Senast publicerat
Senast publicerat:

Hemvärnet övade på Grönland: ”Ingen engångsföreteelse”

Svenska hemvärnssoldater deltog nyligen i övningen Arctic Light 25 på Grönland. Övningen syftade till att stärka Natoländernas förmåga att hantera destabiliserande hot i Arktis och Nordatlanten. ”Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö”, säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Josefine Owetz
Hemvärnet övade på Grönland. Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.
"Det är ganska nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av", säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede om den nyligen genomförda övningen Arctic Light 25 på Grönland.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt

Det försämrade säkerhetsläget har gjort att Danmark under 2025 har utökat sin militära närvaro i Arktis och Nordatlanten. Syftet med övningen Arctic Light 25, som genomfördes 9–19 september, var att öva och stärka den gemensamma förmågan att hantera destabiliserande hot på Grönland. Över 550 soldater från Danmark, Sverige, Norge, Frankrike och Tyskland deltog i övningen, som leddes av Danmarks arktiska kommando.

– Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öka den militära närvaron i området och öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö, säger rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede.

”Genom Arctic Light stärker vi Grönlands samlade beredskap och övar den danska försvarsmaktens förmåga att hantera ett brett spektrum av hot i samarbete med grönländska myndigheter och internationella partners”, sa generalmajor Søren Andersen, chef för Joint Arctic Command, i ett pressmeddelande från Danmarks försvarsmakt.

Från hemvärnet deltog en styrka på knappt 20 soldater, de flesta från Västra militärregionen. Det var med kort varsel som hemvärnet förberedde sig för att delta i övningen.

– Det var en så kallad Snapex, det vill säga Short Notice Activity Planned Exercise. Vissa satte kanske kaffet i vrångstrupen och undrade vad hemvärnet gjorde på Grönland, men egentligen är det ingenting konstigt. Vi har haft samarbete med Norge och Danmark ända sedan andra världskriget och har återkommande övningar och utbildningar hos varandra, säger Laura Swaan Wrede.

Att bevaka och skydda kritisk infrastruktur är två av hemvärnets huvuduppgifter och det var också det som de svenska hemvärnssoldaterna löste under övningen. Detta skedde bland annat utanför den grönländska huvudstaden Nuuk, där styrkorna bevakade och skyddade Buksefjordskraftverket som försörjer Grönland med värme och elektricitet.

– Vi förflyttade oss också 50 mil norrut, där var det en helt annan miljö och terräng. Vårt uppdrag där var också att skydda, bevaka och även att störa motståndaren i vissa fall, säger Laura Swaan Wrede.

Liknande läsning:
Hemvärnet övade på Grönland. Arctic Light 25.

Syftet med Arctic Light 25 var att öva den gemensamma responsförmågan att hantera destabiliserande hot på Grönland. Runt 550 soldater från danskt, norskt och svenskt hemvärn deltog i övningen.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt.

Överstelöjtnant Peter Forsberg, fram till nyligen chef för Elfsborgsgruppen, var chef för den svenska styrkan på Grönland under Arctic Light. Han är nöjd med övningen.

– Målsättningarna som vi uppnådde var att genomföra en övning i Danmark. Den här gången var det inte Danmark så som vi känner Danmark, utan längre bort på Grönland. Det var väldigt stimulerande att tillsammans med danska och norska hemvärnet lösa våra uppgifter i ett nytt geografiskt område, säger Peter Forsberg.

Grönland är till stora delar täckt av inlandsis och glaciärer. Landskapet i övrigt består bland annat av stenig tundra och djupa fjordar med branta bergväggar. En utmaning är att det inte finns några vägar, berättar Peter Forsberg. Det kräver planering för att hantera logistik och transporter.

Transporter genomförs med flygplan, helikopter eller i båtar på fjordar

– Allt påverkas av de enorma avstånden på Grönland. Vägnätet är i stort sett obefintligt. Transporter genomförs med flygplan, helikopter eller i båtar på fjordar och vi fick prova på samtliga transportmedel, säger han och fortsätter:

– Utöver terrängens utmaningar var det också ett omväxlande klimat under övningen, med väderlek som påminde om både Västkusten och inre Norrlands fjällvärld. I vissa dalar var det ökenklimat, i andra dalar där inte inlandsisen låg var det grönt och frodigt.

Innebar samarbetet med Danmark och Norge några utmaningar?

– Man kan anta att språket kan vara en utmaning, men jag uppfattar ändå inte att det är det. Det finns en stolthet att kommunicera på skandinaviska istället för att göra det enkelt och gå över till engelska. Det är stimulerande att öva tillsammans. Vi har ett gemensamt synsätt, gemensam kultur och bakgrund samt ett tydligt prestationsbaserat uppdragsfokus, som vi känner igen i varandra.

Hemvärnet övade på Grönland.

Överstelöjtnant Peter Forsberg (näst längst ut till vänster) var chef för den svenska hemvärnsstyrkan under övningen. Generalmajor Søren Andersen, chef för danska Arktisk kommando, i förgrunden.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt

Styrkan från Elfsborgsgruppen bestod i huvudsak av hemvärnssoldater med en värnpliktsbakgrund från jägarförband. Det var en bra bakgrund att ha i den ibland utmanande terrängen och i det omväxlande vädret, förklarar Peter Forsberg. Soldaterna marscherade långa sträckor och låg förlagda i fält.

– Medelåldern på soldaterna är drygt 50 år och de gjorde enormt utmanande uppgifter. Vi har all anledning att slå oss för bröstet och vara stolta. Vi genomförde en uttagning inför övningen och såg till att de som deltog hade erfarenhet och utbildning från ett vinterförband.

Ett moment i övningen var att de svenska hemvärnssoldaterna utbildade danska soldater i grundläggande färdigheter i patrullering. Peter Forsberg berättar att de lärde ut förläggning och hur man ska röra sig i kuperad terräng.

Man behöver alltid ha med sig ett vapen som man ska kunna verka med om det kommer en isbjörn.

– Vi byggde också upp observationsplatser på inlandsisen. Där fick vi se hur himlen lever om i norrsken, det är spektakulärt även för oss som sett det förut men det var överväldigande för danskarna. Det var också både magnifikt och kusligt att se inlandsisen och se hur den sträcker ut sig i alla riktningar, säger han och fortsätter:

– Vi hade även isbjörnsberedskap. Man behöver alltid ha med sig ett vapen som man ska kunna verka med om det kommer en isbjörn. Det är ett av alla intryck från övningen på Grönland som man knappt hunnit bearbeta.

Övning Arctic Light 25 på Grönland

”Vi byggde också upp observationsplatser på inlandsisen. Där fick vi se hur himlen lever om i norrsken, det är spektakulärt även för oss som sett det förut men det var överväldigande för danskarna”, säger Peter Forsberg.

Foto: Peter Forsberg.

På vilket sätt stärker den här typen av övningar hemvärnets förmåga?

– Genom att vi lär oss av varandra. I det här fallet har vi svenskar, tillsammans med norrmännen, stor vintervana och kan lära ut hur vi utbildar våra soldater i vintermiljö. Vi har också mycket teknik när vi skyddar och bevakar, som olika sensorer i form av UAV, marksensorer och hundar. Vi arbetar på ett annat sätt än i Norge och Danmark. Det är bra att man lär känna varandras metoder för att kunna genomföra gränsöverskridande operationer, säger Laura Swaan Wrede.

De nordiska hemvärnen har i snart 80 år arbetat tillsammans inom ramen för samarbetet Skandia. Förra året undertecknades ett samarbetsavtal med operativt fokus på att skapa bättre förutsättningar att genomföra operationer i ländernas gränsområden, där övningar som Arctic Light är en del.

– Det är ganska nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av. Vi kommer också se fler länder som kommer hit. Vi måste våga göra andra saker med hemvärnet och inte som vi alltid gjort tidigare, säger Laura Swaan Wrede.

Övning Arctic light 25.

Hemvärnet har samarbetat med de övriga hemvärnen i Norden i snart 80 år, i form av Skandia-samarbetet.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt.

Hemvärnets internationella verksamhet har ökat i omfattning de senaste åren, inte minst har samarbetet med de baltiska länderna fördjupats och för några veckor sedan genomfördes en övning i Lettland. Hemvärnet har också de senaste åren bidragit med instruktörer till utbildningsinsatsen Interflex i Storbritannien. Laura Swaan Wrede betonar vikten av hemvärnets fortsatta internationalisering.

– Som Natomedlem kommer vi att få ett större ansvar för värdlandsstöd. Det innebär bland annat att språket i vissa delar behöver vara på engelska och att Natoprocedurer ska genomföras. Vi behöver också se över hur vi nyttjar våra resurser för att avlasta varandra. Hemvärnet verkar på hemmaplan i Sverige, men gränsöverskridande operationer behöver kunna ske, säger hon. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Svenska folkets förtroende för Försvarsmakten noterar rekord för sjätte året i rad, medan förtroendet för Nato varierar beroende på partitillhörighet. Viljan att försvara andra Natoländer militärt är generellt stor bland svenskar, men det finns tydliga skillnader beroende på vilket land det handlar om. Minst är viljan att hjälpa Turkiet, Ungern och USA.

    Karl Ydén
    SOM-undersökningen 2025
    Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat allmänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Efter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under nollstrecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering.

    Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsförtroendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”.

    Det stärkta förtroendet för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret.

    Förtroendet för försvaret ­omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på parti­sympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende.

    Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers.

    Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna. Efter den ryska aggressionen 2014 ökade Natostödet så att opinionen vägde jämnt mellan för och emot. Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari 2022 följdes snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halverades. Sverige lämnade in ansökan i maj 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemskap noterar svenskarnas förtroende för Nato förtroendebalans +37, ett stort förtroende men ändå inte i närheten av förtroendet för försvaret.

    Befolkningens förtroende för Nato är betydligt mer polariserat jämfört med det för försvaret. En ytterligare skillnad är att medan svenskarnas förtroende för försvaret blir stadigt större, så har förtroendet för Nato varierat.

    En förklaring kan möjligen vara att Nato de senaste åren kan uppfattas vara mindre stabilt än tidigare. Trumpadministrationen har uttryckt stor skepsis gentemot Nato, både för otillräckliga resurser i flertalet medlemsländer och för vad som uppfattas som otillräckligt stöd i USA:s pågående krig mot Iran. Trump har dessutom flera gånger uttryckt att USA ska tilltvinga sig Grönland från Natokollegan Danmark. Donald Trump har uttryckt att USA borde utträda ur Nato och hur alliansens framtid ser ut kan anses mer osäkert än på mycket länge.

    Statistik SOM-undersökningen 2025

    Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till. Frågan löd ”Är det några av Natos medlems­länder som Sverige inte bör sända svenska soldater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

    Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

    Bland de traditionella borgerliga allianspartiernas sympatisörer uppgår förtroendebalansen för Nato till +54 (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 (Kristdemokraterna) och +71 (Liberalerna). Bland de rödgröna partiernas sympatisörer är förtroendet för Nato klart minst hos Vänsterpartiet (-27), följt av Miljöpartiet (+22) och Socialdemokraterna (+36). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +35.

    Journalisten Tomas Ramberg gjorde i Dagens Nyheter (8 mars 2024) den poängfulla observationen att det bland svenska Natoförespråkare finns två olika förhållningssätt, ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt.

    Den mer ideologiska positionen intas framför allt av borgerliga sympatisörer som länge uppfattat västvärlden som Sveriges självklara värdegemenskap. För dem är det naturligt att solidariskt tillhöra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet.

    Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    Dynamiken framträder ännu tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer.

    89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent.

    sdlETMKfs0iLWw-nh

    Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkningen. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atombomben över den japanska staden Hiroshima.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Avslutningsvis ska kärnvapenfrågan kort beröras. I Natos doktrin har kärnvapenavskräckning länge utgjort en hörnsten, vilket har använts som argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

    I Nato är det främst USA som har kärnvapen och utan dessa amerikanska resurser skulle Europa sakna tillräcklig vedergällningsförmåga i en militär konflikt med Ryssland, där kärnvapen skulle användas. Ryssland har upprepade gånger under Ukrainakriget hotat med kärnvapen (”militärtekniska åtgärder”).

    Sverige bedrev för övrigt efter andra världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet.

    Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen.

    Ur arkivet: