Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkesutveckling«

Hej Johan Hansson, förbunds­direktör Officersförbundet. För två månader sedan höll förbundet i en konferens för alla ordförande i våra officersföreningar för att informera och diskutera aktuella frågor. Du pratade då om att Officersförbundet är lika mycket fackförbund som yrkesförbund. Vad menar du med det?

Cecilia Gustafsson
Johan Hansson
Artikel från Officersförbundet.

– Grunden är förstås vårt fackliga engagemang och att fortsätta jobba för goda anställnings- och arbetsvillkor – inte minst lön. Officersförbundet organiserar hela bredden av professionella och heltidsanställda militärer från gruppchefer, soldater och sjömän till yrkesofficerare, både specialistofficerare och officerare. Dessa tre kategorier utgör den militära professionen och det måste finnas en adekvat yrkes-och karriärsutveckling.  Där kommer vi som yrkesförbund in – vi värnar och lyfter vikten av de olika militära yrkesrollerna. Kurser och utbildningar för all militär personal bör vara delar i en helhet som hänger samman. Det ska uppfattas som en helhet där relevanta kravprofiler på de militära befattningarna återspeglar den specifika yrkeskompetensen.  Vi kan som yrkesförbund sätta ökat fokus på dessa spörsmål i syfte att tydliggöra våra tre viktiga medlemskategorier och deras roller på ett än mer tydligt sätt.   

Vad ser du som några av största utmaningarna när det gäller yrkesutveckling?

– Alla tre kategorierna som utgör den militära professionen har sina utmaningar. En utmaning kan vara att gränsytorna mellan specialistofficerens och officerens kompetens inte är tillräckligt tydlig och där respektive kategori inte kommer till sin fulla rätt i bemanningen. En annan utmaning berör specialistofficerares karriärsutveckling, det finns en viss otydlighet och den djupa yrkeskompetensen som de besitter värdesätts inte i lön i motsvarande djup. Risken är att specialistofficerskarriären inte upplevs tillräckligt attraktiv. Gruppchefer, soldater och sjömän är en avgörande kategori för Försvarsmaktens operativa förmåga, inte minst i ett tillgänglighetsperspektiv där man snabbt kan engageras i nationella insatser och i våra förband med högre beredskap. GSS/K bör kunna ges större fokus och också deras yrkesutveckling bör tydliggöras med en attraktivare karriärgång och betydligt bättre löner.

Hur kan Officersförbundet komma att arbeta med frågorna?

– Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkes-och karriärsutveckling. Vi kan bli bättre på att bjuda in till och stimulera debatt och att synliggöra dessa frågor. Vi har vår kommunikation med webbplats, sociala medier, nyhetsbrev och inte minst Officerstidningen, men det finns också utrymme för att exempelvis bjuda in till work shops, föreläsningar eller seminarier. Alla våra medlemmar tillhör en lokal officersförening knuten till ett förband, men de har också möjlighet att bilda och engagera sig i nationella föreningar och nätverk oavsett vilken lokal officersförening de tillhör. 

Liknande läsning:

Den 31 augusti sade Officersförbundet tillsammans med övriga arbetstagarorganisationer i Försvarsmakten upp avtalet om särskilda befattningshavare för omförhandling. Parterna har inte kunnat komma överens om hur mycket lönetilläggen för cheferna ska höjas från 1 januari 2023.

Cecilia Gustafsson
Joel Thungren / Försvarsmakten
20210502_joethu01_Sydfront (171)

– Officersförbundet hoppas att det här kan synliggöra att löner och lönetillägg för chefer i Försvarsmakten inte kan ses som skäliga då deras löner har tappat för mycket gentemot övriga arbetstagare under en längre tid, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.
Avtalet har en uppsägningstid på sex månader, vilket betyder att Officersförbundet och Försvarsmakten har sex månader på sig att förhandla fram ett nytt avtal. Om parterna inte kan komma överens innan dess kommer arbetstidsavtalet att börja gälla den 1 mars 2024 för de som tidigare har omfattats av avtal för särskilda befattningshavare.

 

– Medarbetare som har arbetstidsavtalet som grund har flera tillägg som kompensation för all den tid som de arbetar. Chefer som har avtal för särskilda befattningshavare som grund har inte de tilläggen. För medarbetare finns en tydlig arbetstidsreglering, medan chefer har förtroendearbetstid som bygger på att de ska arbetstidsreglerna sig själva. En förbandschef kan arbeta hur mycket om helst och lönen påverkas inte. Officersförbundet menar därför att även chefernas löner behöver höjas avsevärt. Man ska inte förlora ekonomiskt på att vara chef, säger Lars Fresker.

Ur arkivet: