Senast publicerat
Senast publicerat:

Studie om framtida bekämpningskoncept

Hur ska framtidens bekämpningsfunktion utformas fram till 2035? Det är en av frågorna som studien ”Understödsbehov och framtida bekämpningskoncept” har tittat närmare på. Överstelöjtnant Niklas Edelsvärd, chef för Artilleriet stridsskola, var sekreterare för studien som redovisades för arméchefen hösten 2019.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Större numerär, utökad räckvidd, utvecklade ledningsstödssystem och sensorutveckling var några av förslagen i studien om vad som bör ingå i framtidens bekämpningsfunktion.

Vilka rekommendationer gav ni till arméchefen? Och vilka är de viktigaste slutsatserna som studien gav som nu kommer att genomföras?

– I studierapporten beskrevs det militära problemet kortfattat som att Försvarsmakten bedömdes ha kvantitativa och kvalitativa förmågebrister inom området indirekt eld. Studien förde fram behovet av en avsevärt större numerär av bekämpningsförband, artilleri såväl som granatkastare. Självklart är detta inte okänd information för arméledningen men förhoppningsvis har man haft nytta av att en oberoende utredning som framhåller behovet. I beslutad proposition för 2021–2025 har följaktligen också beslut tagits om ytterligare ett artilleriregemente i Kristinehamn liksom återinförandet av divisionsartilleri syftande till att förstärka brigadernas eldkraft. Sammanfattningsvis mycket glädjande nyheter och det känns bra med att ha bidragit med en pusselbit till den sammanfattande bedömningen av Försvarsmaktens framtida förmågebehov. 

Hur ser de kvalitativa förmågebristerna ut? 

– I studien konstaterar vi att de främst är relaterade till räckvidd med nuvarande artillerisystem och dess ammunitionsportfölj. Det är en tydlig och högt prioriterad internationell trend att öka räckvidden på befintliga system. Initialt, innan 2035, bedömer vi att Sverige bör nå åtminstone 70 kilometer men det i sig är inte tillräckligt. Ur ett markoperativt perspektiv bör vi kunna genomföra markmålsbekämpning på avstånd omkring 100–300 kilometer. Detta för att möjliggöra att våra underrättelseförband har en utökad möjlighet att bekämpa identifierade mål på djupet samt att kunna projicera ett hot mot en potentiell angripare. Inget eldrörsartilleri klarar dessa räckvidder under en överskådlig framtid varför vi förordar kompletterande verkanssystem till befintliga artilleri- och granatkastarförband.  

Liknande läsning:
Niklas Edelsvärd
Överstelöjtnant Niklas Edelsvärd, chef för Artilleriet stridsskola

Förutom ökad numerär av förband och räckvidder – vad ingår också i studiens målbild? 

– Vi tar upp vikten av sensorutveckling. Detta avser såväl tekniska sensorer som andra typer av sensorer. Artilleriet evaluerar exempelvis en multifunktionsradar som möjliggör en luftlägesbild såväl som utökad detektion av artillerigranater. Vi konstaterar behovet av att ha kontroll över emissionen på våra sensorer för att undgå upptäckt, varvid vikten av passiva sensorer, till exempel ljudmätutrustning bedöms öka. För att öka vår förmåga till överlevnad betonas förmågan att ha kontroll över vår egen signaturanpassning, det vill säga vår maskering samt skenåtgärer för att dölja våra förband, säger Niklas Edelsvärd och tillägger:

– Vid sidan om utökad räckvidd är förmågan att kunna koordinera bekämpningsinsatser inom Försvarsmakten och med tredje part högst prioriterad. Ett ledningsstödsystem som möjliggör gemensam bekämpning med andra länder ökar väsentligt Försvarsmaktens förmåga. 

I studien om framtida bekämpningskoncept deltog personal från Artilleriets stridsskola, Markstridsskolan, brigadstaberna, Sjöstridsskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk och Försvarshögskolan.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: