FHS kritiseras för bristande vetenskaplig kompetens

Försvarshögskolan gör fel som låter officerare utan forskarbehörighet fatta beslut i ärenden som kräver vetenskaplig kompetens. Det slår Universitetskanslerämbetet fast i ett yttrande. Hur FHS ska lösa bemanningen av berörda befattningar framöver är ännu inte beslutat.

Professorer vid FHS är kritiska till att Försvarshögskolans ledning inte följer högskolelagens krav om forskarkompetens för beslut som rör vetenskap och forskning.

I februari anmälde en grupp professorer vid Försvarshögskolan sin arbetsgivare till Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Professorerna var kritiska till att Försvarshögskolans ledning inte följde högskolelagens krav om forskarkompetens för beslut som rör vetenskap och forskning. Nu ger UKÄ professorerna rätt och i oktober kom beslutet att Försvarshögskolan måste följa högskolelagen även i detta avseende. Robert Egnell är rektor vid Försvarshögskolan: 

– Det är bra att vi får en avdömning i en fråga som vi brottats med sedan slutet av 1990-talet och definitivt sedan vi inrättades som högskola 2008. Det har varit något av en gråzon, men nu har vi beslut på vad som gäller, säger han.  

» Det har väl inte varit tillräckligt attraktivt att disputera som officer. «

Att Försvarshögskolan inte följt bestämmelserna i högskolelagen förklarar Robert Egnell med FHS behov av såväl vetenskaplig som militär kompetens. Att tillsätta berörda befattningar med disputerade officerare har inte varit möjligt eftersom det inte funnits tillräckligt många med den kompetensen, menar Robert Egnell. Försvarsmakten har de senaste decennierna satsat runt 20 miljoner kronor på att öka antalet forskarutbildade officerare, men intresset har varit svalt. 

– Jag vill inte spekulera i varför vi har för få disputerade officerare, men det har väl inte varit tillräckligt attraktivt att disputera som officer, säger Robert Egnell. 

RobertEgnell-1RE kopiera
Robert Egnell

Genom åren har det även framförts kritik mot att Försvarsmakten och Försvarshögskolan inte varit tillräckligt bra på att fånga upp de officerare som har disputerat och att dessa officerare istället valt en civil karriär. Hur ser du på det?

– Det är förstås lätt att vara efterklok, men här behöver nog både vi och Försvarsmakten vara självkritiska, säger Robert Egnell. 

Nu finns planer på att starta upp ett industridoktorandprogram i Försvarsmakten, något Officerstidningen rapporterade om i förra numret. Hur Försvarshögskolan ska lösa bemanningen efter kritiken från UKÄ är ännu oklart, men den 17 december ska FHS presentera en åtgärdsplan. 

– Innan vi återrapporterar till UKÄ kan jag inte svara på vilka förändringar det här kommer att medföra och vilka befattningar som berörs. Men vi bedriver redan högkvalitativa utbildningar på FHS. De medarbetare vi har i dag gör ett fantastiskt arbete och de kommer att behövas även framöver, säger Robert Egnell. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
    I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

    Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

    – Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

    Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

    » Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

    – Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

    Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

    – Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

    En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post