Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s årsrapport: Stora förseningar i leveranser av armémateriel

Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

Linda Sundgren
Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

Foto: BAE Systems

Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

– Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

– Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

– Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

Liknande läsning:

Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

– Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

Björn Myrberg, FMV

Björn Myrberg

Ekonomidirektör FMV

Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

– Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

– Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

– Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

– Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

Fakta

Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

  • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
  • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
  • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
  • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


Materielanskaffning för donation till Ukraina

  • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
  • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


Källa:
Försvarets materielverk

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: