Senast publicerat
Senast publicerat:

”Bygger vi nya pappersförband?”

Andreas Braw, kompanichef i Försvarsmakten
Johan Alp
Andreaw Braw kan vinna pris för sin krönika "Vi borde avsätta fler chefer"
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Vi lever i vår egen historia. Varje dag ser vi spår av handlingar, beslut, ofärdiga projekt och föråldrade idéer från andra tider. Tiderna förändras, men vårt förflutna jagar oss fortfarande genom Prio, Vidar och Lift. Vi försöker glömma, gå vidare och ignorera vår historia och ändå nafsar den oss i hälarna.

Ta bara detta med insatsförsvaret. Införandet av detta gäckar oss fortfarande och helt ärligt så är jag osäker om vi formellt har övergivit insatsförsvarstanken. Nå, i sin historiska kontext var idén riktig och viktig, även om vi som vanligt gick för långt. Och jag tycker att de stora dragen i idén fortfarande är helt giltiga. Att vi ska ha en hög tillgänglighet på krigsförbanden, att vi ska öva och organisera oss så som vi tänker kriga. Problemet är att vi aldrig gjorde det – för historien kom ifatt oss, igen.

Insatsförsvaret skulle leda till avskaffandet av de förhatliga ”pappersförbanden” där medelålders värnpliktiga, trasiga knän och föråldrad materiel stoppades undan men ändå kunde glädja oss med fin statistik. 2014 skulle Insatsorganisation 14 vara införd. Men förbanden var fortfarande fyllda med värnpliktiga som inte hade repetitionsövningar på flera år. Innan vi hann införa yrkesförsvaret fullt ut så skrotade vi det. Och nu står vi där igen. Ska vi börja producera pappersförband igen?

Jag menar att risken är överhängande. Vi har nämligen aldrig kraft att bygga hela krigsförband. Vi fokuserar därför helt på grundutbildningen. Vi anställer fortfarande GSS/T, som är en underskattad och underutnyttjad personalkategori – men många förband saknar helt förmåga att öva dessa soldater, vilket leder till att många inte tjänstgör på flera år. Detsamma gäller många reservofficerare. Många av dem blir aldrig ens inkallade för tjänstgöring efter examen, men statistiken ser säkert fin ut medan förmågan förfaller.

Många krigsplacerade i alla personalkategorier saknar också utbildning på den materiel som man ska använda i sin krigsbefattning – materielen har bytts ut, modifierats eller införskaffats senare. Och med en värnplikt som i stort sett bedrivs på samma tidsuttag som under Kalla kriget så kan man undra om vi är beredda på dagens komplexa stridsfält – eller vilka förluster vi är beredda på som följd av detta. 

Ja, vårt förflutna gnager oavbrutet på våra hälar. Kanske håller vi åter på att skapa föråldrade pappersförband. Det finns bara en lösning på det. Kalla in personalen, utbilda och öva! GSS/T och reservofficerare måste bli en del av förbandet, ges kompletterande utbildning och repetition. Då tillför de en enorm styrka till förbandet. De kan upprätthålla beredskap, understödja i grund- och repetitionsutbildning och förstärka nyckelfunktioner i intensiva perioder. I annat fall är de bara namn på ett Excel-blad. Precis som de gamla pappersförbanden.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: