Senast publicerat
Senast publicerat:

Är morgondagens officerare mindre värda?

Tobias Karlsson, kadett
Militärhögskolan Karlberg.
Dagersättningen är en ersättning som kadetter får när de studerar på Officersprogrammet. Utöver ersättningen erhåller de fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I den svenska Försvarsmakten är utbildningen till officer på tre år, en högskoleutbildning om 180 högskolepoäng där teoretiska ämnen varvas med praktiska moment. Trots likheterna med övriga civila lärosäten är situationen som kadett unik. Möjlighet till studiestöd via Centrala studiestödsnämnden, CSN, saknas; i stället erbjuds en mindre ersättning från Försvarsmakten.

Att man som värnpliktig knappast lever ett liv i överflöd är inga nyheter. Ersättningen uppgår idag till 292 kronor per dag, fördelat på en dagersättning om 146 kronor samt ett tillägg på 146 kronor som betalas ut i samband med muck. Ingen hiskelig summa men något många kan förlika sig med i utbyte mot ett år av unika erfarenheter och kamrater för livet.

I Officersförordningen (2007:1268) 13 § framgår att officersaspiranter ”…har rätt till samma förmåner som tillkommer dem som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.”.

Under samma stycke följer sedan formuleringen: ”Dagersättningen ska dock alltid bestämmas till 140 kronor.” 140 kronor per dag, sex kronor mindre än för värnpliktiga och ingen ersättning vid slutförd utbildning. Effektiv ersättning för kadetter blir alltså 52 procent lägre än ersättningen till värnpliktiga.

Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. För att ytterligare belysa problemet har exempelvis arvodet för riksdagsledamöter ökat med över 35 procent under samma period.

Årets årskurs på Officersprogrammet består av cirka 230 individer, att höja ersättningen för samtliga till 300 kronor per dag i syfte att åtminstone motsvara ersättningen till landets värnpliktiga görs till en ökad kostnad av 13 432 000 kronor per år. En försumbar kostnad i relation till samhällets försäkring; morgondagens officerare.

» Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. «

För mig och många av mina medstuderande räcker inte den knappa och oförändrade ersättningen till, framför allt i en tid då inflationstakten närmar sig tvåsiffrigt. Har man bostad, familj eller barn sedan tidigare finns dock möjlighet till bostadsbidrag från Försäkringskassan.

När privatekonomin inte räcker till är det rimligt att det borde ligga på individen att jobba och tjäna pengar. Tyvärr hindrar Försäkringskassan detta då fribeloppet för inkomst med bibehållet bidrag idag ligger på 2 000 kronor per månad, till skillnad mot stödet via CSN där motsvarande fribelopp är mer än 20 000 kronor per månad, tio gånger högre. Ett så pass lågt tak innebär hög risk för både bidragsfusk och svartjobb, en ohållbar situation som inte gynnar någon.

Att genom en höjning av fribeloppet tillåta motiverade kadetter att jobba extra utöver studierna borde vara en självklarhet, då arbetande kadetter inte bara bidrar till sin egen situation utan även till resterande samhället. Förlusten av en sådan förändring är svår att se, bidrag till samhällsnyttan bör i varje fall inte straffas.

Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. Officersyrket har återigen blivit ett klassyrke.

» Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. «

Frihet och demokrati är långt ifrån gratis, vilket i dag knappast undgått någon. Jag älskar mitt jobb, jag är stolt över att värna om vårt gemensamma samhälle, våra värderingar och allas rätt att leva som de själva väljer, men likt vårdpersonalen under pandemin betalar inte handhjärtan och hejarop räkningar.

Som kadett saknas både skälig dagersättning och tillräckligt bostadsbidrag. Att utöver det inte tillåtas ha en inkomst på mer än 2 000 kronor i månaden för att på egen hand förbättra sin situation är inte hållbart. Att samtidigt som Försvarsmakten växer med fler regementen och större värnpliktskullar behöva oroa sig över den egna levnadssituationen är inte rimligt.

Att plocka poäng i välvilja och lojalitet har aldrig varit enklare än nu.

Förslag på åtgärd:

  1. Riksdagen, Regeringen & Försvarsmakten. Besluta om höjning av dagersättningen för kadetter från nuvarande 140 kronor till 300 kronor i syfte att minst motsvara ersättningen till värnpliktiga. Säkerställ fortsatt utveckling av dagersättningen genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt studiemedel från CSN till övriga.
  2. Försäkringskassan. Höj beloppsgränsen för maximal tillåten inkomst från nuvarande 2 000 kronor i månaden till 20 000 kronor i månaden, i linje med fribeloppet från CSN. Säkerställ fortsatt utveckling genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt fribeloppet från CSN till övriga.

Med hopp om förändring,

Tobias Karlsson, kadett i  Försvarsmakten.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

    Linda Sundgren
    Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

    Foto: Försvarsmakten

    Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

    Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

    – Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

    I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

    Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

    – Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

    En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

    – Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

    Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

    – Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

    Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

    – Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

    Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

    Fakta

    Köldskador

    En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

    Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

    De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

    Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

    Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

    Källa: 1177.se

    Ur arkivet: