Senast publicerat
Senast publicerat:

Simulerad robotattack mot Helikopterflottiljen

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck
Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Helikopterflottiljen, Linköping. Scenario: En robotattack har utförts mot Helikopterflottiljen och på platsen finns ett hundratal skadade och döda.

Momentet vid Malmens flygplats utspelar sig under övningen Aurora 23. Flottiljen har utsatts för en simulerad attack och räddningsarbetet sker i samverkan med civila myndigheter.

– Vi behöver kunna möta en sådan hotbild. För att kunna lösa det, då gör vi det tillsammans med andra. Det är en viktig del i totalförsvaret, sa Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen i en intervju med SVT Nyheter Öst inför övningen.

I scenariot som övades har attacken har orsakat stor skadegörelse och det finns stor risk för ett andra anfall särskilt riktat mot sjukvårdarna som arbetar för att rädda liv och frakta bort skadade från området.

Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare, och de arbetar mot klockan där de gör en första bedömning av de skadade, utför direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.

Redan på plats gör hemvärnets sjukvårdare en triagering, prioriteringar efter behovet av sjukvård bland patienterna, för att så många soldater som möjligt ska räddas.

Snart kommer även sjukvårdare från Helikopterflottiljen och regionen och allt eftersom anländer de civila myndigheterna. Personal från räddningstjänsten skär loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock, polisen dirigerar trafiken så att Försvarsmaktens transporter som snart är på plats kan frakta bort de skadade till uppsamlingsplatsen en bit ifrån området.

Liknande läsning:

 

» Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. «

Det går fort och övningen flyter på bra. Nästan för bra, menar läkaren Fredrik Bäckström, som konstaterar att de skadade har fraktats bort innan ens Försvarsmakten hunnit fram.

Inne i sjukvårdstälten är det 25 grader varmt. Här jobbar Försvarsmaktens sjukvårdare och läkare för högtryck för att fortsätta rädda liv. Också här genomförs triagering där de skadade som kan sitta och de som ligger på bårar förses med triageringskort innan de fraktas vidare till nästa instans: Regionens sjukhus.

Efter övningen kunde övningsledaren fanjunkare Mattias Magnusson, Luftstridsskolan, konstatera att det gick bra, även om det finns vissa utmaningar att hantera, och att liknande övningar behöver genomföras också i framtiden. 

– Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. Så det finns utmaningar kvar att hantera, säger Mattias Magnusson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: