Senast publicerat
Senast publicerat:

Hemvärnet övade på Grönland: ”Ingen engångsföreteelse”

Svenska hemvärnssoldater deltog nyligen i övningen Arctic Light 25 på Grönland. Övningen syftade till att stärka Natoländernas förmåga att hantera destabiliserande hot i Arktis och Nordatlanten. ”Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö”, säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Josefine Owetz
Hemvärnet övade på Grönland. Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.
"Det är ganska nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av", säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede om den nyligen genomförda övningen Arctic Light 25 på Grönland.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt

Det försämrade säkerhetsläget har gjort att Danmark under 2025 har utökat sin militära närvaro i Arktis och Nordatlanten. Syftet med övningen Arctic Light 25, som genomfördes 9–19 september, var att öva och stärka den gemensamma förmågan att hantera destabiliserande hot på Grönland. Över 550 soldater från Danmark, Sverige, Norge, Frankrike och Tyskland deltog i övningen, som leddes av Danmarks arktiska kommando.

– Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öka den militära närvaron i området och öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö, säger rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede.

Liknande läsning:

”Genom Arctic Light stärker vi Grönlands samlade beredskap och övar den danska försvarsmaktens förmåga att hantera ett brett spektrum av hot i samarbete med grönländska myndigheter och internationella partners”, sa generalmajor Søren Andersen, chef för Joint Arctic Command, i ett pressmeddelande från Danmarks försvarsmakt.

Från hemvärnet deltog en styrka på knappt 20 soldater, de flesta från Västra militärregionen. Det var med kort varsel som hemvärnet förberedde sig för att delta i övningen.

– Det var en så kallad Snapex, det vill säga Short Notice Activity Planned Exercise. Vissa satte kanske kaffet i vrångstrupen och undrade vad hemvärnet gjorde på Grönland, men egentligen är det ingenting konstigt. Vi har haft samarbete med Norge och Danmark ända sedan andra världskriget och har återkommande övningar och utbildningar hos varandra, säger Laura Swaan Wrede.

Att bevaka och skydda kritisk infrastruktur är två av hemvärnets huvuduppgifter och det var också det som de svenska hemvärnssoldaterna löste under övningen. Detta skedde bland annat utanför den grönländska huvudstaden Nuuk, där styrkorna bevakade och skyddade Buksefjordskraftverket som försörjer Grönland med värme och elektricitet.

– Vi förflyttade oss också 50 mil norrut, där var det en helt annan miljö och terräng. Vårt uppdrag där var också att skydda, bevaka och även att störa motståndaren i vissa fall, säger Laura Swaan Wrede.

Hemvärnet övade på Grönland. Arctic Light 25.

Syftet med Arctic Light 25 var att öva den gemensamma responsförmågan att hantera destabiliserande hot på Grönland. Runt 550 soldater från danskt, norskt och svenskt hemvärn deltog i övningen.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt.

Överstelöjtnant Peter Forsberg, fram till nyligen chef för Elfsborgsgruppen, var chef för den svenska styrkan på Grönland under Arctic Light. Han är nöjd med övningen.

– Målsättningarna som vi uppnådde var att genomföra en övning i Danmark. Den här gången var det inte Danmark så som vi känner Danmark, utan längre bort på Grönland. Det var väldigt stimulerande att tillsammans med danska och norska hemvärnet lösa våra uppgifter i ett nytt geografiskt område, säger Peter Forsberg.

Grönland är till stora delar täckt av inlandsis och glaciärer. Landskapet i övrigt består bland annat av stenig tundra och djupa fjordar med branta bergväggar. En utmaning är att det inte finns några vägar, berättar Peter Forsberg. Det kräver planering för att hantera logistik och transporter.

Transporter genomförs med flygplan, helikopter eller i båtar på fjordar

– Allt påverkas av de enorma avstånden på Grönland. Vägnätet är i stort sett obefintligt. Transporter genomförs med flygplan, helikopter eller i båtar på fjordar och vi fick prova på samtliga transportmedel, säger han och fortsätter:

– Utöver terrängens utmaningar var det också ett omväxlande klimat under övningen, med väderlek som påminde om både Västkusten och inre Norrlands fjällvärld. I vissa dalar var det ökenklimat, i andra dalar där inte inlandsisen låg var det grönt och frodigt.

Innebar samarbetet med Danmark och Norge några utmaningar?

– Man kan anta att språket kan vara en utmaning, men jag uppfattar ändå inte att det är det. Det finns en stolthet att kommunicera på skandinaviska istället för att göra det enkelt och gå över till engelska. Det är stimulerande att öva tillsammans. Vi har ett gemensamt synsätt, gemensam kultur och bakgrund samt ett tydligt prestationsbaserat uppdragsfokus, som vi känner igen i varandra.

Hemvärnet övade på Grönland.

Överstelöjtnant Peter Forsberg (näst längst ut till vänster) var chef för den svenska hemvärnsstyrkan under övningen. Generalmajor Søren Andersen, chef för danska Arktisk kommando, i förgrunden.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt

Styrkan från Elfsborgsgruppen bestod i huvudsak av hemvärnssoldater med en värnpliktsbakgrund från jägarförband. Det var en bra bakgrund att ha i den ibland utmanande terrängen och i det omväxlande vädret, förklarar Peter Forsberg. Soldaterna marscherade långa sträckor och låg förlagda i fält.

– Medelåldern på soldaterna är drygt 50 år och de gjorde enormt utmanande uppgifter. Vi har all anledning att slå oss för bröstet och vara stolta. Vi genomförde en uttagning inför övningen och såg till att de som deltog hade erfarenhet och utbildning från ett vinterförband.

Ett moment i övningen var att de svenska hemvärnssoldaterna utbildade danska soldater i grundläggande färdigheter i patrullering. Peter Forsberg berättar att de lärde ut förläggning och hur man ska röra sig i kuperad terräng.

Man behöver alltid ha med sig ett vapen som man ska kunna verka med om det kommer en isbjörn.

– Vi byggde också upp observationsplatser på inlandsisen. Där fick vi se hur himlen lever om i norrsken, det är spektakulärt även för oss som sett det förut men det var överväldigande för danskarna. Det var också både magnifikt och kusligt att se inlandsisen och se hur den sträcker ut sig i alla riktningar, säger han och fortsätter:

– Vi hade även isbjörnsberedskap. Man behöver alltid ha med sig ett vapen som man ska kunna verka med om det kommer en isbjörn. Det är ett av alla intryck från övningen på Grönland som man knappt hunnit bearbeta.

Övning Arctic Light 25 på Grönland

”Vi byggde också upp observationsplatser på inlandsisen. Där fick vi se hur himlen lever om i norrsken, det är spektakulärt även för oss som sett det förut men det var överväldigande för danskarna”, säger Peter Forsberg.

Foto: Peter Forsberg.

På vilket sätt stärker den här typen av övningar hemvärnets förmåga?

– Genom att vi lär oss av varandra. I det här fallet har vi svenskar, tillsammans med norrmännen, stor vintervana och kan lära ut hur vi utbildar våra soldater i vintermiljö. Vi har också mycket teknik när vi skyddar och bevakar, som olika sensorer i form av UAV, marksensorer och hundar. Vi arbetar på ett annat sätt än i Norge och Danmark. Det är bra att man lär känna varandras metoder för att kunna genomföra gränsöverskridande operationer, säger Laura Swaan Wrede.

De nordiska hemvärnen har i snart 80 år arbetat tillsammans inom ramen för samarbetet Skandia. Förra året undertecknades ett samarbetsavtal med operativt fokus på att skapa bättre förutsättningar att genomföra operationer i ländernas gränsområden, där övningar som Arctic Light är en del.

– Det är ganska nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av. Vi kommer också se fler länder som kommer hit. Vi måste våga göra andra saker med hemvärnet och inte som vi alltid gjort tidigare, säger Laura Swaan Wrede.

Övning Arctic light 25.

Hemvärnet har samarbetat med de övriga hemvärnen i Norden i snart 80 år, i form av Skandia-samarbetet.

Foto: Jonas Vandall/Danmarks Försvarsmakt.

Hemvärnets internationella verksamhet har ökat i omfattning de senaste åren, inte minst har samarbetet med de baltiska länderna fördjupats och för några veckor sedan genomfördes en övning i Lettland. Hemvärnet har också de senaste åren bidragit med instruktörer till utbildningsinsatsen Interflex i Storbritannien. Laura Swaan Wrede betonar vikten av hemvärnets fortsatta internationalisering.

– Som Natomedlem kommer vi att få ett större ansvar för värdlandsstöd. Det innebär bland annat att språket i vissa delar behöver vara på engelska och att Natoprocedurer ska genomföras. Vi behöver också se över hur vi nyttjar våra resurser för att avlasta varandra. Hemvärnet verkar på hemmaplan i Sverige, men gränsöverskridande operationer behöver kunna ske, säger hon. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

    Linda Sundgren
    Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

    Foto: Försvarsmakten

    Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

    Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

    – Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

    I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

    Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

    – Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

    En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

    – Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

    Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

    – Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

    Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

    – Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

    Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

    Fakta

    Köldskador

    En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

    Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

    De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

    Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

    Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

    Källa: 1177.se

    Ur arkivet: