Senast publicerat
Senast publicerat:

Öppet brev till generalerna Bydén och Cherinet från kadetter

Nyligen fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. I ett öppet brev skriver kadetter från de flesta av Försvarsmakten skolor om det omfattande missnöje som uppstått över detta beslut.

Kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har inte undgått oss officersaspiranter att det nyligen fattades ett beslut om att höja bruttolöneavdraget för de aspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. 

Den 16 mars beslutade Sveriges regering att dagersättningen för officersaspiranter höjs från 140 kronor om dagen till 175 kronor, och ändringen trädde i kraft den 2 maj. Det är dessa ingångsvärden som årets nyinryckta aspiranter accepterade när de bekräftade sin plats på skolan. 175 kr i dagersättning och ett löneavdrag om 6 000 kr. Detta bekräftades så sent som den 20 maj av lönehandläggare på Försvarsmaktens HR-Centrum. 

En vecka efter det att skolornas startat beslutas att löneavdraget ska höjas till 7 500 kr och att detta träder i kraft 1 september. Detta får officersaspiranterna reda på genom sociala medier. Samverkan med berörda fackförbund uteblev, enligt Officersförbundet. Någon intern eller direkt kommunikation om beslutet gjordes inte heller till oss berörda.

Detta har lett till ett omfattande missnöje hos oss officersaspiranter. Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal. Vi vill därför uppmana generalmajor Michael Cherinet att ompröva detta beslut då vi anser att det är grundat på bristfällig argumentation och ett icke acceptabelt tillvägagångssätt.

Den 15 september klargör general Cherinet via Emilia: ”Jag förstår att detta lett till att några kan ha intecknat den höjda kadettersättningen som en löneökning”. 

Det är inget tvivel om att både inneliggande och nyinrycka aspirantkullar tolkat regeringens beslut precis så, som en ökning av vårt arvode. Att få studera med lön är absolut en stor förmån, men bara därför är det inte acceptabelt att utan förvarning höja löneavdraget för särskilda förmåner och därmed eliminera riksdagens höjning.

I den dagorder som utfärdats av överbefälhavare Micael Bydén den 18 augusti 2022, påpekar generalen att Försvarsmakten måste stärka sitt erbjudande på den öppna arbetsmarknaden för att kunna hävda sitt erbjudande som en konkurrenskraftig arbetsgivare. 

Liknande läsning:

Det poängteras att Försvarsmaktens erbjudande ska stå i relation till de uppoffringar och krav som ställs på den enskilde och närstående. Automatiskt dyker följande fråga upp för berörda officersaspiranter: Hur kan detta beslut, som leder till en minskad ersättning, överensstämma med general Bydéns tidigare målsättning? 

Flertalet officersaspiranter har påpekat att det här beslutet är orimligt, oansvarigt och obegripligt på sina skolor gentemot respektive skolledning.  När soldater inom Försvarsmakten väljer att studera till officerare gör de givetvis en analys av förmåner, krav och villkor.

Ett av villkoren var att få sin GSS-lön med ett bruttolöneavdrag på 6 000 kronor, vilket nu har höjts till 7 500 kronor. Alltså 1 500 kronor mindre i månatlig ersättning. Totalt över hela studietiden är detta 27 000 kr före skatt för en person som behöver lämna sin familj och sitt boende för att flytta till en helt annan del av landet. Det är inte bara en försämring varje månad, den pensionsgrundande inkomsten påverkas också.

» Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande. «

För att återkoppla till ÖB:s tidigare dagorder och de ökade anslagen Försvarsmakten givits för att kunna prioritera sin personal, måste det inkonsekventa handlandet i detta ställningstagande belysas.

Vi officersaspiranter har sökt utbildning utifrån den information Försvarsmakten givit och lockat oss med. Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande.  

Visserligen skulle det kunna hävdas att den ersättning kadetterna får nu är betydligt högre än vad civila som studerar på andra högskolor och universitet erhåller. Det argumentet faller däremot platt då specialistofficersutbildningen i Försvarsmakten inte är en civil utbildning, utan en intern vidareutbildning. 

Kadetten får inte några högskolepoäng och utbildningen sker ofta med högre ställda krav än på civila högskolor, då kadetten inte är arbetstidsreglerad och ibland förväntas arbeta på obekväma arbetstider. 

Beslutet i sig motiveras med att kadetter, när de återvänder till sina respektive förband, kan få en lägre lön än vad de erhåller i ersättning under utbildningen. I ett sådant scenario borde prioriteringen ligga i att förändra den rådande kulturen av att inte värdesätta kompetensen och prestationerna kopplat till individen. 

Lönen i Försvarsmakten ska vara kopplad till de kvalifikationer varje individ anses ha, och en person som har så pass bra förmåner som kadett för att få en lönesänkning ute på förbanden torde inte få det från första början. Det upplevs som en paradox bland många kadetter att spetskompetens inte verkar premieras. Kadetten kommer dessutom i slutändan, oavsett om dennes lön sänks på förbanden eller inte, få en lägre lön här och nu då detta nya bruttolöneavdrag faktiskt har implementerats. 

Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. De flesta av landets skolor för specialistofficerare har sedan tidigare stora svårigheter att fylla sina utbildningsplatser. Med 10 000 värnpliktiga 2030, ett Natomedlemskap för dörren och med en ökad försvarsbudget behövs många nya officerare.

» Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. «

Under vår utbildning får vi lära oss att Försvarsmaktens värdegrund vilar på öppenhet, resultat och ansvar. Att några veckor in i utbildningen ändra ersättningen för studierna taktar inte mot det.

Därför ber vi ÖB att revidera det här beslutet då man gång på gång trycker på att Försvarsmakten ska vara en attraktiv arbetsgivare som ser personalen som sin viktigaste resurs.

Det är dags att leva upp till de orden nu.

Kadetter på:

Sjöstridsskolan, ROU & SOU/2023 
Ledningsstridsskolan, SOU & ROU
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum/Tolkskolan, SOU & ROU
Logistikskolan, SOU 
Artilleristridsskolan, ROU
Markstridsskolan, SOU & ROU
Luftvärnets stridsskola, SOU
Militärhögskolan Halmstad, SOU & ROU 23/24

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: