Senast publicerat
Senast publicerat:

Officerstidningen kan vinna två journalistpriser

Officerstidningen är nominerad till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Det är i klasserna ”Bästa berättande text” respektive ”Bästa kommenterande text” som reportern Anna-Maria Stawreberg och krönikören Andreas Braw kan vinna pris.

Josefine Owetz

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen är nominerade i två kategorier.

Reportaget ”Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen” av reportern Anna-Maria Stawreberg har blivit nominerat till pris i klassen ”Bästa berättande text”.

Det handlar om stridspiloten Johan Lindqvist som drabbades av en djup depression. Reportaget om Johan var första delen i en fördjupning om psykisk ohälsa i Försvarsmakten som Officerstidningen publicerade i nr 7 2021.

– Att bli nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa berättande text” är så klart extremt hedrande. Att jag från början valde om att bli journalist handlar om att jag vill påverka, berätta om samhället och människor. Men ett reportage är ofta ett samarbete mellan flera människor. I det här fallet är det ju först och främst huvudpersonen, Johan Lindqvist, som hade styrkan att berätta sin historia som ska tackas, säger Anna-Maria Stawreberg.

Övriga nominerade i kategorin är:

  • Emma Eneström, ”Livet som Polis-Lena”, Polistidningen nr 4 2021.
  • Ellinor Torp, ”Hon vill skydda de oskyddade”, Dagens Arbetsmiljö nr 1 2021. 

Officerstidningens krönikör Andreas Braw är nominerad i kategorin ”Bästa berättande text” för sin krönika ”Vi borde avsätta fler chefer” i Officerstidningen nr 6 2021.

Övriga nominerade till bästa berättande text är:  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Fackförbundspressens priser delas ut den 5 maj.

Liknande läsning:

Förra året vann Officerstidningens art director Christian Gård Fackförbundspressens pris för bästa redigering.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: