FAKTA
Bristen på flygstridsledare
Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad.
Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.
I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:
– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han.
Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor.
Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter.
I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.
– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.
Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.
– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten.
Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.
– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist.
