Senast publicerat
Senast publicerat:

Efter 10 års väntan: kasernen i Boden har fått markiser

”I byggnad 001 gassar solen in genom de för kasernerna karaktäristiska stora fönstren i söderläge. De tjocka stenväggarna gör att värmen stannar kvar inne och skapar det man på plutonen kallar för ”termosfunktion”. I dag visar termometern strax över 27 grader inomhus”.

Redaktionen
Faksimil från Officerstidningen nr 7, 2020

FAKTA

Markiserna på Bodens artilleriregemente

Då: Ofta över 26 grader inne på kontoret och svårt att fokusera och arbeta. I sju år har inomhusmiljön i kasernerna på Bodens artilleriregemente, A 8, varit ett arbetsmiljöproblem för personalen. Men planerna att montera markiser för att stänga värmen ute har fastnat i en utdragen byråkratisk prioriteringsprocess mellan förbandet, Högkvarteret och Fortifikationsverket. 

Nu: Nästan tio år senare har fönstren på kasernerna på Bodens artilleri­regemente fått sina markiser. Förhoppningsvis kommer åtgärden att leda till att inomhustemperaturerna håller sig inom Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

2020 rapporterade Officerstidningen om arbetsmiljöproblemen i kasernerna på Bodens regemente, A 8, i Boden. I över sju år hade personalen då väntat på markiser. Detta trots att ärendet om arbetsmiljön i kasernerna funnits med som en punkt i regementschefens handlingsplan sedan 2013. En plan som, trots att den kvartalsvis följts upp av arbetsmiljökommittén,  inte hade åtgärdats då beslutet legat på andra aktörer. A 8 har löpande lyft frågan, men utan resultat. I artikeln i Officerstidningen berättade personalen om hur de på alla möjliga sätt försökt att få ner temperaturen inomhus. Men varken bordsfläktar, korsdrag eller forcerad ventilation nattetid hjälpte något nämnvärt. Och personalen kände sig maktlösa. 

– Man tappar tilliten till arbetsmiljösystemet, sa kompanifanjunkare Timothy Henriksen, skyddsombud på Pjäskompaniet, då. 

Utredningar hade kommit fram till att ventilationen i lokalerna borde kompletteras med markiser. En inte helt enkel åtgärd, visade det sig. Kasernetablissemanget, uppfört år 1910, ingår i riksintresse för kulturmiljövården och har ett lagskydd genom miljöbalken. För att göra rätt hade A 8 därför fått ta in en konsult med expertis inom solavskärmning, som sedan lämnade en offert på lämplig markis med hänsyn till krav på kasernernas utseende. Men beslutet om att montera markiser fortsatte att dröja. Ända tills i år. 

– Det tog sin lilla tid. Men till slut gick det, säger Mari Barsk, arbetsmiljösamordnare på A 8. 

» Arbetet med att åtgärda detta har dragit ut på tiden. «

I mars 2023, nästan tio år efter det att arbetsmiljöproblemet uppmärksammats, hände det något. Då började arbetet med att montera screenmarkiser på tre byggnader. En månad senare satt de på plats. 

– Vi har ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete här på A 8,  det visar inte minst det här ärendet. Vi har löpande följt upp och drivit frågan även om det tagit tid, säger Mari Barsk.

Timothy Henriksen liknar arbetet med att åtgärda värmeproblemet med en ketchupeffekt. Först hände ingenting. Sedan hände ingenting. Och sedan gick det fort.

– Det var faktiskt på gång sommaren 2020 efter det att Officerstidningen varit här förra gången, men då blev det inte av. Sedan fick vi plötsligt veta att fönstren skulle bytas ut. 

En formell utvärdering av vilken effekt som markiserna har fått kommer att göras av arbetsmiljökommittén i januari 2024. 

– Men redan nu kan vi konstatera att det snabbt märktes en skillnad i rummen. Det har helt klart blivit svalare, säger Timothy Henriksen. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: