Senast publicerat

Senast publicerat:

Ställföreträdande skolchefen: »Kadetternas boende är högsta prioritet«

Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, håller inte med om att skolledningen ignorerar kadetternas problem med boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg. ”Kadetternas boende är högsta prioritet – men för att vi ska kunna vidta nödvändiga åtgärder måste anmälan gå den formella vägen”, säger han.

Anna-Maria Stawreberg

Margareta Bloom Sandebäck

2022-03-23

På Twitter och andra sociala medier har frågan om kadetternas rum på det tillfälliga boendet Tillfälligheten debatterats flitigt under de senaste veckorna. Men överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande skolchef för Militärhögskolan Karlberg, menar ändå att situationen, med tanke på omständigheterna, på det stora hela är under kontroll. Han sammanfattar läget som ”växtvärk” och säger att det i grund och botten handlar om en positiv utmaning: Intresset för att att bli officer har ökat markant och i år har man antagit 273 kadetter, i stället för de 250 skolan från början räknat med.

– Försvarsmakten är inne i en tillväxtperiod som vi inte sett sedan 1950-talet. För inte så länge sedan stod vi med tomma rum här på Militärhögskolan Karlberg. Nu är det överfullt och vi har ändå lyckats lösa kadetternas boende på ett förhållandevis bra sätt, säger han.

Att hitta boende åt samtliga kadetter har varit en stor utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln på Karlberg är under renovering sedan tre år tillbaka. En renovering som kommer att pågå i ytterligare två år. För att lösa boendesituationen har man, förutom de 154 rummen på boendet Dianeberg som invigdes 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar.

– Vi har 108 kadetter boende i paviljongerna på Tillfälligheten och vi har även kadetter boende på ett lägenhetshotell i Bromma, säger Johan Martinsson.

Många av kadetterna vi pratat med menar att boendemiljön på Tillfälligheten är bristfällig. Är detta något ni är medvetna om?

– Jag tror att det är individuellt – alla anser inte att det är bristfälligt. Om vi får reda på att det är problem i något av rummen, då är vi direkt där och undersöker. Men för att vi ska få veta att det är problem måste det anmälas den formella vägen. Ett inlägg på Twitter löser inget.

Vet kadetterna hur anmälan ska göras?

– Ja. Den informationen får kadetterna redan när de flyttar in. Vi har på förekommen anledning förtydligat hur den ska gå till och vi har även förändrat den blankett som anmälan görs på, för att det inte ska kunna missuppfattas hur man gör.

Vad händer när en formell anmälan görs?

– Då låter vi direkt någon från vår personal göra en första kontroll av rummet, för att se om det är något som går att åtgärda omedelbart. Om det kräver större åtgärder gör vi en felanmälan till våra förvaltare som utför en ytterligare undersökning. Vår målsättning är att problemet ska vara åtgärdat inom tre dagar.

Liknande läsning:

Svarta, mögelliknande angrepp förekommer lite här och var, både inomhus och utomhus, i Tillfälligheten.

Klagomålen som kommit in den formella vägen är flera. Hittills har fyra rum utretts, en utredning som pågått i ungefär tre månader och som avslutades i januari. Enligt Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman fick man till exempel i ett tidigt skede in anmälningar om att elen krånglar i boendet.

– Detta resulterade i att vi tog in en oberoende besiktningsman som säkerställde att elen är korrekt utförd. Den enda avvikelsen var att proppskåpet var monterat i taket.

Ett annat allvarligt problem är anmälningarna om svart, mögelliknande tillväxt på rummens väggar.

– Vi har fått anmälningar om detta, och har låtit Ramboll utreda det. Det visade sig att det inte är någon fara med luftkvaliteten, men att det är en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen, säger Jan Zetterman.

Vad beror det på?

– Ventilationen måste vara i gång för att luftgenomströmningen ska fungera ultimat. Problemet är att ventilationen inte fungerar tillfredsställande i och med att hyresgästen manuellt kan påverka den, säger han.

En annan bidragande faktor, menar Jan Zetterman, är att badrumsdörren måste stå på glänt eftersom frånluften sitter i badrummet.

– Om man stänger badrumsdörren fungerar inte ventilationen ultimat. Den ska stå på glänt, säger han.

En tredje orsak till den mikrobiella bakterieansamlingen och till de fuktskador som har upptäckts är, enligt Jan Zetterman och överstelöjtnant Johan Martinsson, att kadetterna inte torkar upp ordentligt när de duschat samt att de hänger fuktiga och nedsmutsade kläder och handdukar i rummen.

– Här finns det naturligtvis en utmaning i och med att vi är militärer, vi är utomhus, vi blir fuktiga och vi blir leriga, säger Johan Martinsson.

Är boendet ändamålsenligt för fysiskt aktiva hyresgäster?

– Man ska vara klar över att detta är ett tillfälligt boende. Och det finns duschar att nyttja i den idrottsanläggning som hör till Karlberg. Men visst, boendet ska självklart klara av att man duschar dagligen, säger Johan Martinsson.

För att undvika att smutsiga och fuktiga kläder hänger på tork i rummen finns särskilda torkrum och förvaringsutrymmen. Men enligt uppgift används dessa rum endast i undantagsfall för detta ändamål. Istället har torkrummen blivit umgängesutrymmen.

– En del av kadetterna på Tillfälligheten säger att de saknar allrum, men vi har erbjudit dem tillgång till lektionssalar och mässen kvällstid, säger Johan Martinsson.

det är en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen.

Jan Zetterman, Fortifikationsverkets regionchef

Än så länge har fyra rum i Tillfälligheten utretts av Ramboll Sweden AB och utredningen har visat att det finns vissa brister som måste åtgärdas. För närvarande står två rum tomma i väntan på åtgärd.

– Vi har rapporterat tillbaka till tillverkaren för att åtgärda vissa av problemen. Tekniskt sett fungerar ventilationen som den ska. Men vi behöver se över funktionen så att den fungerar på ett bättre sätt. Vi behöver också åtgärda golv som har blivit fuktskadade, säger Jan Zetterman.

Johan Martinsson och Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman är överens om att det ultimata naturligtvis är ett permanent boende för kadetterna.

– Tillfälligheten ska ses som just ett tillfälligt boende. Men det är tillräckligt bra. Och det finns vissa fördelar med att bo i Tillfälligheten som boende på andra ställen inte har, säger Johan Martinsson.

Vilka är dessa fördelar?

– I Tillfälligheten har kadetten ett eget litet pentry samt ett eget badrum med dusch på rummet.

Att bo på hotell är ingen långsiktig lösning, konstaterar Johan Martinsson. För att lösa boendeproblemen kommer kadetter som kommer i augusti att dela rum på Dianeberg.

– Vår målsättning är att inte ha någon kadett boende på hotell efter sommaren, och så blir det om volymen antagna till stannar vid 250. Tar vi emot fler än så kan vi inte garantera boende för alla här på Militärhögskolan Karlberg, säger Johan Martinsson.

FAKTA

Boendet på MHS Karlberg i höst och fram till det att renoveringen är färdig:

Dianeberg: 292 bäddar (141 rum är dubbelrum)
Tillfälligheten: 108 rum
Chefsflygeln: 75 rum
Rukebo: 58 rum
Inga kadetter på hotell.

Källa: Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz

2026-07-10

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson.

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen?

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ämnen i artikeln: Fortifikationsverket