Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Uppdraget i fokus”

Behovet av effektivare interna processer, fortsatt fokus på kärnuppdraget och ett tydligt avståndstagande från bilden av en stillastående myndighet. Det var några av de områden som överbefälhavare Michael Claesson lyfte när han höll sitt anförande under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
"Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus", sa ÖB Michael Claesson under sitt anförande på rikskonferensen i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Den 11–13 januari var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik och civil beredskap. Det övergripande temat för årets konferens var handlingskraft och leverans. Rikskonferensen samlar varje år cirka 400 deltagare och 80 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt.

Under måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande. Under rubriken ”Leverans, ledarskap och långsiktig förmåga” inledde han med att poängtera att han leder den ”mest fantastiska organisationen” som varje dag ägnar sig åt att expandera i enlighet med orderläget, det vill säga försvarsbeslutet från 2024 inklusive Natos förmågemål.

Liknande läsning:

– Vi fortsätter integrationen i Nato. Vi håller beredskap, inte bara beredskap nationellt utan vi gör det internationellt tillsammans med andra inom ramen för alliansen, sa ÖB.

Han fortsatte med att göra en krok på resonemanget om huruvida Försvarsmakten mäktar med alla uppgifter med att säga: ”Orkar vi? Ja, det gör vi. För att vi gör det tillsammans med andra”.

– Vi är inte själva på Östersjön, vi är inte själva i lufthavet. Vi gör det tillsammans med franska fartyg, med polska fartyg, med amerikanska fartyg och så vidare. Vi är inte själva längre, sa han och fortsatte:

– Vi stödjer Ukraina och vi fortsätter att stödja Ukraina. För att Ukrainas säkerhet är oskiljaktig från Europas säkerhet och kommer så att förbli.

Han sa vidare att hans fokus alltid kommer att vara kärnuppdraget.

– Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus.

Det militära hotet från Ryssland är fortfarande det dimensionerande hotet för Försvarsmakten och ÖB poängterade att Ryssland nu och inom en överskådlig framtid utgör ett allvarligt hot mot vår säkerhet.   

– Vi är medvetna om alla andra hot men det som dimensionerar, och som vi på olika sätt måste hålla fokus kring, det är vad händer med, i och kring Ryssland, sa han.

Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet

Gällande den nya amerikanska säkerhetsstrategin konstaterade ÖB att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Han sa att han ibland tycker att det nästan är pinsamt att se hur europeiska ledare tycker synd om sig själva när USA riktar fokus åt ett annat håll och prioriterar annorlunda.

– Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet, sa Michael Claesson. 

ÖB konstaterade att många talar om Försvarsmakten och att det finns en hel del åsikter om vad som händer och inte händer. Även om han välkomnar debatten så framhöll han att han inte alltid delar bilden av att ingenting händer i myndigheten.

– Bilden av att ingenting händer, alla slutar, det går för sakta, det är så oerhört trögt och så vidare. Ja, det är naturligtvis sant i vissa avseenden. Men det händer fruktansvärt mycket inom många områden. Och jag ber alla att också hjälpa till och bygga på de goda exemplen och titta på allt det som händer, sa ÖB.

Han tog upp att det sker en tillväxt på personalområdet och att det just nu är över 2 000 kadetter inne i Försvarsmaktens officersutbildningssystem, något som inte har hänt på väldigt många år. Även inom många andra områden händer det mycket, fortsatte ÖB, och lyfte bland annat rymdområdet, långräckviddig precisionsbekämpning och personlig utrustning.

– Vi går framåt när det gäller bulkmateriel, som lastbilar och fordon. Sådana utbyten som inte har skett sedan 1970-talet egentligen. Det händer massor.

Jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati (…) som en fientlig handling och agera därefter

Han avrundade sitt anförande med att säga att säga att Försvarsmakten kommer att fortsätta att arbeta med sina processer och utvecklingssteg så att myndigheten sammanför infrastruktur, materiel och personal med relevant utbildning och träning för att generera militär förmåga.

Han sa att han själv kommer att jobba ännu hårdare framöver för att uppfylla sitt uppdrag. 

– Jag erkänner, jag har ibland haft för stor tro på att saker och ting ska lösa sig genom det goda samtalet. Men jag inser att jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati, och därmed skapa bättre förutsättningar för framdrift och tillväxt, allt motstånd mot detta måste jag betrakta implicit som en fientlig handling och agera därefter, sa ÖB. 

– Uppdraget i fokus, krigsförbanden i centrum och handlingsfrihet är vad som krävs i en svår tid, avslutade han sitt anförande med. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: