Senast publicerat
Senast publicerat:

Skev lönesättning ger personalflykt

Cecilia Frisén, Kadett SOU 2018-2019.
Johan Lundahl, Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är vi som är Försvarsmaktens framtid, om man får tro vår försvarsmaktsledning. Vi är unga, vi är kvinnor och vi är numera erfarna och kompetenta militärer. Men efter sammanlagt mer än sex års erfarenhet från Försvarsmakten kan vi inte längre hålla tyst. För om inte Försvarsmakten kommer tillrätta med alla de orimligheter, felaktigheter och orättvisor avseende lönesättning som vi bevittnat så är det just sådana som oss som Försvarsmakten kommer att mista.

Exempel ur verkligheten: 

• En kvinnlig vicekorpral med fem års erfarenhet som GSS har en lön på 20.400 kronor. En kollega (man), med ett års mindre erfarenhet från FM, påbörjade tjänstgöring på berörd enhet samtidigt som kvinnan, men direktrekryterad från det civila. Jämförbara ansvarsområden. Mannen får 2.000 kronor mer i månadslön. Rimligt?

• En sergeant med fyra år i Försvarsmakten, de två senaste åren på en OR5-rad, går stundtals in som ställföreträdande plutonchef. Hennes lön: 20.750 kronor. Det som sagts av arbetsgivaren är att lägsta lön för en sergeant är 20.850 kronor. När detta påpekas för HR blir svaret: ”Du kommer att ralsas upp till den lönen”. Ralsas upp alltså. Till en lönenivå man varit berättigad till de senaste två åren. Rimligt?

• En sergeant satt på en OR5-rad i över fyra år för att senare kliva över till en civil rad motsvarande OR6, då hennes ansvarsområden redan låg inom ramen för detta. Samtidigt anställdes då en till civilanställd och den nya personens ingångslön blev 3 000 kronor högre trots att denne saknade erfarenhet och inblick i verksamheten till skillnad från sergeanten som var ansvarig över rekrytutbildning samt att utbilda den nya medarbetaren. Då är frågan – varför värderas civila kompetenser mer och ger mer i lön när arbetsbeskrivningen är densamma och man anställs på samma grunder?

• Sedan har vi kadetterna som läser specialistofficersutbildningen. När vi tar examen blir vår lön 25.000 kronor. Kul förstås för de som tjänar runt 20.000 trots mångårig tjänst, men de som tjänstgjort som GSS i säg åtta år och redan ligger på 25.000 kronor eller rentav mer – hur hanteras de? Ska det inte alltid löna sig att utbilda sig vidare? Just nu vet vi inte. 

När kadetterna sedan tar examen så provanställs de på nytt och får därmed leva med en otrygg anställning i ytterligare sex månader, TROTS att många redan har arbetat i många år i Försvarsmakten. Rimligt?

Dessa exempel är bara några i raden av alla de vansinnigheter vi upplevt under vår tid i Försvarsmakten. Menar arbetsgivaren allvar med att satsa på sin personal, så måste man komma till rätta med lönesättningen. Som det är nu leder det till en enorm frustration hos väldigt många. En frustration som nog får många att överväga att lämna ett yrke vi annars älskar.

Därför uppmanar vi Försvarsmakten att på allvar ta tag i och komma tillrätta med följande:

• Nyanställda som får samma arbetsuppgifter som erfarna ska inte kunna komma in på högre lönenivåer.

• Satsningen på att jämna ut skillnaden mellan mäns och kvinnors löner må ha fungerat på papperet, men vi har sett en annan verklighet. Ett av tidigare nämnt exempel visar på motsatsen.

• Rals får aldrig vara ett sätt att lyfta individers lön till den nivå de har rätt till utifrån befattning och arbetsuppgifter. 

• Inom det militära måste militär, inte civil, erfarenhet värderas högst.

• Det måste vara tydligt uppstyrt vilken lön soldater och officerare har rätt till beroende på vilken befattning och grad man har.

Ytterligare två kollegor till Cecilia står bakom insändaren men väljer att vara anonyma av rädsla för repressalier på arbetsplatsen.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: