Senast publicerat
Senast publicerat:

Beslut fattat om slutligt införande av trebefälssystemet

ÖB har fattat beslut om slutlig implementering av trebefälssystemet. 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Överbefälhavare Micael Bydén har fattat beslut om tidpunkt för när trebefälssystemet slutligen ska vara implementerat.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker om beslutet:
– Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker, i en artikel på förbundets webbplats

Beslutet som nu fattats innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer senast den första januari 2023.

Liknande läsning:

Försvarsmakten står inför en omfattande tillväxt och därför är det viktigt att trebefälssystemet nu genomförs fullt ut, menar överbefälhavare Micael Bydén:

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om beslutet

Officersförbundet har gett
ÖB och Försvarsmakten rådet att det skulle vara fortsatt frivilligt och när frågan formellt samverkades tidigare i veckan förklarade sig samtliga arbetstagarorganisationer oeniga.

» – Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört «

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personalavdelning, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats. 

Tagesson har varit ansvarig för den arbetsgrupp som tagit fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, menar han.

» När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. «

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, sa Peter Tagesson till Officerstidningen i april.

Inför beslutet genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering. 

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi tyckte därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning förefaller man vara väldigt ivrig med att få det här på plats. Det är lite märklig eftersom man har hållit ett, minst sagt, makligt tempo under de första 13 åren med ett flerbefälssystem, säger Lars Fresker. 

» Vi kommer fortsätta att granska de arbetsrättsliga frågorna «

Officersförbundet har också lyft frågan om det rent arbetsrättsligt genom tvång går att byta personalkategori. Under torsdagen hölls därför ett möte mellan Officersförbundet och Försvarsmakten. Vid mötet diskuterades om det utifrån arbetsrättslig praxis går att ta fram vägledning för bedömning av arbetsledningsrätten. Oavsett vägledning eller inte är det slutligen resultatet av den individuella bedömningen som prövas mot Försvarsmaktens arbetsledningsrätt, förklarar Lars Fresker.

– Det här är väsentligt för arbetsrätten och därför är dagens beslut olyckligt. Om vi släpper den här frågan befinner vi oss på ett sluttande plan där arbetsgivaren ensidigt kan ändra förutsättningarna i en anställning. Vi kommer därför fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Varför lyfter Officersförbundet den arbetsrättsliga biten först nu?

– Officersförbundet har deltagit i den arbetsgrupp som har tagit fram det här förslaget. I arbetsgruppen har vi flera gånger lyft den här frågan men arbetsgivaren har inte sett några problem.

Vad händer nu?

– Nu fortsätter vi vårt arbete med att det ska bli så bra som möjligt för våra medlemmar, bland annat med att säkerställa en ordentlig dialog mellan chef och medarbetare och genom att fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: