Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökad flexibilitet med bättre it-lösningar

Coronapandemin och rekommendationerna att jobba hemifrån har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av en modern arbetsplats, menar Joakim Andersson, lärare vid Artilleriets stridsskola. Möjligheterna till att bedriva distansutbildning och hemarbete måste bli bättre, menar han, och efterlyser en ny it-infrastruktur i myndigheten.

Joakim Andersson. Lärare vid Artilleriets stridsskola
Close up of hands typing on laptop. Night work concept.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det senaste året av pandemi och rekommendationer av hemarbete har tydliggjort en brist i Försvarsmaktens bild av att vara en modern arbetsplats. Försvarsmakten har under året tvingats förändra och planera om verksamhet för att denna skall kunna vara smittsäker, i många fall på skolor har detta handlat om distansutbildning. Det jag har kunnat konstatera efter år 2020 – är hur illa rustad myndigheten är för att kunna möta detta, lika liten är möjligheten till praktiskt hemarbete.

Statskontoret visar i en undersökning (2018/59-5) av sjukfrånvaron i statliga verksamheter att försvarssektorn har den lägsta frånvaron av alla statliga sektorer. Försvarsmakten i synnerhet har den lägsta graden av sjukfrånvaro bland jämförbara myndigheter. I sig en positiv siffra, det kan såklart ha att göra med en god arbetsmiljö och fysisk aktivitet. Men min magkänsla säger något annat: Personalen är otroligt pliktmedveten. Man vill inte sjukanmäla sig och lämpa över mer ansvar på redan ansträngda kollegor. Efter rådande pandemi är frågan om den mentaliteten kommer tillåtas fortsätta ur smittskyddsperspektiv.

Vi önskar kanske att vår vardag alltid skall vara späckad med övningar, skarpskjutningar och träning – så är ändå en stor del av gemene officers arbetsdag kontorstid. Planering av övningar, lektioner och teoripass, personaladministration eller ren stabstjänst. 

Två av de fem viktigaste faktorerna för att svenskar väljer en arbetsplats är flexibel arbetstid och bra balans mellan jobb och fritid (Yougov). För att tillåta hemarbete, både vid sjukdom eller när ens närvaro nödvändigtvis inte krävs på arbetsplatsen, men också distansutbildning och förlägga lektioner och prov helt via nätbaserat lärande-underlag krävs en ny it-infrastruktur:

• Övergång till bärbara arbetsplatsdatorer för samtlig personal.

• Övergång till ett intranät för all information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad och som inte rör rikets säkerhet, åtkomligt via internet.

Vårt intranät är uppbyggd med ett högt säkerhetstänk. Helt avskuret från övriga internet, där telefonen är gemene anställds källa till information utanför Emilia. Utanför skolor är bärbara tjänstedatorer med internetuppkoppling lika sällsynt som stridsväst 18. Gemensamt för Försvarsmaktens reguljära it-hjälpmedel är att du måste välja: intranät eller internet. Sett ur underrättelseperspektiv kan det verka logiskt. Men vi ska då komma ihåg att våra arbetsplatsdatorer inte är avsedda för någon hemlig information, utan endast sekretessklassificerad sådan. Större delen av informationen är dock helt öppen allmän handling utan stämpel.

Det finns i dag goda möjligheter att via VPN skapa intranät åtkomliga via internet, samma TEID-legitimering torde kunna nyttjas likt Bank-ID. I synnerhet när det gäller information som har sekretessklassning jämställt med FM AP:s säkerhetsnivå. Intranät där elever, lärare och instruktörer kan nå underlag och prov via inloggning var och när som helst.

Försvarsmakten måste ta steget vidare i utvecklingen av utbildning och arbetsmetoder. Det kan inte vara ett självändamål att en officer skall sitta på arbetsplatsen för att skriva ett Worddokument, avstå från att förbereda en Powerpoint för nästa veckas utbildning på grund av halsont, likaså kommer det vara ohållbart att nyttja katederundervisning för att återberätta vad som står i en bok eller reglemente och därefter genomföra prov motsvarande i en lektionssal när få skall utbilda fler. 

Slutmålet bör vara en försvarsmakt där du kan stanna hemma med respekt för andra vid sjukdom, men ändå välja att genomföra din teoriutbildning via länk från ditt vardagsrum.  

REPLIK. Svar till sökare av en tillgängligare och flexiblare arbetsplats i Försvarsmakten:

Jag kan inte annat än att ”lyfta på hatten” för den sammanfattande bild av dagens digitala arbetsstöd som du beskriver i din insändare. Jag konstaterar samtidigt att de satsningar som krävs för att realisera det du efterfrågar finns med i den planering ÖB fastställt för Försvarsmaktens kommande utveckling.

Liknande läsning:

Nu handlar det om att följa andemeningen i ÖB:s dagorder och övergå från planering till agerande och genomförande.

För att underlätta distansarbete i pandemin har Försvarsmakten, på kort sikt, ökat förmågan bland annat genom anskaffning av FMAPK och fler VTC-möjligheter. För att lyckas med detta vill jag särskilt lyfta fram det arbete som skett vid TVK Ledsyst.

Försvarsmaktens framtida behov av moderna arbetsplatser fordrar helt andra och genomgripande åtgärder. Det krävs en it-infrastruktur som gör våra medarbetare mobila och samtidigt ökar möjligheterna till samarbete, detta kommer vara avgörande för FM effektivitet och attraktivitet i framtiden. 

Ingen aktör, företag eller myndighet, kan själv utveckla it-system som följer med i den lavinartade utvecklingstakt som sker idag. Den nya tekniken kan därmed bara implementeras tillsammans med samarbetspartners, för Försvarsmaktens del som en kompetent beställare och med tydliga krav på vilken verksamhetsnytta vi efterfrågar. 

Försvarsmakten sjösätter i år de första piloterna för en ”modern arbetsplats” och anträder därmed vägen till det rörliga mål du benämner flexiblare arbetsplats. 

Kommendör Per-Ola Johansson, LEDS CIO
Chef för strategi- och analyssektionen på Ledningsstaben på Högkvarteret. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: