Tidigare forskning visar att det är vanligare att kvinnor som tjänstgör militärt slutar i Försvarsmakten än att män gör det. Nu har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt vad som driver kvinnor att lämna myndigheten. I studien fokuserar de på socioekonomiska faktorer som ålder, utbildningsnivå, inkomst, föräldraskap och familjesituation för att ta reda på vad som ligger bakom kvinnornas beslut.
– Det här är faktorer som vi genom tidigare forskning vet kan påverka kvinnors karriärer på arbetsmarknaden generellt. Vi vet att det finns andra faktorer som också ökar sannolikheten att kvinnor slutar, men vi har valt att titta på socioekonomiska faktorer eftersom det inte forskats så mycket om dem, säger Monia Lougui, forskare vid FOI som genomfört studien tillsammans med kollegan Lisa Bergsten.
Resultaten presenteras i rapporten I´ll be missing you och bygger på en registerstudie med data från Statistikmyndigheten. Studien omfattar drygt 4.000 kvinnor som har eller har haft en anställning i Försvarsmakten mellan 2001 och 2021, och bland dem registrerades 2.185 avgångar. En faktor som tycks öka kvinnors benägenhet att lämna sin anställning är om de har en förälder eller partner som också tjänstgör i Försvarsmakten. Enligt Monia Lougui kan det resultatet tolkas på olika sätt.
Vi vet också från tidigare studier att kvinnor i Försvarsmakten har svårare än män att bli befordrade och klättra i karriären, framför allt i början av karriären.
– Jag hade förväntat mig att det skulle vara tvärt om; att kvinnor med en partner i Försvarsmakten oftare skulle stanna kvar därför att det i de familjerna finns en större förståelse för varandras arbetssituation, säger hon och fortsätter:
– Men min medförfattare tycker att resultatet är logiskt. Hon pekar på att det kan vara svårt att få ihop familjelivet med övningar och mycket frånvaro hemifrån om båda tjänstgör i Försvarsmakten.
Däremot verkar föräldraskap inte vara något som gör att kvinnor väljer att sluta. Men Monia Lougui menar att man bör vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser av det resultatet.
– Det är möjligt att kvinnor som planerar att skaffa barn väljer att sluta i Försvarsmakten innan de blir gravida. För att ta reda på hur militär tjänstgöring påverkar kvinnors beslut och framtidsplaner skulle vi behöva genomföra intervjuer med de som slutar, säger hon.
Åldersmässigt är det framför allt yngre kvinnor i åldrarna 18–24 år som lämnar Försvarsmakten. Det är den åldersgrupp som också är mest rörlig på arbetsmarknaden i stort.
– Det här resultatet var väntat. Vi vet också från tidigare studier att kvinnor i Försvarsmakten har svårare än män att bli befordrade och klättra i karriären, framför allt i början av karriären. Unga kvinnor utsätts också i högre grad för kränkningar och trakasserier än män. Om det här påverkar unga kvinnors beslut att lämna Försvarsmakten är sådant som vi skulle vilja titta närmare på.
Storleken på inkomsten verkar ha störst betydelse för yngre kvinnors beslut att lämna myndigheten.
– Ett sätt att tolka det på är att om man är på en arbetsplats där man verkligen trivs och vill vara kvar, då blir inkomsten mindre viktig, säger Monia Lougui.
Fakta
I´ll be missing you
Rapporten ”I´ll be missing you – Socioekonomiska faktorer som driver militära kvinnor ut från Försvarsmakten” publicerades i slutet av 2024. Den omfattar dels en litteraturgenomgång av tidigare forskning, dels en registerstudie med data från Statistikmyndigheten. Av de 4.063 kvinnor (25.601 observationer) som har eller har haft en anställning i Försvarsmakten mellan 2001 och 2021 har 2 185 avgångar registrerats. Medelåldern för populationen var 33,57 år med en genomsnittlig anställningstid i Försvarsmakten på 8 år.