Senast publicerat
Senast publicerat:

Simulerad robotattack mot Helikopterflottiljen

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck
Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Helikopterflottiljen, Linköping. Scenario: En robotattack har utförts mot Helikopterflottiljen och på platsen finns ett hundratal skadade och döda.

Momentet vid Malmens flygplats utspelar sig under övningen Aurora 23. Flottiljen har utsatts för en simulerad attack och räddningsarbetet sker i samverkan med civila myndigheter.

– Vi behöver kunna möta en sådan hotbild. För att kunna lösa det, då gör vi det tillsammans med andra. Det är en viktig del i totalförsvaret, sa Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen i en intervju med SVT Nyheter Öst inför övningen.

I scenariot som övades har attacken har orsakat stor skadegörelse och det finns stor risk för ett andra anfall särskilt riktat mot sjukvårdarna som arbetar för att rädda liv och frakta bort skadade från området.

Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare, och de arbetar mot klockan där de gör en första bedömning av de skadade, utför direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.

Redan på plats gör hemvärnets sjukvårdare en triagering, prioriteringar efter behovet av sjukvård bland patienterna, för att så många soldater som möjligt ska räddas.

Snart kommer även sjukvårdare från Helikopterflottiljen och regionen och allt eftersom anländer de civila myndigheterna. Personal från räddningstjänsten skär loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock, polisen dirigerar trafiken så att Försvarsmaktens transporter som snart är på plats kan frakta bort de skadade till uppsamlingsplatsen en bit ifrån området.

Liknande läsning:

 

» Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. «

Det går fort och övningen flyter på bra. Nästan för bra, menar läkaren Fredrik Bäckström, som konstaterar att de skadade har fraktats bort innan ens Försvarsmakten hunnit fram.

Inne i sjukvårdstälten är det 25 grader varmt. Här jobbar Försvarsmaktens sjukvårdare och läkare för högtryck för att fortsätta rädda liv. Också här genomförs triagering där de skadade som kan sitta och de som ligger på bårar förses med triageringskort innan de fraktas vidare till nästa instans: Regionens sjukhus.

Efter övningen kunde övningsledaren fanjunkare Mattias Magnusson, Luftstridsskolan, konstatera att det gick bra, även om det finns vissa utmaningar att hantera, och att liknande övningar behöver genomföras också i framtiden. 

– Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. Så det finns utmaningar kvar att hantera, säger Mattias Magnusson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: