Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Uppdraget i fokus”

Behovet av effektivare interna processer, fortsatt fokus på kärnuppdraget och ett tydligt avståndstagande från bilden av en stillastående myndighet. Det var några av de områden som överbefälhavare Michael Claesson lyfte när han höll sitt anförande under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
"Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus", sa ÖB Michael Claesson under sitt anförande på rikskonferensen i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Den 11–13 januari var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik och civil beredskap. Det övergripande temat för årets konferens var handlingskraft och leverans. Rikskonferensen samlar varje år cirka 400 deltagare och 80 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt.

Under måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande. Under rubriken ”Leverans, ledarskap och långsiktig förmåga” inledde han med att poängtera att han leder den ”mest fantastiska organisationen” som varje dag ägnar sig åt att expandera i enlighet med orderläget, det vill säga försvarsbeslutet från 2024 inklusive Natos förmågemål.

– Vi fortsätter integrationen i Nato. Vi håller beredskap, inte bara beredskap nationellt utan vi gör det internationellt tillsammans med andra inom ramen för alliansen, sa ÖB.

Han fortsatte med att göra en krok på resonemanget om huruvida Försvarsmakten mäktar med alla uppgifter med att säga: ”Orkar vi? Ja, det gör vi. För att vi gör det tillsammans med andra”.

– Vi är inte själva på Östersjön, vi är inte själva i lufthavet. Vi gör det tillsammans med franska fartyg, med polska fartyg, med amerikanska fartyg och så vidare. Vi är inte själva längre, sa han och fortsatte:

– Vi stödjer Ukraina och vi fortsätter att stödja Ukraina. För att Ukrainas säkerhet är oskiljaktig från Europas säkerhet och kommer så att förbli.

Han sa vidare att hans fokus alltid kommer att vara kärnuppdraget.

Liknande läsning:

– Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus.

Det militära hotet från Ryssland är fortfarande det dimensionerande hotet för Försvarsmakten och ÖB poängterade att Ryssland nu och inom en överskådlig framtid utgör ett allvarligt hot mot vår säkerhet.   

– Vi är medvetna om alla andra hot men det som dimensionerar, och som vi på olika sätt måste hålla fokus kring, det är vad händer med, i och kring Ryssland, sa han.

Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet

Gällande den nya amerikanska säkerhetsstrategin konstaterade ÖB att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Han sa att han ibland tycker att det nästan är pinsamt att se hur europeiska ledare tycker synd om sig själva när USA riktar fokus åt ett annat håll och prioriterar annorlunda.

– Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet, sa Michael Claesson. 

ÖB konstaterade att många talar om Försvarsmakten och att det finns en hel del åsikter om vad som händer och inte händer. Även om han välkomnar debatten så framhöll han att han inte alltid delar bilden av att ingenting händer i myndigheten.

– Bilden av att ingenting händer, alla slutar, det går för sakta, det är så oerhört trögt och så vidare. Ja, det är naturligtvis sant i vissa avseenden. Men det händer fruktansvärt mycket inom många områden. Och jag ber alla att också hjälpa till och bygga på de goda exemplen och titta på allt det som händer, sa ÖB.

Han tog upp att det sker en tillväxt på personalområdet och att det just nu är över 2 000 kadetter inne i Försvarsmaktens officersutbildningssystem, något som inte har hänt på väldigt många år. Även inom många andra områden händer det mycket, fortsatte ÖB, och lyfte bland annat rymdområdet, långräckviddig precisionsbekämpning och personlig utrustning.

– Vi går framåt när det gäller bulkmateriel, som lastbilar och fordon. Sådana utbyten som inte har skett sedan 1970-talet egentligen. Det händer massor.

Jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati (…) som en fientlig handling och agera därefter

Han avrundade sitt anförande med att säga att säga att Försvarsmakten kommer att fortsätta att arbeta med sina processer och utvecklingssteg så att myndigheten sammanför infrastruktur, materiel och personal med relevant utbildning och träning för att generera militär förmåga.

Han sa att han själv kommer att jobba ännu hårdare framöver för att uppfylla sitt uppdrag. 

– Jag erkänner, jag har ibland haft för stor tro på att saker och ting ska lösa sig genom det goda samtalet. Men jag inser att jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati, och därmed skapa bättre förutsättningar för framdrift och tillväxt, allt motstånd mot detta måste jag betrakta implicit som en fientlig handling och agera därefter, sa ÖB. 

– Uppdraget i fokus, krigsförbanden i centrum och handlingsfrihet är vad som krävs i en svår tid, avslutade han sitt anförande med. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren
Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förbanden. Markstridsuniform 24 är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka.

Foto: FMV

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.  

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.  

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.  

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

250123-msu24-low-res-39

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Jackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Foto: FMV

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.  

Chefer vid FM log om personlig utrustning juni 2026

Överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för teknik- och vidmakthållandekontor logistik vid FM log, överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log och kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log.

Foto: Filip Erlind

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.  

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Ur arkivet: