Senast publicerat
Senast publicerat:

Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

Kroppsskydd 22 börjar nu att levereras till armé- och ledningsförband och i höst kommer stridsbärsystem 25 att tilldelas kontinuerligt anställd personal. Införandet sker parallellt med omfattande satsningar inom området personlig utrustning. ”Det är överlag ett mycket högt tryck inom området”, säger Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

Maria Widehed
Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 och kommer från tyska tillverkaren Mehler Vario Systems.

Foto: FMV.

Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 som, precis som sin föregångare, kommer att utgå ifrån midjemått. Skyddet kommer från samma tillverkare, tyska Mehler Vario Systems.

Direktiv till försvarsgrenarna har nu fastställts där det framgår hur tillvägagångssättet för införandet ska gå till.

– Kroppsskydd 22 är beställningsbar och logistikenheterna har till uppgift att beställa erforderlig mängd till de armé- och ledningsförband som har redogjort för sitt behov, säger kommendörkapten Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

I samband med pårustning av kroppsskydd 22 ska kroppsskydd 12 lämnas in och dessa kommer att omfördelas till marinens och flygvapnets förband.

Var ligger fokus i övrigt gällande personlig utrustning?

– Främst på att se till att rätt utrustning i rätt mängd levereras i tid till de större volymerna av inryckande till grundutbildning under sommaren, säger Per Wendel.

De inryckande värnpliktiga ska pårustas ett nytt stridsbärsystem, med stridsväst, bälte och fickor, som är under leverans.

– Där sker satspackning av fickorna just nu vid Försvarsmaktens centrala lager, FMCL, i högt tempo samt att vi förser Prio med rätt data så att vi kan få ett effektivt flöde i leveranskedjorna. Vi lägger också sista handen vid dokumentation, säger Per Wendel.

Liknande läsning:

Stridsbärsystem 25 kommer sedan att tilldelas kontinuerligt anställd personal under hösten och vintern.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12, men har något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz sa i en intervju med Officerstidningen i höstas att det finns i planeringen att under 2025 se över om det ska göras varianter av markstridsuniform 24, MSU 24, för att ersätta marinens uniform M/93.

– Arbetet har inte påbörjats och inga beslut är fattade, säger Per Wendel.

I övrigt, berättar Wendel, arbetar Försvarets materielverk och Stödenhetens logistikavdelning fortsatt på bred front med anskaffning av MSU 24 samt ett nytt handbeklädnadssystem och ett nytt fotbeklädnadssystem.

Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ.

– Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ, fältuniform 90, skosnören, känga 90B, underkläder, kroppsskydd 24, plattbärare 24, paradutrustning, ny ridhjälm för parad och nytt tjänsteuniformssystem. Vi arbetar även med vidmakthållande av befintlig utrustning, vilket inkluderar modifieringar och hantering av avvikelser, säger han. 

Parallellt med detta hanteras även stödpaket till Ukraina.

– Det är överlag ett mycket högt tryck inom området personlig utrustning där vi känner stor press på oss att leverera då vi är mycket medvetna om den frustration som finns, säger Per Wendel och fortsätter:

– Alla som arbetar inom området är otroligt lojala mot uppgiften att leverera, men vi behöver bli fler då det är ett stort område vars ekonomiska resurser har ökat nästan tiofalt jämfört med för tre år sedan – tillökningen av personalrader har inte haft samma utveckling. Den psykosociala arbetsmiljön är otroligt viktig så att alla kan känna att man räcker till och får tid för återhämtning. Kortare tider av hårt arbete är det inga problem med, men jag upplever att många i Försvarsmakten under de senaste åren har haft en konstant hög arbetsbelastning.

Ute på vissa förband har det upprättats listor över sådan materiel som det råder brist på, enligt uppgifter i sociala medier. 

– ”Bristlistor” är ingen term som vi, mig veterligen, använder oss av. Däremot övervakar vi behoven och tillgångarna samt avgångar i våra lager. Och vi samverkar med logistikenheterna vid respektive garnison kring frågor rörande beställningar och omlagringar.

Hur möter ni bristen på personliga utrustning?

– Avseende ”brister” så har vi koll på detta och har budgeterat för att anskaffa materiel. Däremot är vi styrda av ekonomiska ramar och är trögrörliga avseende den personella tillväxten – så vi måste hantera dem utsträckt i tid. Man ska inte heller glömma att industrin också har leveranstider då beställningar lagts.

Samtidigt lyfter Wendel hur det finns materiel tillgänglig inom Försvarsmakten som kan utgöra substitut eller ersättning för den materiel som är en bristvara. Men för att hitta rätt i systemen krävs handpåläggning centralt.

– Förbanden och försvarsgrenarna behovsätter eller beställer en specifik artikel med ett visst nummer, men artiklar som fyller samma funktion har ibland inte någon hänvisning till varandra i våra it-stödsystem utan den kunskapen finns hos oss som hanterar materielen dagligen inom våra materielområdesansvar.

– Försvarsmakten har cirka en och en halv miljon olika förrådsbeteckningar, eller nummer, att hålla redan på fördelat inom olika ansvarsområden. Inom de olika materielområdena finns det oftast produktkataloger men det är svårt att nå ut med  informationen i organisationen om var dessa finns att tillgå, säger Wendel.

Han hänvisar till logistikchefens Instagramkonto, där information om nyheter inom logistikområdet ibland ges. 

– Försvarsmaktens logistikchef har försökt ”marknadsföra” vilken materiel som är på väg att levereras till Försvarsmakten men vi kan av sekretess i vissa ärenden inte dela all information publikt. Samtidigt når det inte alla när vi delar information på vårt intranät.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: