Senast publicerat
Senast publicerat:

Förutsättningar att leva upp till försvarsbeslutet saknades

Otydlig styrning, bristande lägesinsikt och underfinansiering har bidragit till att uppbygganden av arméförbanden inte varit ändamålsenlig. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskning av försvarsbeslutet 2015. Försvarsmakten anser att kritiken stämmer till del, men tycker att rapporten är något onyanserad.

Linda Sundgren
Joel Thungren / Försvarsmakten
Både Försvarsmakten och regeringen brast i sitt agerande kring försvars­beslutet 2015, enligt Riksrevisionens granskning.

Enligt Riksrevisionens rapport, som omfattar försvarsbeslutsperioden 2016 till 2020, har arméstridskrafterna inte utvecklats som de borde i alla delar. Det har lett till att arméns möjligheter att lösa sina uppgifter i krig begränsats och att det finns oklarheter kring hur förbanden ska utformas med personal och materiel vid ett möte med en kvalificerad motståndare. Brigadgeneral Rikard Askstedt är Försvarsmaktens planeringschef på Ledningsstaben i Högkvarteret. Han säger att Försvarsmakten delvis instämmer i kritiken, men att rapporten i vissa stycken inte ger en rättvisande bild.   

Rikard Askstedt
Rikard Askstedt

– Riksrevisionen har intervjuat oerhört många medarbetare i Försvarsmakten under arbetet med rapporten, och på varje nivå i organisationen finns en uppfattning om aktuellt läge och bakgrunden till detta. Sedan är det Riksrevisionens uppgift att göra en korrekt sammanfattning av allt material de samlat in. Där tycker vi inte att de tagit tillräcklig hänsyn till de synpunkter Ledningsstaben framfört. Hade de gjort det hade rapporten blivit mer nyanserad, säger Rikard Askstedt. 

En av kärnfrågorna i rapporten är den om arméförbandens organisering. Medan regeringen ville ha brigad som krigsförband byggde Försvarsmakten upp bataljoner och kompanier. 

 – Vi följde den politiska beställningen om vilken krigsorganisation som skulle produceras och i denna beställdes i försvarsbeslutet 2015 bataljoner, inte brigader. Att Försvarsmakten skulle kunna organisera arméstridskrafterna i brigader framgår också av beslutet, men av kravet på krigsorganisationen och dess ingående förband var den politiska beställningen bataljoner. Detta faktum är något som skiljer försvarsbeslutet 2015 från det som fattades 2020. Nu föreligger ingen som helst tvekan om att det är brigader som skall utvecklas, säger Rikard Askstedt. 

Resonemanget får stöd i Riksrevisionens rapport där det framhålls att regeringen varit otydlig i styrningen av Försvarsmakten. Men enligt Riksrevisionen borde Försvarsmakten ändå agerat annorlunda.

– Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. I regleringsbrevet var regeringen också tydlig med att man ville att brigaderna skulle byggas upp parallellt och att de arméförband som var mest eftersatta var de som skulle få mest resurser, säger Marcus Pettersson, riksrevisionsdirektör på Riksrevisionen.

Men Försvarsmakten valde en sekventiell utveckling av brigaderna. Enligt Rikard Askstedt främst på grund av behovet av att ha en användbar brigad, med hänvisning till omvärldsläget. 

Liknande läsning:

– Försvarsmakten förordade fortsatt utveckling av en stark brigad istället för en parallell utveckling som riskerade att sprida bristerna på två brigader med en sammanlagd lägre operativ förmåga som resultat, säger Rikard Askstedt

» Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. «

Samtidigt konstaterar Riksrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten saknade förmåga att leva upp till det försvarsbeslut som fattades 2015. Att efter år av underfinansiering, strategisk paus och internationella insatser, ställa om till ett välfungerande invasionsförsvar i två starka brigader, var inte realistiskt. Dessutom var även försvarsbeslutet 2015 underfinansierat. 

– Nej, de förutsättningarna fanns inte. Men vi menar att Försvarsmakten inför försvarsbeslutet 2015, och när beslutet väl kom, tydligt borde beskrivit för regeringen den obalans som fanns mellan mål och medel och detaljerat talat om vilka konsekvenser det skulle få. Försvarsmakten borde heller inte gjort egna tolkningar av försvarsbeslutet utan istället vänt sig till regeringen och bett dem förtydliga beställningen, säger Marcus Pettersson på Riksrevisionen. 

Marcus Pettersson, 2021
Marcus Pettersson

Enligt Rikard Askstedt var Försvarsmakten tydlig gentemot regeringen om läget i Försvarsmakten och armén under försvarsbeslutet. Men informationen, säger han, fördes inledningsvis fram muntligen i de löpande kontakterna mellan Högkvarteret och försvarsdepartementet snarare än i formella underlag. 

– Från och med budgetunderlaget för 2019 har vi varit väldigt tydliga med vad som krävs för att vi ska kunna leverera. Och vi kommer fortsatt att vara tydliga om vi konstaterar att uppgifter och resurser inte är i balans, säger Rikard Askstedt.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) låter via sin pressekreterare meddela att regeringen kommer att ge sin syn på Riksrevisionens rapport innan  årsskiftet. Men i en kommentar till TT säger han att:

– Det tar tid att vända utvecklingen från en insatsorganisation som är svårt nedskalad när det gäller förmågebredd och numerär till ett nationellt inriktat försvar.

FAKTA

Riksrevisionens rekommendationer till Försvarsmakten 
• Fortsätta vidareutveckla arbetet med att säkerställa arméns förmåga att mobilisera inom angiven tid, bland annat avseende krigsplacering av materiel. 
• Säkerställa att arméchefen har tillräcklig rådighet över arméns verksamhet för att kunna planera och genomföra verksamheten på ett effektivt sätt. 
• Ta fram tydliga konsekvensbeskrivningar av regeringens styrning. 
• Ta fram behovsanalyser tidigt i processen avseende utvecklings- och förändringsarbeten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: