utvecklande och kollegial miljö och våra kadetter ska inte bara känna sig som en i mängden. Tre år är en lång tid, men det går också väldigt fort och när man lämnar oss får man ett stort ansvar. Det ska vi förbereda dem för.
FAKTA
Personal på Försvarshögskolan
Totalt antal medarbetare: 407
Totalt antal lärare: 286
Militära lärare: 82
Civila lärare: 204
Professorer: 16
Docenter: 40
Lektorer: 38Totalt antal disputerade
lärare: 101 (civila och militära)
Doktorander: 30
På grund av trasiga regionaltåg är Stefan Smedman den här dagen med på länk från hemmet i Lidköping istället för på plats i Stockholm. Biträdande programansvarig för Officersprogrammet Karl Weigelt och ställföreträdande programchef, överstelöjtnant Anders Enström, är däremot här. Karl Weigelt menar att en kraftig volymökning av kadetter innebär flera utmaningar.
– Utöver lärare handlar det om lokaler och annan infrastruktur, säger han. Här får vi inte glömma studiemiljön, det vill säga utrymmen där kadetterna kan studera. Vissa anpassningar kan naturligtvis göras, men exempelvis seminariegrupper kan inte vara hur stora som helst utan att kvalitén påverkas.
Anders Enström som kommer från marinen, närmast som ställföreträdande chef på Sjökrigsskolan i Karlskrona, poängterar att det heller inte bara är på Försvarshögskolan som kadetterna ska omhändertas. Det måste också finnas utrymme för dem under den del av utbildningen som bedrivs ute på förbanden.
– Även om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen sker i vår regi är vi beroende av Försvarsmaktens personal för att ha övningsledare och kunna skjuta, spränga, navigera och så vidare. En fråga är konkurrensen om att få öva truppföring och trupputbildning. Specialisterna vill öva detta, reservarna vill öva detta, de ordinarie förbanden vill öva detta och vi vill öva detta. Man behöver få träna på att vara officer och leda trupp, men det sliter på förbanden, säger Anders Enström.
En som är bekymrad över personalläget på Försvarshögskolan är major Kristina Kihlström. Hon kom till FHS via Högkvarteret och är sedan sju år lärare i logistik och ordförande i Officersförbundets lokala officersförening. Vi slår oss ner i en av soffgrupperna i mässen som är inhyst i Försvarshögskolans gamla del. Här hänger oljemålningar i tjocka guldramar och belysningen är dämpad. Kristina Kihlström säger att det finns en stor uppslutning inom lärarkollektivet för att möta tillströmningen av kadetter, men hon är också oroad över vad som kommer att hända om det samtidigt inte tillförs ett tillräckligt antal lärare.
– Hur många studerande kan vi klara av i relation till det antal lärare vi har i dag? Den analysen är viktig och måste göras tillsammans med Försvarsmakten, men den är ännu inte gjord. Enligt rektorn ska vi aldrig säga nej när Försvarsmakten vill att vi ska utbilda fler, men någonstans går ju en gräns.
Kristina Kihlström menar att den ökande arbetsbelastningen tillsammans med organisationsförändringar under senare år har påverkat lärarnas arbetsmiljö på skolan.
– Det finns en oro för att folk blir för hårt belastade och antingen blir sjukskrivna eller också kommer att lämna. Då tappar vi officerare och det blir ännu mer att göra för dem som är kvar. Återigen till analysen. Hur använder vi de kompetensresurser vi har?
Anders Callert, vicerektor FHS
En fråga som förväntas påverka personalförsörjningen vid Försvarshögskolan är det svenska Natomedlemskapet. De mellan 200 och 250 officerare som Försvarsmakten räknar med kommer att krävas för att bemanna Natos staber ingår i samma rekryteringsbas som där Försvarshögskolan hittar sina lärare.
– Många kommer nog att vilja jobba i Nato och det kommer att krävas en oerhört tät dialog mellan FHS och Försvarsmakten om personalen, säger Anders Callert.
Även innehållet i utbildningarna kommer delvis att förändras med inträdet i Nato. Anders Palmgren säger att det redan gjorts anpassningar på Högre officersprogrammet utifrån omställningen till ett kollektivt försvar och ökad internationalisering.
– Rent strategiskt ska vi nu ha alliansen som utgångspunkt istället för alliansfriheten. Det är en ganska stor kulturförändring som nog kommer ta lite tid innan den får fullt genomslag. Operationsutbildningen är under utveckling från försvaret av Sverige och internationell krishantering till det kollektiva försvaret i Natos artikel 3 och artikel 5. HOP åker bland annat till Bryssel och besöker Natohögkvarteret, säger Ander Palmgren.
En stor del av kurslitteraturen som används på HOP är redan på engelska och det finns upp till ett tiotal utländska studenter på utbildningen. Anders Palmgren berättar att det förts diskussioner om att genomföra programmet på engelska, men att man i dagarna fattade beslut om att fortsätta undervisa på svenska.
– Det finns studier som tyder på att man lär sig mindre om man läser på ett annat språk än modersmålet. Vi har också tittat på Norge. Där övergick man till engelska, men har återgått till norska. Vi kommer fortsätta jobba för att hitta lämpliga former för vidare internationalisering av HOP, säger Anders Palmgren.
Även programledningen för Officersprogrammet förbereder inför medlemskapet i Nato, berättar Stefan Smedman.
– Vi håller på att utröna hur stora förändringarna kan bli och har startat ett arbete där vi bland annat tittar på hur Norge och Danmark har gått tillväga. Och Finland, som varit med kortare tid i Nato, hur har de gjort och vilka är deras erfarenheter?
En annan fråga som rör kompetensförsörjningen på Försvarshögskolan är omhändertagandet av officerare som vill och har doktorerat. Den frågan har dragits i långbänk under decennier och redan 1992 inrättades Överbefälhavarens doktorandprogram. Trots det går det fortfarande trögt att rekrytera nya doktorander inom officerskåren och de som väl disputerat har ofta svårigheter att hitta lämpliga befattningar.
– Att först disputera och sedan personalplaneras endast utifrån sin grad, det fungerar inte, säger Anders Callert. Då försvinner de här individerna ut i det civila. Vi behöver sätta oss ner tillsammans med Försvarsmakten för att se hur vi kan dra nytta av de disputerade officerarna på bästa sätt.
Carl Lönnqvist, kursansvarig
Robert Egnell menar att behovet av disputerade officerare växer hos såväl Försvarshögskolan som i Försvarsmakten. De behövs både som forskare för att utveckla den militära professionen och som programansvariga och chefer för FHS institutioner. I Försvarsmakten kan disputerade officerare exempelvis leda och delta i utvecklingsarbeten. Men för att dessa individer ska hamna rätt i systemet krävs insatser, säger Robert Egnell.
–Vi har lagt in en växel till och 2024 ska bli året då vi gemensamt med Försvarsmakten verkligen sätter det här. I år har vi också inrättat en internationell forskarskola där vi samlar alla redan disputerade officerare och de militära doktoranderna under samma paraply. Målet är att vi ska ha tio nya svenskadoktorerande officerare inom ett år. Vi är inte i närheten av de siffrorna ännu, men vi vill kickstarta processen under detta år.
På källarplan finns lärosätets spellaboratorium, som går under namnet ”spelhålan”. I de olika klassrummen pågår marintaktiskt krigsspel för kadetter vid 230:e kursen på Officersprogrammet.
– I dag är första dagen i en sjöövervakningsoperation, sedan kommer scenariot att övergå i en kustförsvarsoperation, säger örlogskapten Carl Lönnqvist, som är kursansvarig.
Han fick upp ögonen för att tjänstgöra som militär lärare under studierna på HOP.
– Det här är ett av de få jobb jag haft där jag lär mig något nytt och blir bättre varje dag. Det känns givande att vara med och bidra till att nästa generation officerare blir bättre än vår, säger Carl Lönnqvist.
Han är en av sju militära lärare på marinavdelningen, som totalt består av tjugo anställda.
– Vi blir arbetsbelastningsmässigt sårbara nu när kullarna ökar. Men vi gör så gott vi kan med det vi har, säger Carl Lönnqvist.
Kapten Patrik Hulterström är spelledare för det pågående krigsspelet. Han har arbetat på FHS sedan 2008 och är sedan några år tillbaka doktorand. I vår disputerar han efter fem års forskning om krigsspel som lärandemetod.
– Det var när jag började arbeta på FHS som jag fick upp ögonen för möjligheten till en akademisk karriär. Jag vill jobba med utbildning och gillar att utbilda. Jag tror att om Försvarsmakten ska bli bättre så är det viktigt med en bra utbildning för att få ut bra chefer, säger han.
På frågan om de uppfattar att det är meriterande för den fortsatta karriären i Försvarsmakten att vara militär lärare svarar både Lönnqvist och Hulterström nej.
– I regel är det inte meriterande skulle jag säga. Man glöms lätt bort på förbanden och det är en nackdel för en att vara borta för länge, säger Carl Lönnqvist, som efterlyser fler incitament för att göra det mer attraktivt och meriterande att tjänstgöra som militär lärare.
Överstelöjtnant Mats Tornving är chef för marinavdelningen sedan tre år tillbaka. Han funderar för tillfället en hel del på hur hans lärarlag ska klara av att omhänderta ett ökat antal studerande på OP och HOP framöver.
– I framtiden kommer det att behövas fler lärare och det är inte helt lätt att få hit dem eller att hitta rätt sorts lärare.
En anledning till det tror han beror på att det finns en okunskap bland officerare om möjligheten att tjänstgöra på FHS.
– När man arbetar vid ett förband finns där en tydlig uppfattning om vad nästa steg i karriären är. Eftersom många inte känner till att denna möjlighet finns det nog inte ens med i tankarna som en karriärmöjlighet eller som ett sätt att utveckla sig, säger Mats Tornving och fortsätter:
– Jag tror att det är bra och utvecklande att komma hit och vara lärare i tre år. Att stå framför elever och utbilda nästa generation, det är en nyttig erfarenhet att ha med sig för många chefer.
Även om personalsituationen på marinavdelningen är god i dag, konstaterar han att avdelningen är känslig för avgångar. Det finns inte heller någon långsiktig plan vad gäller vilka officerare som är planerade att jobba på FHS.
Varför är det så tror du?
– Försvarsmakten har i dag, i och med att man expanderar, stora personalbrister bland officerare samtidigt som den strategiska personaltjänsten under flera år har åsidosatts. Det viktiga har varit att fylla personallistor med personal i viss nivå snarare än att hantera långsiktiga behov, kompetenser och karriärplaner.
FAKTA
Försvarshögskolans akademisering
Sedan mitten av 00-talet har Försvarshögskolan genomgått omfattande förändringar och utvecklats från högskola inom Försvarsmakten till en högskola med examensrätt på forskarnivå. 2008 blev FHS en reguljär högskola underställd utbildningsdepartementet. Officersprogrammet hade då blivit treårigt och gav en akademisk yrkesexamen. 2018 beslutade regeringen om en utökad examensrätt. Därmed har FHS behörighet att utbilda och examinera på alla nivåer inom det akademiska systemet.
