Senast publicerat
Senast publicerat:

Dålig arbetsmiljö påverkar beslutet att lämna Försvarsmakten

Lönen och bristen på möjligheter att utvecklas i arbetet. Det är de två främsta orsakerna till att anställda väljer att lämna Försvarsmakten, enligt rapporten ”Avgångsenkäten 2024”. Mest nöjda var de som slutade med anställningstryggheten i myndigheten.

Linda Sundgren
Soldater uppställda, bakifrån
Lönen och bristande utvecklingsmöjligheter är de vanligaste orsakerna till att anställda lämnar Försvarsmakten, enligt årets avgångsenkät. Arbetsmiljö, ledarskap och jämställdhetsfrågor spelar också in, särskilt för kvinnor. Trots detta kan 70 procent av de svarande tänka sig ett framtida engagemang i myndigheten.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Avgångsenkäten går ut till anställda, officersaspiranter och personer med hemvärnavtal som frivilligt väljer att lämna Försvarsmakten. Avsikten är att ta reda på varför de slutar för att kunna vidta åtgärder till förbättringar. Av de 1 580 som slutade förra året har 565 personer (33 procent) valt att svara på enkäten, varav 174 kvinnor. Av samtliga svarande var 44 procent civilanställda. Resultaten visar att de som lämnar Försvarsmakten i första hand gör det för studier eller för att påbörja ett annat arbete. Av de faktorer som bidrog till beslutet att avsluta anställningen var lönen det vanligaste svaret bland både män, 54 procent, och kvinnor, 43 procent. 

Den näst vanligaste faktorn var bristande utvecklingsmöjligheter. Bland kvinnorna uppgav 41 procent att det påverkat deras beslut att lämna medan motsvarande siffra bland männen var 39 procent. Av dem som slutade uppgav endast tre av tio att de ”nyligen” har diskuterat framtidsutsikter eller andra engagemang och möjligheter i Försvarsmakten.  

Liknande läsning:

– Inom Försvarsstaben ser vi ständigt över våra kompetensutvecklingsmöjligheter. Vi arbetar bland annat med att förbättra medarbetarsamtalen för att få en bättre dialog mellan chefer och medarbetare, säger Moa Björck, tillförordnad sektionschef vid Försvarsstabens hr-avdelning och fortsätter:

– På en följdfråga i avgångsenkäten som är kopplad till utvecklingsmöjligheter finns det en del som svarat att de upplever att chefen inte vill satsa på dem. Det kan exempelvis handla om brist på återkoppling från chefen i olika frågor eller otydlighet. Ibland kanske det också kan bero på att vissa chefer faktiskt inte har kunskap om vilka karriärmöjligheter som finns inom Försvarsmakten. 

Vi vet att Försvarsmakten inte är kvalitativt jämställd, det vill säga att män och kvinnor har olika uppfattning om hur det är att verka i vår verksamhet.

En faktor som ökat i betydelse bland dem som väljer att sluta är arbetsmiljö avseende sådant som stress, krav och arbetsbelastning. Av de svarande uppgav 29 procent att det har påverkat deras beslut att lämna. 

– Vi är medvetna om att arbetsbelastningen är hög kopplat till tillväxten, Natointrädet och stödet till Ukraina. Det här är frågor som vi centralt arbetar med kontinuerligt, men det kan också behövas åtgärder på lokal nivå. Varje organisationsenhet som får tio svar eller mer i avgångsenkäten får en egen rapport för att kunna arbeta med mer riktade åtgärder kopplat till deras resultat, säger Moa Björck. 

Inom några områden i Avgångsenkäten 2024 finns tydliga skillnader i svaren mellan kvinnor och män. Exempelvis uppger 23 procent av kvinnorna att kränkningar och trakasserier spelat roll för deras beslut att lämna Försvarsmakten medan motsvarande siffra för männen var 10 procent. När det handlar om arbetsuppgifter svarar 33 procent av kvinnorna att det påverkat deras beslut jämfört med 21 procent av männen. För kvinnor är också relationen till närmaste chef oftare en anledning till att sluta än för män, med 40 procent respektive 25 procent. 

– Att kvinnor är mer missnöjda med ledarskapet än män är en väldigt viktig iakttagelse i enkäten. Vi kan inte utläsa av svaren vad som ligger bakom siffrorna, men jag skulle tro att det till del är en jämställdhetsfråga. Vi vet att Försvarsmakten inte är kvalitativt jämställd, det vill säga att män och kvinnor har olika uppfattning om hur det är att verka i vår verksamhet, säger Moa Björck. 

Bland de som slutade var nöjdheten som störst med anställningstryggheten och betyget av Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare har ökat något sedan föregående år, från medelvärde 3,18 år 2023 till 3,27 år 2024. Av dem som svarade på enkäten kan 70 procent tänka sig ett framtida engagemang i myndigheten. 

–  Att så många är intresserade av ett engagemang i Försvarsmakten ser vi som mycket positivt. Det visar hur stark lojaliteten och engagemanget för vårt uppdrag är bland människor som har arbetat i Försvarsmakten, säger Moa Björck.

Av de 565 individer som svarade på avgångsenkäten var 32 procent från armén, 17 procent från flyget och 16 procent från marinen. Övriga kom från HKV, skolor och centra, Ledund, Log och Rikshemvärnet.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: