Trots att Johan Öhlén lämnade uppväxtorten Sollefteå för nästan 40 är sedan är dialekten tydlig. Boende och arbetsliv i Småland, Uppland och sedan 1998 i Göteborg, har gjort få avtryck på den klingande norrländskan.
Det var militärtjänsten och kommande planer på vidare studier som var anledningen till att han lämnade hembygden.
– Men jag var nog den enda norrlänning som flög söderut för att göra värnplikten, konstaterar Johan.
Johan ville se något nytt. Istället för att som de flesta av sina kamrater hemifrån göra militärtjänst i hemorten, överklagade han sitt första placeringsbeslut och ryckte istället in på I 12 i Eksjö. Året var 1983.
Och som för så många andra i Johans officersgeneration var det värnplikten, och slumpen, som förde honom in på den militära banan.
– Jag var inte säker på vad jag ville studera. Jag hade trivts bra under värnplikten så när det öppnade sig en möjlighet så ansökte jag och kom in på Officershögskolan i Halmstad.
Officersyrket har alltsedan dess tagit honom till en lång rad befattningar och arbetsorter – Eksjö, Kvarn, Enköping, Stockholm. Sedan 1998 bor och arbetar han i Göteborg.I dag som fortifikationsofficer på FMTIS AnlE. Innan dess MKV stab, MDS stab och från 2006 på olika befattningar och som AvdC FömedC.
– Jag har varit med om nästan alla nedläggningar och nedskärningar inom Försvarsmakten. Men för mig har förändringarna alltid inneburit nya möjligheter och utmaningar. Jag har, trots att jag jobbat i samma myndighet i 35 år, haft förmånen att ofta vara ny på jobbet, säger Johan och skrattar.
Det fackliga engagemanget inleddes i princip samtidigt som Johan kom ut på förband efter officersexamen. Alltsedan dess har han på ett eller annat sätt verkat som förtroendevald inom Officersförbundet – lokalt såväl som centralt. Mellan 2001 och 2014 satt han i förbundsstyrelsen. I dag är det dock Officersförbundets internationella åtaganden som står för Johans huvudsakliga fackliga engagemang. År 2013 blev han invald som styrelseledamot i organisationen Euromil, där han på europeisk nivå representerar Officersförbundet och svensk militär personal.
Euromil är en sammanslutning av militära fack- och intresseorganisationer i Europa. Med 33 föreningar och organisationer från 22 länder företräder Euromil cirka 300 000 soldater och officerare i de europeiska länderna.
Organisationens främsta syfte är att arbeta för den militära personalens professionella, arbetsrättsliga och sociala intressen på europeisk nivå.
– Jag kan villigt erkänna att jag först var en tveksam ledamot i förbundsstyrelsen till att Officersförbundet skulle engagera sig i Euromil. Vad hade vi att göra ute i Europa? Men jag gillar utmaningar, att vara en del i förändringar och har definitivt kommit att ändra uppfattning, säger Johan och förklarar vidare.
– Den främsta anledningen till att Officersförbundet är engagerade i Euromil är en fråga om solidaritet. Organisationens kärna är arbetet för att samma rättigheter, mänskliga rättigheter, ska gälla för militär personal på samma sätt som för övriga medborgare. Om rätten att få organisera sig fackligt och ha samma sociala och arbetsrättsliga fri- och rättigheter som andra. Här kan Sverige många gånger fungera som ett föredöme och inspiration för andra länder, där militär personal har betydligt sämre förutsättningar till inflytande för sin arbetssituation.
Men även om det är den solidariska aspekten som ligger Johan närmast hjärtat när det gäller argument för ett europeiskt engagemang, finns det betydligt mer pragmatiska anledningar till att förbundet även är aktivt internationellt.
– Så många frågor som rör arbetsliv och sociala rättigheter avhandlas i dag på EU-nivå. Ska vi som svensk militär arbetstagarorganisation ha möjlighet att göra vår röst hörd och påverka måste vi finnas där innan besluten fattas. För att i ett tidigt skede kunna yttra oss i beredningar, undersökningar och andra sammanhang, är Euromil den ingång som finns för oss att vara med.
Den fackliga kampen handlar för oss i Sverige kanske inte så mycket om att uppnå rättigheter för arbetstagarna, resonerar Johan. Snarare handlar det om att försäkra oss om att vi får behålla och utveckla det vi uppnått historiskt. Här menar Johan att det är nyttigt att se hur det fungerar hos våra europeiska grannar. I många länder är det fortfarande förbjudet för militärer att engagera sig fackligt, och militär personals arbetsrättsliga och sociala rättigheter är på många håll i Europa kraftigt beskurna jämfört med andra medborgares.
– Det här har till viss del historiska, kulturella förklaringar. Men lite konstigt är det när soldater från vissa länder åker på missioner för att försvara demokratiska rättigheter, men själva inte åtnjuter dessa. Att det fortfarande är så att soldater och officerare i moderna, utvecklade europeiska länder inte ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare är ju inte ok, säger Johan.
Det finns EU-direktiv som talar om allas rätt att engagera och organisera sig, och frågan om hur det här ska fungera för militär personal har varit ända uppe i EU-domstolen när det gäller militärer i exempelvis Irland och Frankrike. Den militära personalens rättigheter är helt enkelt en komplicerad fråga på många håll i Europa.
– Jag ser min roll som svensk lite som att förklara för övriga Europa om den svenska modellen. Om att när fack och arbetsgivare gör upp om villkoren så innebär det inte mer konflikt, utan mindre. Att vi är en trovärdig part och tillsammans kan bygga en relation som bär framåt. Ytterst för att rekrytera och behålla personal i konkurrens med övriga på den europeiska arbetsmarknaden. Det sista en fråga som nu diskuteras med stort intresse i EU och i flertalet länder, men även den nya framtida arbetsmarknaden och vad det innebär för försvaret och dess kommande personal.
Han menar också att vi i Sverige ska tänka på att det vi har i dag är vare sig enkelt eller självklart. Rättigheterna vi har måste bevakas, försvaras och utvecklas för medlemmarnas skull och medlemmars engagemang är ytterst viktigt.
– ”Citizens in uniform” är en slogan Euromil arbetar efter. Och den är viktig att understryka. Militären är en speciell och unik del av våra samhällen med speciella krav. Men vi som jobbar som militärer är människor och medborgare, precis som alla andra. Vi har samma behov och önskningar som övriga samhället och ska ha samma rättigheter och friheter som andra. Det har inte varit självklart tidigare i Sverige, och är det definitivt inte i många andra länder.
FAKTA
Johan Öhlén
Ålder: 57 år
Fackligt uppdrag: Officersförbundets representant i Euromils styrelse.
Bakgrund i korthet: Officersexamen 1985, därefter en lång rad tjänster på olika platser i landet.
Familj: Fru och tre barn varav två utflugna. Hund och katt.
Bor: Torslanda, Göteborg.
På fritiden: Träning (har bland annat genomfört 14 Vasalopp), jakt, engagerad i yngsta sonens handbollslag.
