Senast publicerat
Senast publicerat:

Militärpolisen genomför kontroll på MHS Karlberg – söker genom kadetternas rum

Militärpoliser från 1:a militärpolisbataljonen genomför i dag en rutinkontroll av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg. De söker genom lokalerna efter narkotika och andra olagliga substanser.

Josefine Owetz
Militärpolisen genomför en rutinkontroll av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg. Kontrollen görs med stöd i förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Vid en samling på onsdagsmorgonen fick kadetterna på Militärhögskolan Karlberg veta att en rutinkontroll skulle genomföras i boende- och studieutrymmen på skolan. Kontrollen genomförs av militärpoliser från 1:a militärpolisbataljonen vid Livgardet och medan den pågår har inte kadetterna tillgång till sina rum.

– Militärpolisen söker igenom kadetternas boende- och studieutrymmen efter narkotika och olagliga substanser. De gör detta löpande på Försvarsmaktens förband där det finns värnpliktiga och kadetter och denna gång genomförs denna rutinkontroll hos oss. Sist de var här och gjorde samma sak var i mars 2020, säger Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg och fortsätter:

–  MP gör detta med stöd i förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret. Den här typen av kontroller kommer att ske även framöver.

Militärpolisen söker igenom kadetternas boende- och studieutrymmen efter narkotika och olagliga substanser.

Har militärpolisen hittat något?

– Vi kommenterar inte om det hittas något, i ett sådant eventuellt fall lämnas ärendet direkt över till polis, säger Niklas Englund.

Vid lunchtid berättade en av de berörda kadetterna att alla byggnader på skolan varit låsta under förmiddagen. 

– Man får gå till sitt rum och hämta saker om man vill, men då behöver man ha en mentor med sig. Mentorerna hotar också med att det kommer antecknas om man går till sitt rum, säger kadetten som vill vara anonym.

Vid 18-tiden på onsdagen var kontrollen genomförd i samtliga lokaler och kadetterna hade åter fått tillgång till boende- och studieutrymmen igen. 

Liknande läsning:

Kontrollen genomfördes efter hemställan från Militärhögskolan Karlberg. 

På torsdagen svarar MHS Karlbergs kommunikationschef på några uppföljande frågor om rutinkontrollen. Niklas Englund poängterar att kontrollen är att se som en rutinåtgärd inom ramen för det verksamhetsuppdrag som chefen för Militärhögskolan Karlberg har. 

Varför gjordes denna rutinkontroll?

– Chefen MHS K har som alla andra förbandschefer ett ansvar för att säkerställa att Försvarsmaktens drog- och alkoholpolicy efterlevs. Denna typ av verksamhet är ett av verktygen som används som uppföljning. I övrigt gäller för övrigt exempelvis samma regler för nyttjande av gymmet här på MHS K vad gäller dopning, säger Niklas Englund.

Vad var syftet med kontrollen?

– Utöver ovan är det också ett sätt att visa våra blivande chefer i Försvarsmakten hur de själva kan komma att agera om några år när de i sin blivande roll som chefer ska efterleva myndighetens regler och förordningar.

Hade ni fått indikationer på att det fanns narkotika på området?

– Nej.

Gjordes det några fynd som överlämnades till polis?

– Nej. Och detta är inget vi kommer att kommentera framöver. Se det som ett undantag denna gång på förekommen anledning. Hade det gjorts fynd hade vi inte kommenterat det, då det i så fall blivit en polisiär förundersökning och ett internt personalärende och med det sekretess.

Är det något annat du vill tillägga?

– Militärhögskolan Karlberg ställer sig frågande till att någon kadett ska ha hotats av en mentor i samband med kontrollen. Samtliga kadetter erbjöds möjligheten att få tillgång till sitt boende för akuta behov och om så ledsagas av en officer, säger Niklas Englund.

Officerstidningen har sökt skolchefen för en kommentar, men han har avböjt en intervju. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: